SKARA DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)

Verifierad identitet

SKARA DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443449. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1947–1948. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1947–1948.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Skara · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikDen romanska domkyrkan invigdes vid 1100-talets mitt. 1947-48 påträffades rester av dennas krypta med nedgång via två symmetriska trappor. Framför en kammare hittades en gravkista med den s.k. Sunekalken. 1100-talskyrkan var troligen treskeppig med absidförsedda korsarmar, av samma karaktär som klosterkyrkan i Gudhem. Sannolikt hade den även två västtorn. Murarna var uppförda av finhuggen sandstenskvader. Från denna domkyrka har bevarats relieftavlor, sedan 1999 uppsatta i södra sidokoret. Dessa visar genom sin naiva karaktär stark släktskap med relieferna i Forshem och har sannolikt samme upphovsman. Om byggandet av den nuvarande gotiska domkyrkan råder delade meningar. Hildebrand ville med hänvisande till donationsbrev förlägga byggnadstiden till 1300-talets förra hälft. Widéen menar att det skedde under 1200-talets senare del. I vilket fall så kom koret att uppföras först, medan långhusets omgestaltning skedde senare. Det gamla koret revs och ett nytt uppfördes i unggotisk stil med spetsbågig trefönstergrupp i gaveln och klerestorium. Från denna återstår två skulpterade konungahuvuden. I norr och söder var sidokor. På en teckning från 1692 har det norra en påbyggd våning som ansluter till ett kapitelhus med separat tiondelada. Åtminstone kapitelhuset var från gotisk t… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443449. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443449. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.