SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “stockholms slott”
STOCKHOLMS SLOTT
HistorikUrsprunget till slottet är en medeltida kungsborg, som byggts kring ett försvarstorn från 1100-talets slut. 1588 byggdes tornet till och fick en dekorativ huv med tre kronor i spiran, som gav tornet och slottet dess namn. Under 1690-talet utarbetade Nicodemus Tessin d y ritningar för en total ombyggnad av slottet. Den norra flygeln hade byggts efter Tessins planer då slottet Tre Kronor 1697 ödelades av den brand, som gjorde det möjligt att genomföra Tessins slottsvision i sin helhet. Färdigställandet av det nya slottet pågick under större delen av 1700-talet. Efter Tessins död 1728 övertog Carl Hårleman ledningen av byggnadsverksamhe… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAGA SLOTT
HistorikHaga slott kallades ursprungligen Drottningens paviljong och uppfördes 1802-04 efter ritningar av C.C Gjörwell. Byggnaden resturerades 1932 under ledning av R. Hjorth. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Gustav IV Adolf lät 1802-05 uppföra det nuvarande Haga slott. Arkitekten Carl Christoffer Gjörwell ritade byggnaden i italiensk villastil. Flera kungligheter bodde i slottet fram till första världskrigets slut. Därefter blev det koloni åt hemlösa barn men stod seda… Tidsprofil: 1802–1804. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVARTSJÖ SLOTT
HistorikPå 1730-talet fick arkitekt Carl Hårleman i uppdrag av Fredrik I att rita ett lust- och jaktslott för kungafamiljen. Med jaktslottet på Svartsjö introducerade Hårleman rokokon i svensk arkitektur och slottet kom att bli mönsterbildande för herrgårdsarkitekturen i Sverige under lång tid. Under ledning av Johan Christian Körner den äldres ledning uppfördes byggnaden åren 1736-38. Körner kom också med egna idéer enligt bevarade ritningar. Jaktslottet kom att stå på en så kallad torpargrund, vilket tidigt medförde fuktskador invändigt. År 1766 förvärvade Adolf Fredrik besittningsrätten till Svartsjö slott och kungsgård och därmed inleds… Tidsprofil: 1736–1738. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENINGE SLOTT
Historik"När man efter att ha beskådat slott och herresäten i Uppland - monumentala, storslagna, eleganta, trivsamma, graciösa - kommer till Steninge står man ändå förundrad och säger sig själv: detta är väl i alla fall det vackraste. Ståtligt men ändå måttfullt, seigneuralt men utan barockens stora åthävor, ett italiensk palazzetto insmält i Mälarnatur men dock ett karolinskt slott i sin prydno! Man undrar inte på att Nicodemus Tessin d y med Steninge ansåg sig ha skapat nästan ett ideal för ett mindre lantslott". "Slottet uppfördes efter Tessins ritningar på 1690-talet, det taktäcktes 1701 och fullbordades sex år senare. KÄLLA: Beslut - Ut… Tidsprofil: 1988–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DROTTNINGHOLMS SLOTT
HistorikDen allra första slottsbyggnaden lät Johan III uppföra på 1570-talet till sin hustru drottning Katarina Jagelonica. Änkedrottning Hedvig Eleonora köpte slottet 1661 men på nyårsaftonen samma år eldhärjades byggnaden. Hon anlitade arkitekt Nicodemus Tessin d ä för att rita ett nytt slott, vilket kom att bli det nuvarande. Byggnadsarbetena startade 1662 och det nya slottet stod klart 37 år senare, 1699. Nicodemus Tessin d y fortsatte med arbetet med slottets inredningar efter pappans död, liksom med anläggningen av parken. 1744 gifte sig prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen med den svenske tronföljaren Adolf Fredrik och fick Drottningh… Tidsprofil: 1907–1913. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VENNGARNS SLOTT (WENNGARN)
HistorikVenngarns slott går i folksägnen tillbaka till en dimmig forntid då drottning Disa, vilken liksom Kraka kommit till konungens hov "varken klädd eller oklädd" och som gav namn åt Distingsmarknaden i Uppsala, residerade där; hennes saga berättas i bilder i kungssalen. Så lång tillbaka kan vi inte följa med, men före 1270 omtalas Venngarn som tillhörigt en herr Gere, gift med biskop Israel Erlandsson Ängels dotter Ragnhild, som blev omgift med riddaren Ivar Carlsson av den mäktiga ätten Blå. 1387 köptes "Winagarn" av ärkebiskop Petrus Filipsson, och i början av 1400-talet innehades det av Lydeke Stranendorp och kom genom hans dotter Mer… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KINA SLOTT
HistorikByggnaden har föregåtts av ett mindre kinesiskt lustslott i trä som uppfördes 1753. Detta träslott i Kina-inspirerad stil var en födelsedagsgåva från konung Adolf Fredrik till drottning Lovisa Ulrika. Genom Ostindiska kompaniets handelsförbindelser under 1700-talet kom intresset för kinesisk och japansk konst och kultur att växa oerhört och blev högsta mode i Europa. En ny huvudbyggnad som ersatte det gamla träslottet började byggas 1763 efter ritningar av slottsarkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Det nya lustslottet uppfördes i tegel och fick ett böljande grönt tak samt försågs med exotiska dekorationer. Byggnaden är ett litet rokokos… Tidsprofil: 1959–1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KONUNGENS PAVILJONG
HistorikByggnaden uppfördes som en kompletterande paviljong till det första Kina slott någon gång på mitten av 1700-talet. Den målades med ett korgflätsmönster i likhet med den första huvudbyggnaden men målades senare i överensstämmelse med den nya huvudbyggnaden. Paviljongen användes av Adolf Fredrik som hade smedja, snickarbänk och svarvstol i huset. På mitten av 1800-talet inreddes huset som bostad för vaktmästaren vid Kina slott. Svarvarverkstaden är en träkonstruktion med putsad mur. Den är uppförd i ett plan med en hög mur åt norr där backen sluttar. Gråstensgrunden är putsad och avfärgad. Huset kröns av ett torn i träkonstruktion. Tak… Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TULLGARNS SLOTT
HistorikSedan Tullgarn överlåtits till prins Fredrik Adolf, Gustav III:s bror, har gården fr o m 1772 varit kungsgård och huvudbyggnaden kungligt slott. Huvudbyggnaden, även kallad stora stenhuset, anses ha uppförts på 1580-90-talet för stureätten. En på 1950-taelt påträffad portsten med inskriptionen "Anno 1626" anses vittna om att slottet då tillbyggts. Slottets utseende omtalas för första gången 1641. Anläggningen bestod då av en större huvudbyggnad i tre våningar med två runda torn åt trädgårdssidan, men p g a terrängförhållanden endast i två våningar med ett rektangulärt trapptorn åt sjösidan. Från huvudbyggnaden utgick åt söder två vin… Tidsprofil: 1580–1590. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kungliga slottet i Stockholm
Kungliga slottet ligger där Mälarens in- och utlopp möter Saltsjön och har varit försvar, kungligt residens, förvaltningscentrum och nationell representationsplats.
JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA)
HistorikGrundläggningen till S:t Jacobs kyrka påbörjades år 1580 men kyrkan invigdes först 1643. De första ritningarna stod Willem Boy för men murmästaren Hans Ferster var den som avslutade arbetena på 163040-talen. Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) var av nederländsk börd, känd bl a för att ha utfört gravvården för Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Från 1575 kom han att som byggmästare på Stockholms slott leda omdaningen av den gamla medeltidsborgen till en renässansborg. Boy var även involverad i uppförandet av S:ta Clara kyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hans Ferster (död 1653), sannolikt av tysk börd, var också ledande murm… Tidsprofil: Cirka 1430. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTET
HistorikDen norra byggnaden är en kvarstående del av en aldrig fullbordad slottsanläggning, som började uppföras på 1730-talet efter ritningar av Hårleman. Utbyggnaden skedde 1772-76 för änkedrottning Lovisa Ulrika efter ritningar av C F Adelcrantz. Huvuddelen av slottet revs i början av 1900-talet. Kvarstående byggnader ombyggdes på 1950- och 60-talen för förvaltningsändamål efter ritningar av R Cronstedt. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1999-02-15, Dnr 2031-99-1669 Tidsprofil: 1772–1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYRESÖ SLOTT
HistorikTyresö slott uppfördes 1630-33 av friherre Gabriel Gustaf Oxenstierna och ombyggdes genomgripande på 1760-talet av riksrådet Carl Fredrik Scheffer. En tredje stor förändring skedde på 1890-talet, då ägaren, markis Claes Lagergren, med hjälp av arkitekt Isak Gustaf Clason på tidstypiskt manér sökte återge slottet dess 1600-talskaraktär. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1991-02-25, Dnr 11.392-29-88 Tidsprofil: 1630–1633. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVARTSJÖ SLOTT, TRÄDGÅRDSMÄSTARBOSTADEN
21000001461660http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001461660Bebyggelse - byggnadEKERÖ SVARTSJÖ 1:11 - husnr 1SVARTSJÖ SLOTT, TRÄDGÅRDSMÄSTARBOSTADENLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Sånga , Stift: Stockholms stift, Församling: Färingsö församling17.73170417444892,59.36286893224623http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001461660http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001461660http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001461660RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVARTSJÖ SLOTT, UTHUS
21000001461742http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001461742Bebyggelse - byggnadEKERÖ SVARTSJÖ 1:11 - husnr 9002SVARTSJÖ SLOTT, UTHUSLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Sånga , Stift: Stockholms stift, Församling: Färingsö församling17.732143315228292,59.3627612791002http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001461742http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001461742http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001461742RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVARTSJÖ SLOTT, UTHUS
21000001461740http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001461740Bebyggelse - byggnadEKERÖ SVARTSJÖ 1:11 - husnr 2SVARTSJÖ SLOTT, UTHUSLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Sånga , Stift: Stockholms stift, Församling: Färingsö församling17.732018902397908,59.362775369716765http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001461740http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001461740http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001461740RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANTON 6
HistorikKanton, en grupp byggnader intill Kina slott, uppfördes under 1750- och 1760-talen på initiativ av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som ett mönstersamhälle för manufakturer. Kungaparet hade inspirerats av tidens merkantilistiska idéer. Under 1700-talet var merkantilismen den dominerande nationalekonomiska skolan i Europa. I Sverige understöddes den av hattpartiet som hade makten i landet under åren 1738 - 1765. Genom statlig reglering och uppmuntran av inhemska manufakturer skulle importen minska och exporten öka. Målet var att landet skulle bli självförsörjande. Manufakturerna, som byggdes upp med järnbruken som förebild, var inga in… Tidsprofil: 1738–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BILJARDEN
HistorikByggnaden uppfördes samtidigt som Kina slotts huvudbyggnad, det vill säga 1763-69. Den fungerade från början som biljardsal och ett biljardbord togs dit från Drottningholms slott. Senare har en svarv från Adolf Fredriks paviljong flyttats dit. Biljarden är murad i tegel på gråstensgrund och putsad. Den är uppförd i ett plan och innehåller ett enda rum med öppen spis. Yttertaket är klätt med målad plåt. Byggnaden har i likhet med övriga hus vid Kina slott många originella och dekorativa detaljer, som staket och flammor på taket och gipsornament över dörrar och fönster. KÄLLA: Statens Fastighetsverk http://www.sfv.se/ 2006-12-08 Tidsprofil: 1763–1769. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CONFIDENCEN
HistorikConfidencen har fått sitt namn av det höj- och sänkbara bord som gjorde det möjligt att inta måltiderna konfidentiellt, det vill säga utan uppassning. Confidencen uppfördes som kompletterande paviljongsbyggnad till det första Kina slott och placerades symmetriskt till kungens paviljong. Ursprungligen var de yttre väggarna målade i korgflätsmönster som kungens paviljong och det första Kina slott. Väggarna fick senare sin målning i överensstämmelse med den nya huvudbyggnaden. Byggnaden är murad på gråstensgrund och putsad. Den är uppförd i tre plan med ett rum på vardera planet. Överst finns matsal, mellanplanet är anrättningsrum och i… Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROSENDALS SLOTT
HistorikEn ny huvudbyggnad började uppföras 1823 efter ritningar av överstelöjtnanten och arkitekten Fredrik Blom. Blom använde en av honom själv uppfunnen byggnadsteknik där flyttbara väggelement av trä levererades färdiga för montering på plats. Kungen var bekant med den rådande smaken från det kejserliga Frankrike. Den nya huvudbyggnaden blev ett förhållandevis litet lustslott i två våningar. Redan 1926 tillkom en matsalspaviljong vid västra gaveln, också den ritad av Blom. Efter Oskar II:s död 1907 tog Prins Eugen och John Böttiger, överintendent och chef för de kungliga samlingarna, initiativ till att omvandla Rosendals slott till ett m… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SILVERKAMMAREN
HistorikByggnaden uppfördes samtidigt som Kina slotts huvudbyggnad, det vill säga 1763-69, och kallades redan då för Silverkammaren. Den skulle fungera som förvaringsrum för fatburen, men av inventeringarna framgår att det var ett sällskapsrum där man hade spelbord och ett fortunaspel. Troligen utnyttjades byggnaden som en extra matsal när det var många gäster vid festerna som hölls vid Kina slott. Silverkammaren är murad på gråstensgrund och uppförd i tegel. Källaren är välvd. Byggnaden är uppförd i ett plan och innehåller ett enda rum med öppen spis. I likhet med övriga hus vid Kina slott har byggnaden många originella och dekorativa detal… Tidsprofil: 1763–1769. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTSKÖKET
HistorikKöksbyggnaden ersatte ett tidigare som legat öster om det första Kina slott. Det nya köket byggdes samtidigt som Confidencen. Som brukligt var placerades det på behörigt avstånd från huvudbyggnaden, man ville ha både brandsäkerhet och social avskildhet, men i direkt anslutning till Confidencen. Mellan byggnaderna fanns ett litet tak som nu saknas. Arkivet vittnar om en stor leverans av husgeråd till köket vid Kina slott 1762 och ger årtalet då det stod klart. Det är oklart hur länge köket var i bruk. Om det användes under 1800-talet har det varit sporadiskt. Byggnaden är murad i gråsten och har två eldstäder. Den innehåller tre rum o… Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVARTSJÖ SLOTT, FÄNGELSEDIREKTÖRENS BOSTAD
HistorikByggnaden uppfördes för fängelsedirektören vid Svartsjö-anstalten på 1890-talet och fungerade som bostad fram till det att anstalten upphörde i slottet år 1966. sedan Byggnadsstyrelsen övertog förvaltningen av Svartsjö slott iståndsattes interiören för att användas som kursgård och har under senare tid använts för kaféverksamhet Tidsprofil: 1890-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Drottningholms slottsområde
Slott, teater, Kina slott och park bildar en ovanligt välbevarad kunglig 1700-talsmiljö.
BERGA SLOTT (K0055.027)
HistorikBerga slott med tillhörande byggnader hör sedan 1944 till Marinen. Slottet uppfördes 1913-15 av Helge Ax:son Johnson Efter ritningar av arkitekten Torbe Grut. Den genomgående arkitekturstilen är uttalat nationalromantisk med inslag av klassicistiska formelement. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet 1994. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KAVALJERSFLYGELN
HistorikEfter änkedrottningens död 1876 övertog Oskar II Rosendal och han genomförde en omfattande upprustning av slottet. Vid samma tid uppfördes också kavaljersflygeln, bostadshuset på norra sidan av slottet. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet 2004. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
WALDEMARSUDDE
HistorikPrins Eugen förvärvade dispositionsrätten till Waldemarsudde 1899 och lät uppföra slottet 1903-05 efter ritningar av arkitekten Ferdinand Boberg. Slottet är uppfört i tre våningar med en entresolvåning, numera kansli. Fasaderna är slätputsade, norrfasaden har en sluten karaktär, utmärkande är de stora ateljéfönstren i vindsvåningen och entréns loggia med stenkolonner. Fasaden mot söder öppnar sig mot Saltsjön med tre stora fönsterpartier. Byggnaden är intimt komponerad med terrasser mot vattnet och skulpturpark. De representativa rummen är förlagda i söder, prinsens privata rum och tjänstebostäder är förlagda mot norr. Här finns även… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikKälla: Lundberg, Lena, Kristinebergs slott 5, Kristinebergs malmgård, Kungsholmen, Byggnadshistorisk inventering, Byggnadshistorisk rapport 2008:2, Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöenheten. För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggni… Tidsprofil: 2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANTON 1
HistorikKanton, en grupp byggnader intill Kina slott, uppfördes under 1750- och 1760-talen på initiativ av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som ett mönstersamhälle för manufakturer. Kungaparet hade inspirerats av tidens merkantilistiska idéer. Under 1700-talet var merkantilismen den dominerande nationalekonomiska skolan i Europa. I Sverige understöddes den av hattpartiet som hade makten i landet under åren 1738 - 1765. Genom statlig reglering och uppmuntran av inhemska manufakturer skulle importen minska och exporten öka. Målet var att landet skulle bli självförsörjande. Manufakturerna, som byggdes upp med järnbruken som förebild, var inga in… Tidsprofil: 1738–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANTON 2
HistorikKanton, en grupp byggnader intill Kina slott, uppfördes under 1750- och 1760-talen på initiativ av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som ett mönstersamhälle för manufakturer. Kungaparet hade inspirerats av tidens merkantilistiska idéer. Under 1700-talet var merkantilismen den dominerande nationalekonomiska skolan i Europa. I Sverige understöddes den av hattpartiet som hade makten i landet under åren 1738 - 1765. Genom statlig reglering och uppmuntran av inhemska manufakturer skulle importen minska och exporten öka. Målet var att landet skulle bli självförsörjande. Manufakturerna, som byggdes upp med järnbruken som förebild, var inga in… Tidsprofil: 1738–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.