SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “rö kyrka”
Rö kyrka
InteriörbeskrivningI vapenhuset finns kyrkans enda ingång, yttre portalen är tvåsprångig och har ett dörrblad som troligen är från 1744. Dörren mellan vapenhus och långhus är kyrkans ursprungliga ytterdörr. Portalen är utåt tvåsprångig med en vulst mellan sprången. Dörrbladet är det ursprungliga med vackert smide från 1200-talet och monterades tillbaka på sin plats vid 1950 års restaurering. Fönstren är korgbågiga med putsade omfattningar, fönstersnickerierna har fyra lufter, de övre med glas i solfjädersmönster. Fönsterbågarna är kopplade och ska enligt uppgift vara från 1900-talets början men senare kompletterade. Fönstren i den södra mure… Tidsprofil: 1950–1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRIGGERÅKERS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: FRIGGERÅKERS KYRKA - nuvarande kyrka uppfördes 1953-55 strax söder om ruinen av den medeltida kyrkan. Denna kyrka revs 1871 då en ny, stor kyrka hade rests i Torbjörntorp som en gemensam församlingskyrka. Ruinen till den medeltida kyrkan grävdes ut och frilades 1943. Redan i början på 1920-talet höjdes röster om att man åter ville ha en kyrka i Friggeråker, så efter kollektinsamlingar och donationer startade man 1950 en kyrkobyggnadsstiftelse. Den nya kyrkan, som invigdes 1955, ritades av arkitekt Rolf Berg, Stockholm. Altaruppsatsen, sannolikt sent 1600-tal, från den medeltida kyrkan r… Tidsprofil: 1953–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖNÖ KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan i Rönö var ett träkapell, Sankt Antonii Capell, vars ålder och utformning är okänd. En sätesgård vid Rönö finns dock belagd i det skriftliga materialet redan 1331 och har sedan innehafts av såväl kungen som biskopen. Träkapellet revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes. Den byggdes 1641-1642 av pfalzgreven Johan Kasimir, som förutom sitt huvudsäte Stegeborg vid denna tid även innehade Rönö slott. Han lät bygga kyrkan till minne av hans gemål, den svenska prinsessan Catharina och den fick namnet Catharinae Capell. På den västra gaveln b… Tidsprofil: 1641–1642. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖDBO KYRKA
InteriörbeskrivningINTERIÖR BYGGNADSBESKRIVNING Rödbo kyrka är en av de minsta i Göteborg. Byggnaden uppfördes 1929 som begravningskapell men har senare fått funktion som församlingskyrka. Den invigdes som kyrka år 1974 efter en större renovering. Kapellet renoverades även år 1952. Kyrkan har en nord-sydlig riktning med entré i norr och kor i söder. Innanför entrén skapas en antydan till vapenhus i form av en öppen hall flankerad av små biutrymmen, varav det östra rymmer trappan upp i tornet. Klockstapeln reser sig över denna del av byggnaden vilket medfört att taket i hallen är lägre än i långhuset. Interiören är relativt välbevarad sedan b… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA RÖRUMS KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Södra Rörums medeltida kyrka uppfördes sannolikt på 1100- eller 1200-talet och bestod av långhus, rakavslutat kor i öster samt vapenhus i söder. Nordöst om kyrkan stod en fristående klockstapel av trä med två klockor. Kyrkan som invändigt hade vitkalkade valv och läktare i väst rymde på 1800-talet 325 personer. Församlingen hade vid samma tid omkring 1200 medlemmar, varför det beslutades att en ny kyrka skulle uppföras på samma plats. Informationen om den äldre kyrkan och dess rivning är begränsad, men sannolikt har byggnadsmaterial återanvänts vid bygget av den nuvarande kyrkan, möjligen finns även bevarade medeltida… Tidsprofil: 1986–1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Åkerby kyrka
HistorikEnligt traditionen är Åkerby kyrka byggd i början av 1300-talet under kyrkoherde Ingevaldus tid. Kyrkans ursprungliga stil motsäger inte en sådan datering. En teckning av Åkerby kyrka, utförd av Peringskiöld i slutet av 1600-talet, visar en kyrka med rektangulärt långhus, ett vapenhus i söder samt en hög takryttare. Idag ser den dock mer ut som en nyklassicistisk kyrka. Blinderingarna i östgaveln röjer dock att det är fråga om en mycket äldre byggnad. Det var vid stora ombyggnader först år 1801-03 och sedan på 1820-talet som kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Då revs den medeltida sakristian i norr och vapenhuset i söder. En ny sak… Tidsprofil: 1801–1803. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTINEHAMNS KYRKA
ExteriörbeskrivningKristinehamns kyrka är uppförd 1847-1858 efter ritningar av professor Carl Georg Brunius, som även formgav hela inredningen. Kyrkan blev nygotikens genombrott i Sverige, såväl stilistiskt som byggnadstekniskt och har efter uppförandet genomgått mycket få förändringar. Kyrkan är byggd med en medeltida katedral som förebild, möjligtvis Sankt Petri kyrka i Malmö uppförd på 1300-talet i franskinspirerad baltisk tegelgotik. Kristinehamns kyrka har ett treskeppigt långhus, med utbyggt tresidigt avslutat kor samt dubbla västtorn. Stommen är uppmurad av tegel. De röda tegelfasaderna har konteforer, skarpt profilerade muröppningar,… Tidsprofil: 1847–1858. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅLILLA KYRKA
HistorikI både Gårdveda och Målilla var de första kyrkorna byggda i trä. De omtalas under 1500-talet men deras exakta ålder är okänd. Målilla kyrka brändes i samband med nordiska 7-års kriget 1567. Den nya träkyrkan rönte samma öde under Kalmarkriget 1611. Den träkyrka som stod klar 1614 stod kvar till dagens stenkyrka uppfördes 1822. Troligen hade även Gårdveda kyrka byggts om men när detta gjordes är inte känt. Vid en biskopsvisitation 1768 dömdes de båda träkyrkorna ut och församlingarna uppmanades att bygga nytt. Eftersom avståndet mellan de båda kyrkplatserna var litet skulle man bygga en ny gemensam kyrka. Beslutet hade knappt fattats… Tidsprofil: 1745–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Eslövs kyrka
InteriörbeskrivningGenom huvudentrén i väster nås vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med kvadratiska svarta och vita viktoriaplattor. Väggarna har en sockel i rött tegel och ovan denna kvaderimitation. Väggarnas övre del är vitmålad. De norra och södra väggarna har vardera ett smalt fönster i djupa nischer samt dörrar till tornets trapphus. I öster leder en pardörr in i kyrkorummet. Fönster- och dörromfattningar är utförda i rött tegel. Taket är utformat som ett kassettak med profilerade bjälkar. Samtliga snickerier är färgsatta i gröna kulörer med accenter i rött. Tornets övre våningar inrymmer körrum, placerat bakom orgell… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖRA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: RÖRA SOCKEN på Orust har haft tre kyrkor efter varandra, belägna på samma plats. Den tidigast kända var av trä, ersattes 1635 av en stenkyrka som revs 1846, då den nuvarande uppfördes 1846-48. Byggmästare var Johannes Gunnarson i Stala, som också gjort ritningarna. 1883 fick kyrkan sin orgel, byggd av Salomon Molander som byggde några andra orglar i trakten vid denna tid. Möjligen är också läktaren byggd samtidigt med orgeln. Utvändigt har skett två ombyggnader som medfört vissa förändringar. 1912 byggdes tornhuven om, och 1986 byggdes en sakristia invid östgaveln. Interiört har v… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖRBÄCKSNÄS KYRKA
HistorikOmrådets tidigaste historiska bosättning är belagd till 1760-talet. Ursprungligen dominerade finska kolonisatörer. På grund av det långa avståndet till sockenkyrkan i Lima begärde invånarna 1869 att få anlägga kapell och kyrkogård. Mark för ändamålet anskaffades 1875 och 1879 invigdes där en begravningsplats. Bygget av ett kapell dröjde dock. Lima församling ställde nämligen villkoret att Rörbäcksnäs i så fall skulle bilda egen kommun med fattigvård. Resurser för detta saknades. Tio år senare startade en byggprocess i alla fall, denna gång utan att höra vad Lima församling tyckte. Ritningar upprättades av Gustaf Skarin, stadsbyggmäst… Tidsprofil: 1929–1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FORSVIKS KYRKA
ExteriörbeskrivningFORSVIKS KYRKA - Den historicerande korskyrkan i timmer består av ett rektangulärt långhus med korta korsarmar och ett åt väster vänt kor med full bredd och rak altarvägg. Väster om koret är en smalare och lägre sakristia. Öster om långhuset är ett torn. Fönster och portar är ursprungliga. FASAD - Fasaden är klädd med kluven rödfärgad spån utom på rösten och torn där beklädnaden är rödfärgad locklistpanel. Alla foder är vitmålade. Sockeln av betong är svartmålad. Tornet har i höjd med klockvåningen ett markerat bjälklag med två trapetsformade ljudgluggar på varje sida. Dessa är avsmalnande uppåt och rymmer dubbla parluckor… Tidsprofil: 1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖNNÄNGS KYRKA
ExteriörbeskrivningRÖNNÄNGS KYRKA är uppförd med en stomme i timmer, och består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, sakristia i söder, och ett torn av trä i väster. FASADERNA är klädda med vit locklistpanel, av äldre datum, med en spritputsad stensockel. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel. Under takfoten en profilerad taklist, av trä, målad i brunt som fasadens snickerier i övrigt. TORNET är av trä, med fasader som kyrkan i övrigt. Enkla rektangulära ljudöppningar i alla väderstreck med brunmålade träluckor, försedda med urtavleattrapper av plåt, som vitmålats och visar klockan ni… Tidsprofil: 1795. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
falsterbo kyrka
HistorikFalsterbo kyrka är helgad åt S:ta Gertrud, kyrkobyggarnas helgon. Långhuset är kyrkans äldsta del. Det byggdes troligen under 1300-talet. Kyrkan hade då portaler i norr, söder och väster och högt placerade spetsbågiga fönster. Kyrkans murar var oputsade med det röda teglet synligt både in- och utvändigt. Interiört hade kyrkan plant trätak och väggarna dekorerade med kalkmålningar. S:ta Gertruds kyrka omnämns skriftligt första gången 1385. Troligen i början av 1400-talet revs långhusets östvägg och kyrkan utvidgades med ett rymligt kor med valv. I koret murades ett högaltare. Antagligen valvslogs långhuset samtidigt som kyrkan utvidga… Tidsprofil: 1400–1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FISKEBÄCKSKILS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Fiskebäckskil har haft egen kyrka sedan 1500-talets slut. Den låga på samma plats som den nuvarande, och var liksom den en träkyrka. Enligt uppgift var den rödmålad och hade torvtak fram till 1733. Den låg enligt uppgift något tiotal meter längre ner i slänten än nuvarande kyrkan. Till denna kyrka skänkte Margareta Hvitfelt en altaruppsats 1665. Kyrkans tak målades 1746 invändigt av Jonas Ahlstedt, och brädor från detta tak kan ha återanvänts vid det nya kyrkbygget. Mot 1700-talets slut ökade befolkningen kraftigt i Fiskebäckskil, från omkring 150 år 1750 till 360 år 1772, och den… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRINNARYDS KYRKA
ExteriörbeskrivningFrinnaryds kyrka är uppförd på resterna av den medeltida kyrkan som troligen byggdes under 1200-talet. Kyrkan är en enskeppig kyrka med smalare kor och rund absid i öster. Sakristian är tillbyggd på norra sidan om koret, och troligen tillkommen under 1300-talet. Kyrkan har ett västtorn med vapenhus i bottenvåning och huvudentré på västra sidan. Fasaderna är putsade i vit spritputs, medan tornets bottenvåning, hörnor, listverk, omfattningar framhävs av en slätputs i samma vita nyans. Tornet vilar på en sockel av röd slät granit medan sockeln till de äldre delarna är spritputsad i grått. Artikuleringen är begränsad till de u… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor, väggarna är slätputsade och vitfärgade, taket är lågt och klätt med vitmålade brädor. Rummet har dagsljus från två högt sittande fönster varav det ena skärs av med taket. I norra delen finns en trappa till tornets övre våningar. Under trappan finns ett teknikutrymme avdelat med en vit brädvägg. Rummet är möblerat med broschyrställ, bord och bänk. På väggen hänger Karl XII:s monogram. En ekådrad pardörr med blyglasad överdel leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Öppna ekådrade bänkar står p… Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUNNESTAD KYRKA
HistorikDen äldsta kyrkan i Hunnestad var så vitt man vet uppförd av sten, med tegeltak och rödmålat torn av trä. 29 alnar lång och 18 alnar bred samt lär ha varit ljus och luftig. På kyrkdörren stod årtalet 1597 tillsammans med de latinska bokstäverna dic quare hic, (säg varför är du här). Kyrkan hade ingång på södra sidan och den saknade sakristia. Denna kyrka brann ner den 22 mars 1846. Endast några fönster kunde räddas. En ny kyrka återuppbyggdes på de gamla grundmurarna utan sakristia och med en fristående klockstapel p.g.a. att kostnaderna annars blivit för höga. Ingången placerades på den västra gaveln under klockstapeln som var av tr… Tidsprofil: 1597. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYSSNA GAMLA KYRKA
ExteriörbeskrivningHYSSNA GAMLA KYRKA har medeltida ursprung. Därom vittnar bland annat medeltida murverk och en dopfunt daterad till 1300-talet. Hyssna gamla kyrka är en vitputsad stenkyrka med rektangulärt långhus, rundat korparti och sakristia i öster samt västtorn. Långhusets västra del utgörs av medeltida murverk. Ingångar i väster via tornet och på korets sydsida. Kyrkan vilar på en utspringande naturstenssockel i varierat utförande. Tornet har en spånklädd överbyggnad medan långhus och kor täcks av valmat sadeltak med tegeltäckning. De vitputsade murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Fönstren indelas i smårutor av rödmåla… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTIANOPELS KYRKA (HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset nås via västentrén och har oregelbunden planform. Väggen åt väster är vitputsad medan övriga väggar är täckta med en gråmålad träpanel med profilerad sockel målad i mörkgrått. En infälld gravhäll är placerad i golvet strax innanför entrén och följs av en trappa om två steg, på vardera sida kantad av handledare av svartmålad metall. I övrigt består golvet i vapenhuset av kvadratiska plattor av röd ölandskalksten. Taket utgörs av ett brädtak med synliga bjälkar och är täckmålat i samma grå kulör som väggarna. En elcentral återfinns bakom en enkel dörr i den södra väggen och i motsatt väderstreck finns en… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINDÄRVA KYRKA
InteriörbeskrivningLINDÄRVA KYRKA - Lindärva kyrka består av ett litet och lågt långhus, smalare och lägre kor, vapenhus i östra delen av tornets bottenvåning samt sakristia norr om koret. Långhuset avdelas från koret genom en smal triumfbåge. Det präglas av de romanska kryssribbvalven med fragment av dekormålning. Det handlar om två lager målningar, som framträder om vartannat. 1300-talets målningar på väggar i kor och i långhusets östra del går i cinnoberrött och blått. Målningarna på korets väggar och valv samt långhusets väggar och valvribbor från ca 1500 går i rött och svart. Den låga, mörka kyrkan har behållit en stor del av sin medelt… Tidsprofil: 1400–1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Multrå kyrka
HistorikMultrå kyrka uppfördes 1863-67 av byggmästare Jakob Norin från Norrala (tillsammans med sonen Pehr) efter ritningar av Ludvig Hedin. Den ersatte då den under 1770-talet uppförda föregångaren. Ritningarna visar mer släktskap med exempelvis Ytterlännäs nya kyrka än utförandet sedan blev. Kyrkan utformad i den klassicistiska traditionen med rötter i tidigt 1700-tal med långhus och rakslutet kor, västtorn, och med en smalare sakristia i öster (vari delar av den äldre kyrkan ingår). Naturstensgrund, sockel som på 1950-talet kompletterats med murad huggen mindre sten då den slätputsade fasadytan flyttades högre upp från markytan; vit målni… Tidsprofil: 1863–1867. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKURUPS KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset som utgörs av ett avlångt rum i tornets bottenvåning, vars norra och södra delar har avdelats med skiljeväggar för att skapa utrymme för sakristia, wc, förråd samt trappa till orgelläktaren. Golvet är belagt med plattor av grå kalksten, skiljeväggarnas breda plank är målade i en ljust rödgul kulör och det plana innertaket är klätt med vitmålat skivmaterial med infälld belysning. Vid västentrén är murverket putsat och vitmålat. Entrédörrens insida utgörs av en ramverkskonstruktion med fyra fyllningar i vardera dörrblad, allt i ek. Dörrarna mot utrymmena i norr och sö… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVENSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningSvenstorps kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med rektangulärt långhus med tresidigt östparti, sakristia i öster samt västtorn. Kyrkan är uppförd av gråsten. Långhuset och tornet saknar markerad sockel. Långhusets fasader är spritputsade med slätputsade fönsteromfattningar och dekorativt utformad taklist med rundbågefris och sågtandslist. Tornet är slätputsat med trappstegsgavlar som avslutas nedtill med en rundbågefris och hela kyrka är avfärgad i vitt. Både långhus och torn täcks av sadeltak med rött enkupigt lertegel, som sannolikt tillkom vid renovering av taket 1951. De rundbågiga fönsteröppningarna är slätput… Tidsprofil: 1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVÄRTA KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Svärta kyrka består av ett treskeppigt långhus, ett smalare absidformat kor i öster, en sakristia i norr och ett torn i väster. Fasaderna är putsade och avfärgade i brutet vitt. Portarna är tjärade och fönstersnickerierna är målade i engelskt rött. Taken har skivtäckning av svart plåt. FASADER Svärta kyrka bevarar medeltida murverk i delar av långhuset samt i stora delar av tornet. I långhusets norra fasad är en del av den medeltida sakristians norra vägg bevarad. I långhusets sydvästra hörn finns delar av det medeltida vapenhuset och ett gravkor från 1500-talet bevarade. Kyrkans murverk är i huvudsak uppfört i na… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÅNNÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningTånnö kyrka är uppförd i väst-östlig riktning med rundat kor i öster och torn i väster. Sakristian ligger i norr. Ingångar finns i väster och mitt på södra långsidan. Tånnö kyrka är en typisk senklassicistisk landsortskyrka. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt och vilar på en låg naturstenssockel. Artikuleringen är väldigt sparsam, varken omfattningar runt fönster eller hörnkedjor förekommer. Däremot finns det en kraftig och välformad takfotsgesims i trä, målad i rött, grönt och grått. Portalen på västra tornsidan har också en kraftig omfattning i form av ett par halvkolonner som bär upp en korgbåge. Ovanför kor… Tidsprofil: 1849. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÄPPELBO KYRKA
HistorikPlatsens första kyrkobyggnad var ett anspråkslöst kapell, uppfört runt mitten av 1500-talet, utvidgat 1664. En karta från 1682 tyder på att det låg på samma plats som nuvarande kyrka. År 1771 ersattes kapellet av nuvarande större, timrade kyrka. Först fanns bara ett långhus, med en oktogonformig grundplan, fasader av rödfärgade spån, små fönster och tjärstruket spåntak. Fram till 1880 fanns en tornlik klockstapel med lökkupol söder om långhuset. Vid en stor om - och tillbyggnad på 1880-talet tillkom tornet, i fantasifull nygotik med rika snickerier målade i vitt och grått, fönster med tresidiga överdelar och stjärnformiga fönster. To… Tidsprofil: 1949–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUARÖDS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av långhus, kor och södra korsarmen. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning med ett golv av handslagna kvadratiska röda tegelplattor. Väggarna är vitputsade och det plana taket består av en ohyvlad furupanel. Ytterportarna i väster är på insidan klädda med släta skivor målade i en enkel träimitationsmålning. På södra sidan går en furutrappa med dekorsågat räcke från 19511954 till en läktare i tornets andra våning. Mot långhuset i öster leder dubbeldörrar från 19511954, målade i en enkel träimitationsmålning. Långhusets golv täcks, liksom vapenhuset, av handslagna röda kvadratiska tegelplat… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hässleholms kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av ett långhus med utanpåliggande trapphus i norr och söder, ett fullbrett och rakt avslutat kor i öster samt ett västtorn som i sin nedre del är bredare än långhuset. På tornets sydfasad finns ett halvrunt trapptorn. Samtliga fasader indelas av grunda strävpelare. Under koret finns en källare som bland annat inrymmer sakristia och konfirmandrum. Grundmuren är gjuten av betong med utanpåliggande sockel av krysshamrad och skråkantad granit. Murverken är utförda i handslaget rött tegel, med schatteringar från ljust rött till nästan svart, murat i tvåskifts munkförband med stående kopp. Fönstren är med… Tidsprofil: 2022–2108. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus med tresidig avslutning i öster från 1860, ritat av Brunius. Tornet i väster och sakristian norr om långhuset byggdes 1897, ritat av Salomon Sörensen. Murarna är av rött tegel och taket är belagt med skiffer. Långhuset är indelat med strävpelare mellan de spetsbågiga fönstren. Torn och sakristia har trappstegsgavlar med blinderingar. Långhusets fullmurar är uppförda av rött handslaget tegel murat i munkförband. Mellan fönstren indelas fasaden med slanka strävpelare som trappas. Murarna avslutas uppåt med en spetsbågsfris av tegel och en gesims med tre utkragande tegelskift. Långhusets sockel av grå… Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.