ROSENDALS SLOTT

Verifierad identitet

ROSENDALS SLOTT är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000289177. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1960-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1960–1969.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikEn ny huvudbyggnad började uppföras 1823 efter ritningar av överstelöjtnanten och arkitekten Fredrik Blom. Blom använde en av honom själv uppfunnen byggnadsteknik där flyttbara väggelement av trä levererades färdiga för montering på plats. Kungen var bekant med den rådande smaken från det kejserliga Frankrike. Den nya huvudbyggnaden blev ett förhållandevis litet lustslott i två våningar. Redan 1926 tillkom en matsalspaviljong vid västra gaveln, också den ritad av Blom. Efter Oskar II:s död 1907 tog Prins Eugen och John Böttiger, överintendent och chef för de kungliga samlingarna, initiativ till att omvandla Rosendals slott till ett museum. Rosendal, som fram till dess varit ett levande lustslott, öppnades som museum 1913. På 1960-talet genomfördes en yttre upprustning av lustslottet där en stor del av fasadernas stuckornament göts om och trapporna på södra sidan mellan mittrisaliten och sidorisaliterna togs bort och återanvändes på rosendalsterrassen. 1997 genomfördes åter en fasadrenovering där de ursprungliga puts- och färglager som fanns kvar sparades. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet 2004 Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000289177. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000289177. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.