RÖNÖ KYRKA

Verifierad identitet

RÖNÖ KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000071081. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1641–1642. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1641–1642.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Norrköping · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan i Rönö var ett träkapell, Sankt Antonii Capell, vars ålder och utformning är okänd. En sätesgård vid Rönö finns dock belagd i det skriftliga materialet redan 1331 och har sedan innehafts av såväl kungen som biskopen. Träkapellet revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes. Den byggdes 1641-1642 av pfalzgreven Johan Kasimir, som förutom sitt huvudsäte Stegeborg vid denna tid även innehade Rönö slott. Han lät bygga kyrkan till minne av hans gemål, den svenska prinsessan Catharina och den fick namnet Catharinae Capell. På den västra gaveln bildar ankarsluten årtalet 1642 och C P S, vilket kan tydas som "Catharina Princessa Sveciae". Kyrkan är uppförd av gråsten med ett rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti. Sakristian är tillbyggd på korets norra sida 1811. Även vapenhuset är senare tillbyggt, men det saknas uppgifter om när det uppfördes. Kyrkan är byggd i en kraftig sluttning mot öster och putsen följer markens lutning, vilket ger exteriören ett säreget utseende. Den östra gaveln stöds av tre strävpelare varav den mittersta är betydligt bredare och lägre än de övriga två. Enligt muntlig tradition skulle den mittersta utbyggnaden inrymma ett gravkor för Johan Kasimirs… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000071081. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000071081. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.