Lyngby kyrka

Verifierad identitet

Lyngby kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439717. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1800-talets första hälft. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1800–1849.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Lund · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKyrkobyggnaden stod färdig 1882 och ersatte då en liten romansk tegelkyrka som var belägen omkring 25 meter nordväst om den nuvarande kyrkan. Tegelkyrkan uppfördes sannolikt under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal och bestod av långhus, kor och absid åt öster. Långhusets fasader var dekorerade med rundbågefriser under takfoten, och hade portaler åt norr och söder. Någon gång under första hälften av 1300-talet försågs absidens hjälmvalv med kalkmålningar. Under senmedeltiden valvslogs kyrkorummet och ett vapenhus uppfördes på långhusets norra sida. Den kraftiga befolkningsökning som skedde under 1700- och 1800-talen medförde att många av landets församlingar växte ur sina små medeltida kyrkobyggnader. Diskussioner om hur platsbristen i Lyngby kyrka skulle lösas hade inletts redan under 1800-talets första hälft. Både ombyggnad och nybyggnad diskuterades. På 1860-talet framlades två tillbyggnadsförslag för kyrkan, vilka ritats av arkitekt Johan Fredrik Åbom (18171900) vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Det ena innebar en breddning av långhuset och den andra att korsarmar skulle uppföras i anslutning till kyrkans kor. Båda förslagen omfattade att ett torn skulle uppföras i väster. 1880 togs slutligen beslutet att den gamla kyrkan skulle rivas och att en ny skulle uppfö… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439717. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000439717. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.