MORLANDA KYRKA

Verifierad identitet

MORLANDA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443063. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 2002–2005. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 2002–2005.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Orust · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: MORLANDA KYRKA är sannolikt uppförd på 1100- eller 1200-talet. Den är omnämnd första gången 1308, i ett s.k. pärmbrev från år 1308, förvarat i Riksarkivet i Köpenhamn. Morlanda säteris ägare, Daniel Bildt, köpte år 1649 patronatsrätten av danske kungen Fredrik III. Det innebar rätt att tillsätta präster i pastoratet och men innebar också skyldighet att underhålla kyrkan. Patronatsrätten upphörde med utgången av år 1921, såväl för Morlanda pastorat som för övriga pastorat i landet där sådan förekommit. Kyrkan var tidigare församlingskyrka också för de bebodda kustsamhällena på nordvästra Orust (Hälleviksstrand, Käringön, Gullholmen, Fiskebäckskil, Grundsund, Flatön) varför kyrkan tidvis var för liten. Allteftersom dessa områden från 1500-talet och framåt fick egna kyrkor och blev egna församlingar, lättade trycket, men under 1800-talets slut fanns ändå planer på att antingen utvidga kyrkan genom tillbyggnader av korsarmar, eller riva kyrkan och bygga en större kyrka på annan plats i församlingen. Detta rivningshot upphörde dock i och med att Hällevikstrands kyrka byggdes 1904. KYRKOBYGGNADENS NUVARANDE FORM härrör från den stora ombyggnad som skedde på 1680-talet. Kyrkan både breddades och förlängdes åt öster, och sann… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443063. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443063. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.