Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod

DALBY KUNGSGÅRD

HistorikBostadshus av putsat och vitkalkat tegel under tegeltäckt valmtak och med en lite utbyggd förstuga i väster. Byggnaden utgör det forna klostrets västlänga. Den torde vara uppförd efter en eldsvåda 1388, möjligen omkring 1400. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1991-11-28. Beteckning 5584/92, Huvudbyggnaden uppfördes som den fyrlängade klosteranläggningens västra länga. Den två våningar höga byggnaden murades i gråsten och tegel. Byggnadsarkeologiska undersökningar visar att huvudbyggnaden uppfördes etappvis. Troligen påbörjades byggnationen så tidigt som under mitten av 1200-talet och pågick till… Tidsprofil: 1991–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

01 Kanonisk kunskapsnod 02 Påståenden med ursprung 03 Återanvänds i portaler

KUNSKAPSPASS

Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.

Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.

Senast verifierad 2026-07-24
Källor98
Fördjupning89
Samband72
Bildlager48
Rättigheter100
Tillgänglighet94
Källor
1
Relationer
2
Bilder
0

KULTUR- OCH NATURARV

Platsen i Sveriges arvsatlas.

Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.

KLASSIFICERING
Kulturhistorisk byggnad89%

Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 132011.

Platsvisning: dold
SKYDD OCH BESLUT0

Ingen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.

SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN

Delvis spårbar

Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.

Påståenden
10
Med källspår
10
Källor
1
Täckning
100%

Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.

Senast verifierad 2026-07-24
  • Dokumenterat6
  • Sannolikt2
  • Redaktionell tolkning2

Verifierad identitet

DALBY KUNGSGÅRD är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357050. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1991–2011. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1991–2011.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Lund · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikBostadshus av putsat och vitkalkat tegel under tegeltäckt valmtak och med en lite utbyggd förstuga i väster. Byggnaden utgör det forna klostrets västlänga. Den torde vara uppförd efter en eldsvåda 1388, möjligen omkring 1400. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1991-11-28. Beteckning 5584/92, Huvudbyggnaden uppfördes som den fyrlängade klosteranläggningens västra länga. Den två våningar höga byggnaden murades i gråsten och tegel. Byggnadsarkeologiska undersökningar visar att huvudbyggnaden uppfördes etappvis. Troligen påbörjades byggnationen så tidigt som under mitten av 1200-talet och pågick till senmedeltid. Det är oklart om det idag finns bevarade delar från 1200-talet. I byggnadens grund finns delar som är uppförda under 1300-talets första hälft. Då tog man till vara kvaderstenar, fyrkantigt huggna stenar, från den rivna tidigmedeltida kungsgården. Utmed huvudbyggnadens östra fasad löper den medeltida korsgången. Sex valv av sannolikt ursprungliga totalt tio är bevarade. Korsgången tros tidigare ha löpt omkring hela klosteranläggningens gårdsrum. Marknivån låg sannolikt lägre då, i höjd med golvnivån i korsgången. Två spetsbågiga gotiska fönsteröppningar som kan vara ursprungliga återfinns på byggnadens östra fasad. Spår av liknand… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357050. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000357050. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.

PLATS I HELHETEN

Var hör detta hemma?

Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.

KoordinaterSaknas eller är inte geografiskt relevant
SVKUNSKAPSNOD

EN SAK · FLERA SAMMANHANG

Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.

SAMMANBUNDET MED

Fortsätt genom relationerna.

NAMN OCH SPRÅK

Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.

svHistorikLOCAL · Pass 38 · explicit undertitel eller alternativt källnamn

SÅ VET VI DETTA

Påståenden med ursprung.

Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.