TULLGARNS SLOTT

Verifierad identitet

TULLGARNS SLOTT är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356290. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1580–1590. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1580–1590.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Södertälje · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSedan Tullgarn överlåtits till prins Fredrik Adolf, Gustav III:s bror, har gården fr o m 1772 varit kungsgård och huvudbyggnaden kungligt slott. Huvudbyggnaden, även kallad stora stenhuset, anses ha uppförts på 1580-90-talet för stureätten. En på 1950-taelt påträffad portsten med inskriptionen "Anno 1626" anses vittna om att slottet då tillbyggts. Slottets utseende omtalas för första gången 1641. Anläggningen bestod då av en större huvudbyggnad i tre våningar med två runda torn åt trädgårdssidan, men p g a terrängförhållanden endast i två våningar med ett rektangulärt trapptorn åt sjösidan. Från huvudbyggnaden utgick åt söder två vinkelrätt ställda något lägre flyglar, förenade genom en ännu lägre byggnad, försedd med ett litet porttorn och inneslutande en borggård. Under 1720-talet lät M J De la Gardie uppföra ett nytt slott. I vilken utsträckning det gamla slottet ingår i det nya är ovisst. Arbetsledare och antagligen också arkitekt var Joseph Gabriel Destain. På 1770-talet genomfördes reparationsarbeten i huvudbyggnaden, varvid rumsdispositionen ändrades och fick gustaviansk prägel. Av den ursprungliga inredningen finns ingenting bevarat. Fortsatta ombyggnadsarbeten utfördes under sista delen av 1700-talet och början av 1800-talet varvid bl a den norra flygeln revs oc… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356290. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000356290. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.