FISKEBÄCKSKILS KYRKA

Verifierad identitet

FISKEBÄCKSKILS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443168. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 2002–2005. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 2002–2005.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Lysekil · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Fiskebäckskil har haft egen kyrka sedan 1500-talets slut. Den låga på samma plats som den nuvarande, och var liksom den en träkyrka. Enligt uppgift var den rödmålad och hade torvtak fram till 1733. Den låg enligt uppgift något tiotal meter längre ner i slänten än nuvarande kyrkan. Till denna kyrka skänkte Margareta Hvitfelt en altaruppsats 1665. Kyrkans tak målades 1746 invändigt av Jonas Ahlstedt, och brädor från detta tak kan ha återanvänts vid det nya kyrkbygget. Mot 1700-talets slut ökade befolkningen kraftigt i Fiskebäckskil, från omkring 150 år 1750 till 360 år 1772, och den gamla kyrkan befanns vara för liten. Dessutom var den ständigt i behov av reparationer. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1772-73 av kyrkbyggare Olof Guldbrandsson, Anders Gustafsson, Anders och Hans Guldbrandson, alla från Ale härad. Även den nya kyrkan är av trä men klädd med panel och vitmålad. Tornet var koppartäckt. Altaruppsatsen överfördes från den gamla kyrkan. 1783 bemålades kyrkans interiör invändigt i såväl tak som på väggarna av målaren Joachim Gotthard Reimers. 1792 fick kyrkan sin predikstol, vilken enligt uppgift tillverkades för domkyrkan i Göteborg. Kyrkan hade enligt 1830 års inventeringsprotokoll tegeltak. 1868 omtalas "omläg… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443168. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443168. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.