ERSKA KYRKA

Verifierad identitet

ERSKA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443633. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1885–1886. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1885–1886.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Alingsås · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikErska kyrka uppfördes 1885-1886 efter ritningar av arkitekt Emil Viktor Langlet (född i Borås) som en polygonal centralkyrka i en tidstypisk blandning av nyklassicism och ett nyromanskt formspråk. I öster finns sakristia i två tillbyggnader från 1971-72 respektive 1991. I övrigt är kyrkan ringa förändrad utvändigt. Langlet ritade tolv centralkyrkor, den första 1857, varav sex är placerade i Västergötland. I landet finns cirka 30 kyrkor av denna typ, främst från 1800-talets andra hälft. Förebilder var det antika Pantheon i Rom och romanska kupolkyrkor i Italien. Under barocken återupptogs idén med centralkyrkor, med plan utifrån ett liksidigt grekiskt kors. Typiskt för Langlets kyrkor är att de har ett ickegotiskt formspråk och att de flesta är storslagna med stor formrikedom. Erska kyrka anses dock ha den enklaste och minst plastiskt utformade exteriören. "Väggarna liknar släta skärmväggar och turellerna saknar helt uttryckskraft till skillnad från andra småtorn i hans övriga kyrkor, här endast som arkitektoniska accenter markerande de sex hörnen.", säger Riksantikvarieämbetets Krister Malmström om kyrkan 1982 i en arkitekturanalys. Han menade att grunda fönstersmygar förtog intrycket av murmässighet och dekoren var ytlig likt reliefer. Lanterninen står tungt på den låga… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443633. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443633. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.