SVARTSJÖ SLOTT

Verifierad identitet

SVARTSJÖ SLOTT är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694442. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1736–1738. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1736–1738.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Ekerö · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikPå 1730-talet fick arkitekt Carl Hårleman i uppdrag av Fredrik I att rita ett lust- och jaktslott för kungafamiljen. Med jaktslottet på Svartsjö introducerade Hårleman rokokon i svensk arkitektur och slottet kom att bli mönsterbildande för herrgårdsarkitekturen i Sverige under lång tid. Under ledning av Johan Christian Körner den äldres ledning uppfördes byggnaden åren 1736-38. Körner kom också med egna idéer enligt bevarade ritningar. Jaktslottet kom att stå på en så kallad torpargrund, vilket tidigt medförde fuktskador invändigt. År 1766 förvärvade Adolf Fredrik besittningsrätten till Svartsjö slott och kungsgård och därmed inleds en ny stor byggnadsperiod i slottets historia. I samråd med arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz lät kungen utarbeta en generalplan över slottet och parken. Slottet förlängdes med två flyglar som på ett väl avvägt sätt infogade det äldre slottet i den nya helheten. År 1782 övertog Gustav III Svartsjö, där han vistades sporadiskt, mest under jakttider. 1820 fanns det planer på att inrätta en invalidinrättning i slottet, men detta genomfördes aldrig. Dock bidrog detta till att byggnaden tömdes på både fast och lös inredning och slottet stod mer eller mindre oanvänt under 1800-talet. Vid slutet av 1800-talet beslöt Riksdagen med Oskar II:s medgivand… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694442. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000694442. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.