MÅLILLA KYRKA

Verifierad identitet

MÅLILLA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442767. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1745–1800. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1745–1800.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Hultsfred · Kalmar län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikI både Gårdveda och Målilla var de första kyrkorna byggda i trä. De omtalas under 1500-talet men deras exakta ålder är okänd. Målilla kyrka brändes i samband med nordiska 7-års kriget 1567. Den nya träkyrkan rönte samma öde under Kalmarkriget 1611. Den träkyrka som stod klar 1614 stod kvar till dagens stenkyrka uppfördes 1822. Troligen hade även Gårdveda kyrka byggts om men när detta gjordes är inte känt. Vid en biskopsvisitation 1768 dömdes de båda träkyrkorna ut och församlingarna uppmanades att bygga nytt. Eftersom avståndet mellan de båda kyrkplatserna var litet skulle man bygga en ny gemensam kyrka. Beslutet hade knappt fattats förrän sockenborna i Gårdveda ångrade sig och ville bygga egen kyrka. Tvisten löstes år 1800 genom att de båda socknarna slogs samman. Nu inleddes arbete med att ta fram ritningar till en ny kyrka som skulle byggas i Målilla. Detta arbete skulle dra ut på tiden. Under den tid planeringsarbetet pågick framlades förslag om såväl rundkyrka som hexagonal kyrka. Socknens ekonomi och svårigheten att på tag i en byggmästare som vågade sig på en del av projekten gjorde dock att den kyrka som slutligen uppfördes fick en traditionell plan med torn i väster och sakristia i öster. En bidragande orsak var också förutsättningarna på platsen. Kyrkan skulle… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442767. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442767. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.