SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Billebjär
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Knivsåsens stenbrott
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BANVAKTARSTUGAN I HÅSTAD
HistorikBanvaktarstugan i Håstad ligger utmed linjen Lund-Örtofta, en del av Södra stambanan, och uppfördes i samband med linjens öppnande 1857. Den byggdes enligt 1855-års modell efter SJs typritningar av Adolf W. Edelsvärd och är därmed en av de första i Sverige. Banvaktarstugan är klädd med mörkröd liggande fjällpanel med undantag av gavelspetsarna med locklistpanel. Hörnknutar, omfattningar och vindskivor är vitmålade. Sadeltaket har utskjutande takfot med synliga profilsågade bjälkändar och är klätt med enkupigt tegel med undantag av källarläm och förvaringsutrymme vid västgaveln som har slät, tjärad papp. Idag återfinns den ursprunglig… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS MED BUTIK
HistorikDe tre sammanbyggda tvåvåningshusen i kvarteret Glädjen är alla uppförda i korsvirke av ek med tegelfyllningar. Hörnhuset byggdes sannolikt på 1740-talet av kopparslagaren Johan Bergman. Tidsprofil: 1740-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRUNIUSHUSET
HistorikBostadshuset på Kiliansgatan är uppfört av rött handslaget tegel med oputsade fasader. Sadeltaket, ursprungligen klätt med Gefletegel, är idag täckt med rödmålad, falsad plåt. Balkongen över huvudingången är Lunds första. Under åren 1889-91 lät Fredrik Wulff bl.a. inreda tre vindsrum och ta upp fönsterkuporna mot gården. Ljusschakten från vindsvåningen upp till taket kom till vid denna tid. År 1935 fick Bruniushusets fasad mot Kiliansgatan sina relativt måttliga skyltfönster upptagna i bottenvåningen. Tidsprofil: 1889–1891. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALBY KUNGSGÅRD
HistorikBostadshus av putsat och vitkalkat tegel under tegeltäckt valmtak och med en lite utbyggd förstuga i väster. Byggnaden utgör det forna klostrets västlänga. Den torde vara uppförd efter en eldsvåda 1388, möjligen omkring 1400. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1991-11-28. Beteckning 5584/92, Huvudbyggnaden uppfördes som den fyrlängade klosteranläggningens västra länga. Den två våningar höga byggnaden murades i gråsten och tegel. Byggnadsarkeologiska undersökningar visar att huvudbyggnaden uppfördes etappvis. Troligen påbörjades byggnationen så tidigt som under mitten av 1200-talet och pågick till… Tidsprofil: 1991–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalby kyrka
HistorikDalby kyrka har en komplex byggnadshistoria och trots att åtskilliga och omfattande forskningsinsatser genomförts återstår mycket att utreda. Huvuddragen i byggnadsutvecklingen har emellertid kunnat fastställas med relativt stor säkerhet. Dalby kyrka brukar dateras till 1060 och uppfördes som biskopskyrka av den danske kungen Svend Estridsen som en följd av hans kyrkoorganisatoriska reform, vilken innebar att riket delades i nio stift. Dalby var då domkyrka åt den tyska biskopen Egino. Kyrkan uppfördes sannolikt som en basilika med ett smalare rakslutat kor i öster och västavslutning. Långhuset bestod av ett högt mittskepp med arkade… Tidsprofil: Cirka 1080. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKSKA HUSET
HistorikEn tvåvåningsbyggnad under sadeltak, uppfört omkring 1827. Fasaderna i tegel och korsvirke var fram till 1920-talet putsade. Tidsprofil: Cirka 1827. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELLÄNGA
HistorikÅr 1858 flyttade Skånska Hypoteksföreningen in vid Kyrkogatan 15 och 1915 påbörjades deras egen nybyggnad på granntomten i söder. När Skånska Hypoteksföreningen 1914 beslutat uppföra ett nytt hus lät de uppgiften gå till Isak Gustaf Clason som vid den tiden var en av Sveriges mest ansedda arkitekter. Två äldre tomter lades samman med sträckning över kvartersbredden. Huvudbyggnaden förlades mot Kyrkogatan och en något lägre trevåningsbyggnad mot Stora Gråbrödersgatan. Genom en flygellänga i norra tomtgränsen förbinds de båda husen, och ett kringbyggt gårdsrum bildas. Byggnaderna utgör en funktionell enhet. Gathuset vid Gråbrödersgatan… Tidsprofil: Nationalromantik. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRU GÖRVELS HUS
HistorikVid medeltidens slut ägdes fastigheten av Lunds domkyrka som någon gång under 1500-talet överlät tomten åt arrendatorn mot erläggande av årlig jordskyld. Vid mitten av 1500-talet ägdes gården av riksrådet Lave Brahe och efter dennes död övergick gården till hans änka Görvel Fadersdotter Sparre. Fru Görvels hus på fastigheten Färgaren 27 uppfördes troligen omkring år 1570 som södra längan i den nuvarande betydande gårdsanläggningen fru Görvel Fadersdotter Sparre lät uppföra åt sig. Gårdens norra länga, "Stäket", förklarades byggnadsminne 1964. Gården torde vara den enda i vårt land utanför Visby av detta slag med bevarade huvudbyggnad… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GYMNASTIKHUSET
HistorikDen gamla gymnastikbyggnadens första våning av gråsten byggdes 1807 som stall. Sedan domkapitlet förvärvat gården för katedralskolan, påbyggdes 1842 en andra våning av tegel efter ritning av C. G. Brunius; byggnaden inreddes till fäktsal. Portbyggnaden i medeltida stil vid Stora Södergatan ritades av Helgo Zettervall och uppfördes i tegel 1862. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDSHUS
HistorikSamtidigt med bostadshuset (1940) byggdes gårdshuset som ursprungligen innehöll en drängkammare, stall för två hästar och tre kor, vagnsbod för tre bättre åkdon m.m. Gårdshuset är byggt av råtegel och har valmat tak belagt med gammalt gult och rött enkupigt tegel. År 1935 inreddes stallet till möbelsnickeri. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDSHUS
HistorikÅr 1884 byggdes det norra gårdshuset i en våning. På 1920-talet sammanbyggdes detta med det västra gårdshuset och påbyggdes därefter med en andra våning i korsvirkeskonstruktion med mönstermurning i facken. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gödelövs kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd dels i marksten, dels i tegel och bär en vit silikatmålad spritputs. Grunden är inte synlig ovan mark bortsett från somliga ställen där grundläggningen av otuktad marksten skymtas. Sakristian, som är den yngsta av byggnadens delar, har en synlig grund markerad med granitplattor. Kyrkans samtliga gavlar har tegelavtäckta trappstegskrön och slätputsade blinderingar i varierande utförande. Muröppningarna är tillkomna under olika tidsperioder men har alla fönster och dörrar från ombyggnaden 1905. Ljudöppningarnas luckor och överljusfönster kan vara äldre. Samtliga muröppningar i bottenvåning är rundbågiga och… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HISTORISKA MUSEET
HistorikHuset uppfördes 1840-45 som biskopsresidens. Arkitekt var Axel Nyström och byggnadsledare C. G. Brunius. När huset var färdigbyggt ansågs det för stort för biskopen och byttes mot den för universitetets naturvetenskapliga institutioner nyuppförda byggnaden på sandgatan. 1917 byggdes huset om och har sedan dess inrymt Lunds universitets historiska museum. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X, Byggnaden är uppförd särskilt för universitetet och berättar om administrat… Tidsprofil: 1840–1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Håstads kyrka
HistorikHåstads kyrka uppfördes troligen någon gång under 1200-talet. Kyrkan byggdes med långhus, vilket proportionerades efter breddförhållandet 1:2, och ett rakslutat kor med kvadratisk plan i öster. Murarna uppfördes i tegel på en grund av gråsten. Långhusets södra och norra väggmurar försågs med portaler och sannolikt även med ett antal mindre, högt placerade, fönster. Det västra gavelröstet hade mönstermurning med spetsbågiga blinderingar. Under senmedeltiden slogs kryssvalv i långhus och kor, vilka vilade på pilastrar. De två valvtravéerna i långhuset delades av med en gördelbåge som i likhet med triumfbågen var rundbågig och hade ett… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANIKRESIDENSET
HistorikDet medeltida tegelhuset, uppfört på 1220-talet, ingår som en del i en år 1969 färdigställd byggnad. Huset tjänade på 1300-talet som residens för kaniken vid domkyrkan, Nils Bunkeflo, och representerade då en typisk herremansbostad med en enklare nedre bostadsvåning och en övre salsvåning. Huset inrymmer nu en tidningsredaktion. Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARL XII-HUSET
HistorikDet s.k. Karl XII-huset härrör från mitten av 1500-talet och är uppfört i tegel i två våningar. De enkla renässanspräglade fasaderna är prydda med kritstensband. Det nuvarande sadeltaket och gavelröstet tillkom vid en ombyggnad 1856. 1716-1718, då fastigheten var i professor Martin Hegarts ägo, bodde Karl XII i huset under olika perioder. Tidsprofil: 1716–1718. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KJEDERQVISTSKA GÅRDEN
HistorikKjederqvistska gården innehadaes under 1700-talets senare hälft av en av stadens mest burgna handelsmän Jakob Bager, på 1700-talet, den högsta taxerade i staden. Vid 1790-talets början övergick gården i handelsmannen Malte Damsbergs ägo och från hans tid härrör huvudbyggnaden vid Bredgatan och norr gårdsflygeln, båda tvåvåningskorsvirkeshus uppförda 1794. I sin nuvarande form är gården, vilken omfattar fyra byggnader, representativ för det sena 1700-alet samt 1800-talets handelsgårdar. Gathuset eller caraktärsbyggnaden enligt äldre benämning- har ljust gröna spritputsade fasader med vita släta omfattningar kring fönster och dörrar… Tidsprofil: 1870–1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KOLHUSET
HistorikKolkällaren Vid samma tid som växthuset uppfördes också kolkällaren i närheten som upplag för det kol anläggningen förbrukade till uppvärmningen. Även till denna gjordes ritningarna av Agardh och Sörensen och utformningen med sitt krenelerade krön lånade drag från medeltidens borgar. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KROGNOSHUSET
HistorikEtt medeltida bostadshus, som fram till 1840 tillhörde en fastighet som omfattade hela nuvarande Mårtenstorget och halva kvarteret Döbeln. Byggnaden är uppförd av tegel; de två våningsplanen innehåller vardera ett rum, men torde ursprungligen ha haft två rum. Till våningarna kom man förr via utvändiga trappor på husets norra sida. Den västra trappgaveln är en rekonstruktion från 1916, då huset restaurerades efter förslag av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Under medeltiden innehades fastigheten av familjen Krognos och därefter tillhörde den en rad professorer. 1716-18 var Karl XII:s kansli inrymt i gården. Numera används huset som… Tidsprofil: 1716–1718. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADA MED LOGE OCH TRÖSKVANDRING
HistorikLada/loge av sten under tegeltak med en utbyggd tröskvandring av korsvirke med rödfärgad panel. Uppförd under 1780-talet. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-07-07. Beteckning 5584/92., Under andra halvan av 1700-talet uppfördes ett nytt stall till kungsgården. Byggnaden som är markerad på en karta från 1787 användes senare som loge. Även syneprotokoll från slutet av 1800-talet beskriver att byggnaden användes som loge och var inredd med ett loggolv för förvaring av otröskad säd. Takkonstruktionen gjordes troligen om under tidigt 1900-tal. Mellanbjälkla… Tidsprofil: 1992–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD
Historiknull, Någon gång kring sekelskiftet år 1800 uppfördes ungdjursstallet. Årtalet är inte fastlagt men byggnaden har tillkommit efter storskiftet 1786. År 1813 nämns byggnaden i en beskrivning som det nya stallet. Syneprotokoll från andra halvan av 1800-talet redogör för att byggnaden då innehöll 16 spiltor, fölhus, drängkammare och foderlada. Kring sekelskiftet år 1900 moderniserades byggnaden. Bland annat sattes äldre dörrar igen och nya fönster sattes in. En ritning från 1903 visar en utbyggnad på gaveln mot norr. Utbyggnaden beskrivs som foderrum av korsvirke och råtegel, utvändigt brädbeklädd och med papptak. Ungdjursstallets tak v… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILJEWALCHSKA HUSET
HistorikEtt tvåvåningshus under högt valmat tak, byggt under 1700-talets senare del. Huset var ursprungligen uppfört helt i korsvirke, men i första våningen mot gatan har korsvirket blivit ersatt med tegel i samband med upptagandet av skyltfönster. Fram till 1962 var väggarna putsade. Vid en reparation, troligen 1842, insattes större fönster i andra våningen. Inkörsporten i husets mitt togs upp 1923, då en affärslokal inreddes i den tidigare inkörsporten. Övervåningen inrymmer två bostadslägenheter med bevarad äldre inredning. Huset är uppkallat efter släkten Liljewalch, som innehade fastigheten från slutet av 1700-talet fram till mitten av… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUNDS JÄRNVÄGSSTATION
HistorikStationshusets mittdel uppfördes 1856-59 efter ritningar av en okänd dansk arkitekt. Tillbyggnader har skett 1873 och 1910 samt 1920 i samband med att bangården byggdes om till sin nuvarande form. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1856–1859. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUNDS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset består av flera sammanfogade huskroppar uppförda i en och två våningar kring en atriumgård. I öster och väster ligger två lägre längor som rymmer expeditioner och arbetsrum, i söder tingssalar och överläggningsrum, i norr en tvåvåningslänga med ytterligare tjänsterum samt den forna vaktmästarbostaden på övervåningen. Fasaderna är klädda med natursten, vitt tegel och mosaik, av typen IFÖ. Arkitekten Hans Westman var mycket produktiv och ritade ett stort antal andra offentliga byggnader i Skåne under 1950- och 1960-talen. Den lekfulla användningen av mosaik ä… Tidsprofil: 1998–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lyngby kyrka
HistorikKyrkobyggnaden stod färdig 1882 och ersatte då en liten romansk tegelkyrka som var belägen omkring 25 meter nordväst om den nuvarande kyrkan. Tegelkyrkan uppfördes sannolikt under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal och bestod av långhus, kor och absid åt öster. Långhusets fasader var dekorerade med rundbågefriser under takfoten, och hade portaler åt norr och söder. Någon gång under första hälften av 1300-talet försågs absidens hjälmvalv med kalkmålningar. Under senmedeltiden valvslogs kyrkorummet och ett vapenhus uppfördes på långhusets norra sida. Den kraftiga befolkningsökning som skedde under 1700- och 1800-talen medförde att mån… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Magasin (södra längan)
ExteriörbeskrivningMagasinet kan ha uppförts redan på 1100-talet och då utgjort den tidigmedeltida kungsgårdens norra länga. Magasinet och brygghuset bildar tillsammans med huggboden, den nutida kungsgårdens södra länga. Magasinet används idag som förråd och garage. 9 Magasinet har sannolikt sitt ursprung i den tidigmedeltida kungsgården. Byggnaden skulle visserligen kunna vara uppförd med återvunnet byggnadsmaterial från rivningen efter en stor brand på 1300-talet. Men byggnadens placering, byggnadsdetaljer som fönster- och portöppningar talar för att det istället är en bevarad byggnad från den tidigmedeltida kungsgården. Ett stort antal fö… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Maskinhall
ExteriörbeskrivningIdag är alla fönster och portar i trä grönmålade. Moderna portar av aluminium är röda. På 1980-talet byggdes kostallet om till maskinhall. För att rymma de stora maskinerna revs mellanbjälklaget till den ovanförliggande logen. Konstruktionen stabiliserades genom nya pelare och dragjärn. Vid samma tid tillkom de moderna portarna utmed den norra fasaden. Utbyggnaden mot norr, som tidigare hade rymt mjölkrummet, inreddes som huggbod. Maskinhallens nedre del är murad i rött tegel i kryssförband. Den övre delen är klädd med slät panel målad med falu rödfärg. Sadeltaket är belagt med vågiga asbetscementplattor, typ Eternit model… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OBSERVATORIET, LUND
HistorikObservatoriebyggnaden uppfördes 1865-67 efter ritningar av byggmästaren P. C. Sörensen. Professorn i astronomi Axel Möller hade ansvaret för planlösningarna tillsammans med Sörensen. Fasaden gestaltades av arkitekten Helgo Zettervall med starka symbolvärden, och med Pulkovaobservatoret utanför S:t Petersburg som förebild. Zettervall ritade en medeltidsromantisk tegelborg med kreneleringar och triangelbågsgesimser. Mittpartiet är utformat som ett högt torn med takterrass för observationer. Tornets inre del består av en massiv murkärna som utgör fundament för de astronomiska mätinstrumenten. Huvudingången har tegelstolpar med avbildade… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.