SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “orsa kyrka”
ORSA KYRKA
TakformMansardtak, Mansardtak - Valmat, Mansardtak - Valmat, Mansardtak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅLILLA KYRKA
HistorikI både Gårdveda och Målilla var de första kyrkorna byggda i trä. De omtalas under 1500-talet men deras exakta ålder är okänd. Målilla kyrka brändes i samband med nordiska 7-års kriget 1567. Den nya träkyrkan rönte samma öde under Kalmarkriget 1611. Den träkyrka som stod klar 1614 stod kvar till dagens stenkyrka uppfördes 1822. Troligen hade även Gårdveda kyrka byggts om men när detta gjordes är inte känt. Vid en biskopsvisitation 1768 dömdes de båda träkyrkorna ut och församlingarna uppmanades att bygga nytt. Eftersom avståndet mellan de båda kyrkplatserna var litet skulle man bygga en ny gemensam kyrka. Beslutet hade knappt fattats… Tidsprofil: 1745–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅSARNE GAMLA KYRKA
HistorikÅsarne gamla kyrka uppfördes mellan åren 1875- 78 av byggmästare Jöns Berglund från Östersund. Föregångaren till dagens kyrka var ett enkelt träkapell byggt 1758- 64 av snickaren Anders Kielsson. En klockstapel uppfördes 1774- 79 av samme man. I kapellet fanns en predikstol övertagen från Bergs kyrka, vilken nu finns i Åsarne nya kyrka. Sedan mitten av 1800- talet fanns planer på en ny större kyrka i Åsarne men först 1875 satte själva bygget igång. Kyrkan uppfördes på den gamla kyrkplatsen på Västeråsen där kapellet tidigare stod. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Fredrik R. Ekberg. Ritningarna var väldigt lika Johan Fredrik Åboms… Tidsprofil: 1875–1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RISINGE KYRKA
Flera gånger under 1700-talet diskuterades frågan om en ny kyrka, trots att den gamla kyrkan med troligt ursprung i decennierna runt år 1200 var i relativt gott skick. Huvudskälet till en nybyggnad verkar ha varit att den gamla kyrkan ansågs vara för liten för församlingens behov. Kyrkan byggdes till med en stor korsarm åt norr 1738. Den var avsedd för smeder och andra arbetare i Finspång. Vid en sockenstämma 1804 lämnade konstnären Pehr Hörberg, som bodde i församlingen, ett förslag till ny kyrka både som ritning och som en modell. Modellen visar en kyrka i den för sin tid vanliga nyklassicistiska stilen. Han erbjöd sig också att måla en ny… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBÖKE KYRKA
ExteriörbeskrivningDagens kyrka består av ett torn med lanternin i söder och ett långhus i nord/sydlig riktning med sakristia i norr. Långhuset byggdes 1859 och kyrkans ovanliga, orientering beror på att långhuset ursprungligen byggdes som ett sidoskepp till den medeltida klövsadelkyrkan. Tornet byggdes tre år efter långhuset och ersatte då den medeltida kyrkan i söder. Med tornet fick kyrkan den utformning av modern kyrka i nyklassicistisk stil som den i väsentliga delar ännu bevarar. Den nyklassicistiska karaktären består främst i det höga tornet försett med lanternin, det lång-sträckta långhuset med större bredd än tornet och ett förhålla… Tidsprofil: 1827–1830. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÅMHUS KYRKA
HistorikOmrådet kring Våmåns utlopp, vid Orsasjön, koloniserades tidigt och boplatser förekom redan under stenåldern. Gravar och fynd vittnar även om bestående bosättningar under järnåldern och vikingatiden. Våmhusbygden utgör en utpost till de vida skogsområdena i norr och befolkningen tvingades länge till ett hårt och rörligt liv för att säkerställa sin försörjning. Under 1300-talet berörs i flera brev nyttjanderätten av den fiskrika sjön Horrmunden i Transtrand. Våmhuskölen, mot gränsen till Härjedalen, användes för täkt av myrhö samt fiske och jakt. Många långfäbodar tillhörande Våmhus var ännu i drift mot slutet av 1800-talet. Binär-ing… Tidsprofil: 1953–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLUNGA KYRKA
HistorikKällunga kyrka stammar från 1100-talet och har kvar betydande delar av den romanska kyrkan i långhusets västra del. Långhusets ursprungliga avslutning i öster var att döma av hörnstenarna rak. Det har också konstaterats att det fanns en ingång på södra sidan. Delar av gamla eksyllar har hittats vid golvarbeten i kyrkan som gett stöd för teorin att en träkyrka kan ha varit uppförd på platsen före stenkyrkan. Dopfunten från 1200-talet är fortfarande i bruk. 1718 beordrade dåvarande biskopen Jesper Swedberg att gravsättning i kyrkan måste upphöra eftersom stanken från gravarna orsakat att man tvingats ställa in gudstjänster. 1796 tillko… Tidsprofil: 1500–1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRYTNÄS KYRKA
HistorikTalrika fornlämningar från stenåldern och järnåldern vittnar om bygdens betydelse redan under förhistorisk tid. Senare kom järnhanteringen att gynna utvecklingen i denna del av Berg-slagen, men det bördiga landskapet kring Dalälven bidrog också tidigt till byarnas välstånd. Grytnäs vidsträckta socken bildades redan under medeltiden. Kring kyrkan med sitt strategiska läge, intill Grytnäsån där flera vägar möts, växte en betydande kyrkby fram. Grytnäs nuvarande kyrka har tillkommit i flera etapper och genomgått ett flertal förvandlingar under århundraden. Ett inhugget årtal som ännu på 1700-talet var synligt på kyrkans gamla västport (… Tidsprofil: 1980–1981. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Heda kyrka är en av Östergötlands märkligaste kyrkor. Den uppfördes av kalksten i mitten av 1100-talet, men dess medeltida utformning är inte helt klarlagd. Sannolikt bestod den äldsta kyrkobyggnaden av ett rektangulärt långhus med ett smalare kor med absid samt torn i väster. Från den ursprungliga kyrkan återstår ett ornerat remstycke, d v s den bilade stock som ligger på krönet av yttermurarna och bär upp takstolarna. Den har varit synlig utifrån och finns bevarad över valven på kyrkans norra sida. Från den stocken har man gjort en dendrokronologisk provtagning, d v s å… Tidsprofil: 1792–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ULRIKA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: Kungl Maj:t resolution med tillstånd om sockenbildning och att bygga en kyrka föll i januari 1736. Platsen för kyrkan var redan klar och bygget påbörjades omedelbart. Kyrkan var färdigbyggd på ett år och invigdes den 1 juni 1737. Kyrkan fick en snarast medeltida form. Den är uppförd av timmer med rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutet kor. Sakristian fick en ovanlig placering på östra sidan. Den traditionella platsen för sakristian var vid den här tiden på norra sidan av koret. Exteriören är spånklädd och rödfärgad och ingången är via vapenhuset. En koringång finns även på s… Tidsprofil: 1710–1766. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRÖDINGE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan har ett rektangulärt långhus med rak avslutning i öster i höjd med koret, ett kvadratiskt torn i väster, sakristia i norr i vinkel med koret, samt vapenhus i söder i vinkel med tornet. Tornet är förskjutet mot söder i förhållande till långhusets längdaxel. Orsaken är att tornet är äldre än nuvarande långhus som är resultatet av en ombyggnad på 1300-talet. Då behölls södra muren medan långhuset utvidgades mot norr. Byggnaden har en grund av natursten som är överputsad med spritputs och avfärgad i svart, med trappstegsindelning som följer marknivåerna. Murarna är uppförda av naturstenar med inslag av tegel i omfattnin… Tidsprofil: Cirka 1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FÅGELÅS KYRKA
HistorikNågot årtal för uppförandet är ej känt, men "Capellet" omnämns 1644 vilket talar för en datering till detta århundrades förra hälft. Orsaken tycks ha varit det långa avstånd som rådde till kyrkan i Norra Fågelås och Nykyrkan i söder. I vilket fall så framkommer "att Cappellet blifvit byggt och underhållet af Socknen gemensamt, på samma sätt som Kyrkan (Norra Fågelås)." Ett vapenhus restes i väster vid okänt tillfälle. Kyrkorummet fick mycket av sin prägel av släkten Hård på Hjällö och Monäs. 1683 respektive 1685 skänkte Johan Hård och hans maka Karin Stake på Hjällö predikstolen med sitt ljudtak och altaruppsatsen. 1684 lät släktinga… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLERYDS KYRKA
HistorikNär den första kyrkobyggnaden uppfördes I Källeryd är oklart. Det finns belägg för att en kyrka fanns här på 1400-talet då kyrkan omnämns i ett testamente. Källeryds nuvarande kyrka har sin grund i 1600- talet då landshövdingen i Kristianstads län, Magnus Dureel, lät uppföra en ny kyrka med gravkor för släkten. Kyrkan byggdes under åren 1672-75 och bestod då av långhus med fristående klockstapel. Kyrkan var valvslagen och hade dekorationsmåleri utfört av bl.a. Hindrich Eylertz. Ovanför gravkoret var sakristian förlagd medan altaret hade sin placering i nivå med menigheten framför gravkoret. Altaret var utfört i marmor och alabaster o… Tidsprofil: 1672–1675. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
YXNERUMS KYRKA
Det är okänt när Yxnerums medeltida kyrka var uppförd. Den var placerad på den nuvarande kyrkans plats och eventuellt ingår delar av de medeltida murarna i den nya kyrkans östra del. Den nuvarande kyrkan uppfördes mellan åren 1798-1802 av byggmästare Johan Erik Berg efter ritningar av arkitekt Per Wilhelm Palmroth. P W Palmroth (1765-1825) var verksam vid Överintendentsämbetet och ritade ett stort antal kyrkor. Kyrkan uppfördes av sten utan torn med ett rektangulärt långhus, i öster avdelat i ett rakslutet korparti och sakristia. Exteriören är något varierad mot den för tiden vanliga långhusbyggnaden. Långsidorna avslutas med två breda hörnr… Tidsprofil: 1798–1802. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Älmhult kyrka
HistorikÄlmhult har Kronobergs enda kyrka som är uppförd enligt 1920-talets klassicistiska stilideal. Allt sedan Älmhult fick köpingsrättigheter år 1900 har behovet av en kyrka gjort sig gällande, vid denna tid ingick orten i Stenbrohults socken Omfattande insamlingar hölls och 1929 kunde byggnationerna inledas efter ritningar av arkitekten Knut Nordenskjöld. Först 1933 blev orten egen församling och 1941 bildades ett eget pastorat. En stor skara människor samlades vid invigningen 1930 då biskop Edgar Reuterskiöld utförde ceremonin, efter lång väntan hade man erhållit sin egna kyrka. Byggnaden ger ett kraftfullt intryck med massiva murverk d… Tidsprofil: 1979–1980. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mo kyrka
HistorikKyrkan uppfördes 1818-22 efter ritningar av Axel Almfeldt och ersatte då en medeltidskyrka som fanns 5 kilometer öster om den nuvarande kyrkan. Medeltidskyrkan är numera en ruin. Orsaken till att man flyttade kyrkan till sin nya plats i början av 1800-talet var Flors linnemanufaktur. Platsen för fabriken var nedanför den nuvarande kyrkan och det blev det nya hjärtat i byn. Ett nytt samhälle växte så småningom fram runt kyrkan där fanns det post, bank, affär, och skola. Det enda av det som finns kvar i dag är skolan. Tidsprofil: 1818–1822. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRUNSKOGS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: I äldre handlingar framgår att Brunskogs förste kyrkoherde tillträdde 1621 och att det då uppförts en träkyrka. På 1690-talet ansågs denna kyrka alltför liten och bristfällig, varför man 1704-07 uppförde den andra kyrkan på platsen. Denna kyrka var murad av sten, kalkad och på taket låg spån. Predikstolen, som var färdigställd 1722, var enligt uppgift tillverkad av I Schullström?. Ett torn uppfördes 1749, och år 1754 försågs kyrkan med läktare. Ett trävalv slogs 1757. Detta innertak, liksom läktarens bröstning, försågs 1766 med målningar av mäster Eric Jonaeus från Karlstad. Altartavlan komplettera… Tidsprofil: 1704–1707. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA STRÖ KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Västra Strös medeltida kyrka uppfördes troligen vid slutet av 1100-talet. Till följd av 1800-talets kraftiga befolkningsutveckling kom merparten av de skånska landsortskyrkorna att antingen byggas ut kraftigt eller rivas till förmån för nybygge. I Västra Strös fall föll valet 1873 på det senare alternativet och fyra år senare stod den nya helgedomen färdigbyggd strax sydväst om den medeltida kyrkogården som idag fungerar som ödekyrkogård. Byggherre för nybyggnaden var friherren och kyrkans patronus, Nils Trolle på Trollenäs. Patronatsförhållandet bestod till 1922 då patronatsrätten upphävdes genom lag och sockenkyrkorn… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TIMMELE MISSIONSKYRKA
HistorikFlera troende familjer flyttade till Timmeletrakten de första åren av 1900-talet. Möten hölls i hemmen, och man samtalade om att bygga ett missionshus. Då kom en underrättelse om att en direktör Linus Andersson och hans hustru, som tidigare bott i Timmele, hade beslutat skänka 3000 kronor till ett missionshus i Timmele, så snart en missionsförening ansluten till SMF hade bildats där. Detta blev en bidragande orsak till att arton troende personer den 18: januari 1911 beslöt bilda en missionsförening. En lämplig tomt inköptes, och ett missionshus uppfördes under ledning av byggmästare Carl Björling. Redan den 11 december samma år kunde… Tidsprofil: 1957–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALU KRISTINE KYRKA
HistorikByggandet av Kristine kyrka sammanfaller med Falu stads uppkomst. År 1635 gav Kunglig majestät tillstånd för en ny kyrka. Grundläggningen skedde 1642, vid samma tid som stadsprivilegier utfärdades. Sockeln murades av granit med kalkstenslist, men i övrigt bestod murarna av tegel slagna vid ett för ändamålet grundat tegelbruk i Rankhyttan. Enligt inskription i gavelröste var långhuset och korsarmarna klara 1650. Året efter började valvslagningen över kyrkorummet, på pelare av gråröd Rättvikskalksten som huggits av Simon Hack. Under loppet av 1651 fullbordades valven och yttertaket blev helt täckt med koppar från Falu gruva. Så långt s… Tidsprofil: 1658–1660. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Follingbo kyrka
HistorikFollingbo kyrka är med undantag för sakristian i sin helhet uppförd under medel-tiden. Kyrkans äldsta delar är långhuset och tornet, vilka byggdes omkring år 1200. Till denna romanska kyrka hörde ursprungligen ett absidförsett kor från slutet av 1100-talet, vilket dock revs efter ca 100 år för att lämna plats åt det nuvarande koret. Sakristian tillkom 1821. Förutom nybyggnaden av sakristian har kyrkan undgått få utvändiga föränd¬ringar se-dan byggnadstiden. På 1700-talet togs två nya fönster upp i långhuset och ett annat förstorades. Sannolikt belades yttertaken vid samma tid med tegel, och tornhuven fick av allt att döma sin beklädn… Tidsprofil: 1955–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FREDRIKSKYRKAN
HistorikFredrikskyrkan fick sitt namn vid invigningen 1744 efter dåvarande kung Fredrik I. Redan i Dahlbergs stadsplan från 1694 fanns en stenkyrka inritad vid Stortorget, då under namnet Stadskyrkan. Senare kom den även att benämnas både Svenska kyrkan (i förhållande till Tyska kyrkan vid torgets södra sida) samt Storkyrkan, det senare ett namn som kom att leva vidare parallellt med Fredrikskyrkan. Ritningarna upprättades under 1690-talet av Nicodemus Tessin d.y., en av landets genom tiderna mest inflytelserika arkitekter. Tessin ritade även Tyska församlingens Trefaldighetskyrka som började uppföras 1697 och invigdes 1709, medan planerna f… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSRUMS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörerna i Ölands nyklassicistiska kyrkor har i allmänhet såsom i Högsrums kyrka tunnvälvt trätak, många gånger flackare än de framställdes på Överintendent-ämbetets ritningar där de ofta var i det närmaste halvcirkelformade. Högsrums kyrkas brädtak välver sig över ett, till utformning och storlek, typiskt kyrkorum för Öland och nyklassicismen. Färgsättningen av kyrkorummen var mycket enhetlig under hela den nyklassicistiska byggnadsperioden. Pärlgrått med accenter i guld är den absolut vanligaste färgsättningen, ett gustavianskt ideal som flitigt användes i kyrkorna. Detta trots att Över-intendentämbetet sällan kommen… Tidsprofil: 1965–1966. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEKÅSA KYRKA
HistorikEfter att Barne-Åsaka kyrka år 1834 brann ned i samband med ett blixtnedslag så försökte biskop Butsch med alla medel att få till stånd en sammanbyggnad mellan denna socken och Lekåsa. Sockenstämman ville dock inte gå med på detta. Dock mognade så småningom tanken på nybyggnation. 1860 stod en ny kyrka klar efter ritningar av Överintendentsämbetets arkitekt Johan Fredrik Åbom. En orgel införskaffades 1892, tillverkad av Levin Johansson, Liared. 1938 renoverades kyrkan efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. Korets östfönster murades igen och de gamla obekväma bänkarna byttes ut mot nya. Johan Wahlins altaruppsats från 1700-talet ko… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skerike kyrka
HistorikDå Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Omkring 100 år senare byggdes långhuset ut till dagens storlek. Östra gaveln fick ett högt, gotiskt fönster och pryddes nu eller möjligen något senare med en tegelblindering i form av ett stort kors. Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Mot norr tillkom sakristia och möjligen tillbyggdes kyrkans västtorn först nu. Från början var kyrkorummet sannolikt täckt med ett tunnvalv av trä, men under 14… Tidsprofil: 1674–1675. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VARVS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes 1861 efter ritningar av arkitekt Per Ulrik Stenhammar. Sakristian var inrymd i absiden och skiljdes från koret av ett altarskrank med hjulkors av trä. En barockorgel inköptes på 1870-talet från Röks kyrka och ombyggdes av P A Kullbom, Broddetorp. 1901 fick skeppets tak täckning av glaserat, rött tegel från Fröjereds tegelbruk. En ny predikstol insattes, ritad av Bror Almqvist. Altarskranket påbyggdes och nya portar tillkom. 1914 byggdes ett nytt altare istället för den dittills brukade gravhällen. Altarkorset ersattes med en gipskopia av Thorvaldsens Kristusfigur. 1922 försågs orgeln med nytt pneumatiskt verk och spe… Tidsprofil: 1946–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄNE- ÅSAKA KYRKA
HistorikVäne-Åsaka kyrka räknar sina anor från slutet av 1100-talet och cirka 15 meter av långhusets sydvästra sida bedöms återstå av den byggnaden. Dopfunten från denna tid finns bevarad. Under 1600-talet utfördes flera reparationer och förbättringar. 1727 utvidgades kyrkan, troligen åt norr och öster, och ett tresidigt kor med kordörr byggdes till. En predikstol skänktes i samband därmed och 1735 donerades altaruppsatsen. 1745 finns en uppgift om att västra gaveln och en läktare förfärdigades. 1750 var tydligen det hela klart för då dekorerades kyrkorummet av den kände kyrkomålaren Johan Risberg från Skövde. I taket över altarringen målade… Tidsprofil: 1899–1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA TORSÅS KAPELL
HistorikÅr 1874 revs den kyrka som ursprungligen uppfördes 1730. Tidigare fanns även en medeltida träkyrka på samma plats, byn Torsås omnämns så tidigt som 1290 i skriftliga källor. Då krav hade framförts att den nya kyrkan skulle uppföras i Lönashult, mer centralt i socknen, protesterade naturligtvis Torsåsborna men beslutet realiserades efter mycken kontrovers. Kyrka och klockstapel revs men kyrkogården underhölls. Behovet av ett begravningskapell framstod sedermera som stort varvid arkitekt Paul Boberg gavs i uppdrag att framställa lämpligt ritningsunderlag. Kapellet stod klart 1929 och arkitekten valde att efterlikna de småländska medelt… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEXTORPSKYRKAN
HistorikLextorpskyrkan med klockstapel invigdes 24 september 1973 och ritades av Karl-Erik Ydeskog. Diskussioner om var nya kyrkor skulle byggas föregick uppförandet. Kronogårdskyrkan fick inte igångsättningstillstånd och Syltekyrkan bedömdes inte som lämplig när tomten i Lextorp väl var utpekad. 1969 togs beslut om att bygga en småkyrka på denna plats. Ydeskog var stadsplanearkitekt och därmed även ansvarig för stadsplanen tillsammans med stadsarkitekt Thorvald Struve och stadsplaneingenjör Tage Bogren. Arkitekten ritade även Vargöns kyrka i Vänersborg några år senare. Där använde han åter kombinationen av tegel på församlingshemsdelen, sol… Tidsprofil: 1998–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARA DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
HistorikDen romanska domkyrkan invigdes vid 1100-talets mitt. 1947-48 påträffades rester av dennas krypta med nedgång via två symmetriska trappor. Framför en kammare hittades en gravkista med den s.k. Sunekalken. 1100-talskyrkan var troligen treskeppig med absidförsedda korsarmar, av samma karaktär som klosterkyrkan i Gudhem. Sannolikt hade den även två västtorn. Murarna var uppförda av finhuggen sandstenskvader. Från denna domkyrka har bevarats relieftavlor, sedan 1999 uppsatta i södra sidokoret. Dessa visar genom sin naiva karaktär stark släktskap med relieferna i Forshem och har sannolikt samme upphovsman. Om byggandet av den nuvarande go… Tidsprofil: 1947–1948. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.