MARIEBY KYRKA

Verifierad identitet

MARIEBY KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441367. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1888–1890. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1888–1890.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Östersund · Jämtlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

ExteriörbeskrivningMarieby kyrka uppfördes 1888-1890 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Ekholm under ledning av byggmästare P.G. Edler i Lockne och är en god representant för trägotiken. De ritningar som utfördes över kyrkan stämmer väl överens med den idag befintliga kyrkobyggnaden. Kyrkan ligger i nord-sydlig riktning med koret i söder, torn i norr och korsarmar i öster och väster. Koret har en vidbyggd tresidig avslutning som täcks av ett polygonalt valmat tak. Inom denna ryms sakristian som har en egen ingång. Långhuset täcks av ett sadeltak av falsad svartmålad skivplåt med små trekantiga takfönster. Takfallen är kraftigt utskjutande med formsågade taktassar. Kyrkan hade tidigare en takbeläggning av takspån, tornet troligtvis undantaget. Spånen av furu var strukna med någon typ av takolja, inte tjärade. 1910 diskuterades en ny takbeläggning av plåt eller tegel och 1911 fanns förslag på eternit eller skiffer. 1959 byttes spåntaket ut mot plåt och 1988 byttes rötskadat trä samt plåt. Kyrkan står på en hög sockel av natursten och fasaderna har stående panel målad i en beige kulör med en profilerad midjebandslist. De markerade hörnen ansluter till den profilerade taklisten och bildar ett ramverk som kan liknas vid ett masverk i trä. Fasaden målades om 1931, på 1960-talet,… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441367. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000441367. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.