MÖRBYLÅNGA KYRKA

Verifierad identitet

MÖRBYLÅNGA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029036. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1760–1860. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1760–1860.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Mörbylånga · Kalmar län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKORTFATTAD HISTORISK BESKRIVNING Mörbylånga kyrkas äldsta historia är inte helt klarlagd. Enligt kyrkohistorikern fil dr Ragnhild Boström uppfördes på 1100-talet en tornlös absidkyrka som på 1200-talet kompletterades med det torn som kyrkan har idag. Dateringen av tornet till ca 1200 har bekräftats genom dendrokronologiska prover. På den medeltida kyrkan hade torn och långhus samma bredd. På långhuset fanns i öster ett vidbyggt smalare kor samt en halvrund absid. Från 1200-talet ska även en sakristian ha funnits i norr. Tornet hade små fönstergluggar och övriga kyrkan endast några få ljusinsläpp. Det är Rhezelius avbildning från 1634 som förmedlat denna bild till nutid. Som så många av de öländska kyrkorna drabbades Mörbylånga kyrka hårt av krigen på 1600-talet. Kyrkans inventarier lär ha förstörts, men kyrkan stod kvar. Vid 1700-talets mitt förändrades tornets övre del och en spira tillkom. Under samma århundrade lär torningången ha upptagits liksom större fönster. Kyrkan fick också ny bänkinredning samt ny predikstol och altaruppsats. Under 1700-talet och 1800-talets början steg folkmängden kraftigt på Öland. Perioden 1760-1860 kunde räkna till 23 nya kyrkor på ön, varav 16 behöll sitt medeltida torn. Mörbylånga kyrka var en av dessa. Redan i slutet av 1700-talet hade… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029036. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000029036. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.