SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Flämslätt
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Näsbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vingsjöbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Banevalla kvarn
HistorikNuvarande kvarn uppfördes 1888 i två våningar, den nedre av sten och den övre av timmer. Kvarnen är påbyggd på 1920-talet till sitt nuvarande utseende. Kvarnverket fick kraft i huvudsak av en turbin från tidigt 1900- tal, ytterligare en finns från 1939, och som drev bland annat ett kraftverk. En dieselmotor användes som reservkraft när vattennivån var låg. Den sista mjölnaren äger fortfarande kvarnen, som köptes i dåligt skick av släkten under 1880-talet för upprustning. Kvarnen var i drift till 1968 och maskinutrustningen är fortfarande i funktionsdugligt skick. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningPrelaten 2 hus 3, Prelaten 4 hus 4 De långa lamellhusen består vardera av tre ihopfogade och sinsemellan något förskjutna byggnadskroppar. De följer Kaplansgatans raka och Biskop Turgotsgatans böjda form. De är uppförda av rött tegel, har flacka tegeltäckta tak och ljusa balkongfronter. Entréerna återfinns på byggnadernas norr- och nordostfasader. De omgärdas av en granitomfattning och portarna är utbytta mot metallportar. Båda husen har dekorativa murade takutsprång på långsidorna. Prelaten 4 hus 4 har balkongfronter i betong och balkongerna är infogade in nischer i fasaden och i hörnen har balkongerna murade hörnpelare.… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningBostadshuset är uppfört i 1 och ½ våning på en sockel av betong. Huset har en kvadratisk planform med en (senare?) utbyggnad åt öster innehållande ekonomiutrymmen och en veranda mot söder. Fasaderna är klädda med rödfärgad stående locklistpanel. Fönstren är kvadratiska med två rutor i varje båge, bågar och omfattningar är vitmålade. Taket är ett sadeltak täckt med enkupigt tegel. Takfotsbrädor, vindskivor och knutbrädor är vitmålade. Utformningen av vindskivorna och de små fönstren i gavelröstena tyder på att byggnaden är om- och tillbyggd omkring år 1920. Ett bostadshus har funnits på samma plats sedan början av 1800-tale… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningKvarteret består av nio trevånings lamellhus som är placerade så att de skapar tre helt, eller delvis kringbyggda gårdar. De två längorna mot parkeringarna i nordost (Abboten 1, hus 2 respektive Abboten 3, hus 3) utgörs av vardera två kortare byggnader som byggts samman något förskjutna sinsemellan. Byggnaderna har gult tegel med flacka papptäckta sadeltak och gavelspetsar täckta av vitmålade korrugerade skivor. Portarna har bytts ut sedan uppförandet och är i metall. Samtliga fönster verkar vara bevarade, dock är de inklädda i vitmålad plåt. De till synes likartade byggnaderna skiljer sig åt genom vissa detaljer, exempelv… Tidsprofil: 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningPRELATEN 2 HUS 3, PRELATEN 4 HUS 4 De långa lamellhusen består vardera av tre ihopfogade och sinsemellan något förskjutna byggnadskroppar. De följer Kaplansgatans raka och Biskop Turgotsgatans böjda form. De är uppförda av rött tegel, har flacka tegeltäckta tak och ljusa balkongfronter. Entréerna återfinns på byggnadernas norr- och nordostfasader. De omgärdas av en granitomfattning och portarna är utbytta mot metallportar. Båda husen har dekorativa murade takutsprång på långsidorna. Prelaten 4 hus 4 har balkongfronter i betong och balkongerna är infogade in nischer i fasaden och i hörnen har balkongerna murade hörnpelare.… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningDe tre kedjehusen (och det senare tillkomna fjärde huset) är uppförda i rött tegel med branta sadeltak täckta med rött taktegel, gavlarnas takutsprång är mycket kort, vilket ger husen en sydskandinavisk karaktär. Husen ligger med gavlarna åt öster respektive väster och är sammankopplade med långsidorna genom putsade låga garageenheter med pulpettak (papp). Längan är orienterad i nordost-sydvästlig riktning och entréerna vetter mot en lokalgata i öster, belägen centralt i kvarteret. Husens trädgårdar vetter mot Domprostegatan i väster och avskiljs från denna genom en hög häck. Det fjärde huset är tillkommet på 1980-talet oc… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningDe tre kedjehusen (och det senare tillkomna fjärde huset) är uppförda i rött tegel med branta sadeltak täckta med rött taktegel, gavlarnas takutsprång är mycket kort, vilket ger husen en sydskandinavisk karaktär. Husen ligger med gavlarna åt öster respektive väster och är sammankopplade med långsidorna genom putsade låga garageenheter med pulpettak (papp). Längan är orienterad i nordost-sydvästlig riktning och entréerna vetter mot en lokalgata i öster, belägen centralt i kvarteret. Husens trädgårdar vetter mot Domprostegatan i väster och avskiljs från denna genom en hög häck. Det fjärde huset är tillkommet på 1980-talet oc… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningKvarteret består av nio trevånings lamellhus som är placerade så att de skapar tre helt, eller delvis kringbyggda gårdar. De två längorna mot parkeringarna i nordost (Abboten 1, hus 2 respektive Abboten 3, hus 3) utgörs av vardera två kortare byggnader som byggts samman något förskjutna sinsemellan. Byggnaderna har gult tegel med flacka papptäckta sadeltak och gavelspetsar täckta av vitmålade korrugerade skivor. Portarna har bytts ut sedan uppförandet och är i metall. Samtliga fönster verkar vara bevarade, dock är de inklädda i vitmålad plåt. De till synes likartade byggnaderna skiljer sig åt genom vissa detaljer, exempelv… Tidsprofil: 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRUNSBO BISKOPSGÅRD, MANGÅRDSBYGGNADEN
HistorikHuvudbyggnadens källarvåning är återstoden av det medeltida stenhus som lär ha uppförts under Biskop Brynolf Gerlachssons tid (1478-1505). Huset var ända fram till slutet av sjuttonhundratalet ett stenhus i tre våningar. Våningen ovanpå nuvarande källarvången bestod av två stora rum utan fönster, tredje våningen innehöll en stor sal med tegelskodda väggar. Fönstren utgjordes i huvudsak av skyttegluggar. 1566 och 1611 brändes Brunsbo av danska trupper. Troligen övergav man efter den sista branden stenhuset och uppförde en ny karaktärsbyggnad av trä som flygel. Mot slutet av 1600-talet uppges att stenhuset var i dåligt skick bland anna… Tidsprofil: 1478–1505. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Djäknestallet
InteriörbeskrivningHuset rymmer ett tjugotal rum, kök, trapphus och förstugor som alla ger ett homogent och autentiskt intryck av hur ett enklare bostadshus i småstadsmiljö kunde vara disponerat i slutet av 1800-talet med en jämn och trovärdig uppsättning av inredningsdetaljer från ca 1840 till 1910. Här finns en mångfald inredningsdetaljer, såsom snickerier, eldstäder och annan fast inredning, samt hyvlade tak och skurade golvbrädor, i en utsträckning och omfattning som inte torde finnas bevarade på många andra håll. Tidsprofil: 1840–1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikEKONOMIBYGGNAD - Den gulmålade byggnaden från 1900-talets mitt är klädd med locklistpanel och har sadeltak med tvåkupigt tegel. Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
ExteriörbeskrivningEKONOMIBYGGNAD - Byggnaden är klädd med gråmålad panel. Den har sadeltak med betongtegel och tillkom möjligen på 1970-talet. Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLÄMSLÄTTS KYRKA
ExteriörbeskrivningFLÄMSLÄTTS KYRKA - Flämslätts kyrka är en närmast rektangulär byggnad med utvinklade gavlar, öst - västlig placering, i väster sammanbyggd med andra byggnader tillhörande stiftsgården. Den i övrigt rektangulära byggnaden har tresidigt vinklade gavlar. FASAD - Fasaderna är grå och spritputsade med grov, synlig ballast. Den södra fasaden indelas genom fem stycken konande strävpelare av ljusgrå betong. Den har en hög, gråmålad, slät cementsockel/källarvägg. I varje gavelröst är överst en vit, rektangulär ventil. På varje sida av västporten sitter en lykta på fasaden. PORT - Kyrkans huvudentré är belägen i västra gaveln. Den g… Tidsprofil: Cirka 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikAxvalls Kristliga Förening, som senare bytte namn till Axvalls Missionsförsamling, bildades år 1894. Först samlades man till möten i stugorna, men efterhand ökade verksamheten och behovet av egen lokal aktualiserades. 1895 påbörjades bygget av ett missionshus. Med hjälp av teckningslistor skänkte församlingsmedlemmar och andra intresserade axvallabor såväl pengar som dagsverken till bygget. Den 7 juli 1896 var missionshuset klart och invigdes. Huset är osedvanligt stort, vilket beror på att det även skulle fungera som soldathem för de många soldater, som var förlagda till Axvalla hed. Förutom en rymlig kyrksal finns en mindre samling… Tidsprofil: Cirka 1925. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUVUDBYGGNADEN (4)
Huvudbyggnaden är uppförd i 1 1/2 våning med bottenvåning och tegel som putsats och en panelad timmerstomme. Byggnaden används idag som museum. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1995-02-21, Dnr. 221-1121-95 Delar av grunden är byggd på medeltida klostermurar och tillhörde dessutom en tidigare träbyggnad inrymmande apotek, laboratorium mm. som förstördes av brand 1802 varpå den nuvarande byggnaden uppfördes. Byggnaden inrymde både föreläsningslokaler, obduktionssal, och bostäder för både lärare och veterinärstudenter. Senare blev huset bostad för chefsveterinären/anläggningsföreståndaren för djursjukhus… Tidsprofil: 1995–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningKLOCKSTAPEL - Den öppna klockstapeln från 1964 består av åtta stockar som uppbär ett skifferklätt sadeltak. Gavelröstena är fodrade med slät, svartmålad träpanel. I klockstapeln finns två klockor. Tidsprofil: 1964. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningByggnaden är uppförd i vinkel, med ladugårdsdelen byggd av tegel och logdelen av trä. Mot söder finns en nyligen uppförd utbyggnad med pulpettak på trästolpar som står på en betongplatta. Ladugårdsdelen har en sockel av huggen sten, olika hög på grund av höjdskillnader. Bottenvåningen, själva ladugården, har väggar av sten och en vitmålad grov puts. Hörnkedjor och sockellist har en vitmålad slät puts. Överdelen är uppförd i trä med stående rödfärgad slät panel. Bottenvåningen har symmetriskt placerade småspröjsade fönster med en välvd överdel, släta vitmålade omfattningar och ett understycke av sten. Flera portar finns på… Tidsprofil: 2019. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mangårdsbyggnaden
HistorikNuvarande huvudbyggnad som började byggas 1740 har inte varit använd av statliga befattningshavare utan i första hand av arrendatorer. Den förste av dessa är också den mest kände, Jonas Alströmer. Huvudbyggnaden var enligt uppgifter klar först 1759 och bestod då av ett trähus i en våning med ett brutet tak. Den byggdes på med en andra våning till dagens utseende 1814 - 1817. Huset är byggt av timmer med ett sadeltak av skiffer på ett underlag av näver. En halvrund takkupa med fönster finns mitt på takfallet mot gården. Fasaderna är klädda med stående vitmålad lockpanel. Taklisten och omfattningarna kring huvudentrén är rikt utformade… Tidsprofil: 1814–1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA FLYGELN
HistorikDen norra flygeln är antagligen äldre än den södra, som byggdes 1814-17. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-15. Beteckning 5586/92, Norra flygeln bedöms vara en ombyggnad av en byggnad som fanns redan på 1700-talet, möjligen byggd 1727. (2021-04-27) Tidsprofil: 1814–1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VINGS KYRKA
ExteriörbeskrivningNORRA VINGS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, fullbrett tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och ett smalare torn med fyrsidig lanternin i väster. FASAD - Kyrkans något buktiga fasader är slätputsade. Korets höga men smala, upptill avfasade sockel är putsad. Fasaderna avslutas upptill av profilerade, vita taklister. Strax över västporten är en kalkstensplatta med guldinskription: "Byggd o 1180 Torn 1847" Mitt på sydfasaden är en ristad markering för en igensatt rektangulär port. På tornets norra och södra fasad finns flera ankarslut. Lanterninens fasad utgörs av kopparplåt. PORT - Kyrkan… Tidsprofil: 1180. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rasefors kvarn
HistorikRasefors kvarn är uppförd i två våningar av sten 1863. Tillbyggd med en tredje våning 1900. Den övre våningen är därefter förändrad på nytt och har ett modernare utseende. Till kvarnmiljön hör ett stort rödfärgat magasin av regelverk samt ett bostadshus från ca 1915. Tillsammans med Biskops kvarn intill bildar kvarnen en fin helhetsmiljö. Kvarnen är ombyggd till bostad. Tidsprofil: Cirka 1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARA DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
HistorikDen romanska domkyrkan invigdes vid 1100-talets mitt. 1947-48 påträffades rester av dennas krypta med nedgång via två symmetriska trappor. Framför en kammare hittades en gravkista med den s.k. Sunekalken. 1100-talskyrkan var troligen treskeppig med absidförsedda korsarmar, av samma karaktär som klosterkyrkan i Gudhem. Sannolikt hade den även två västtorn. Murarna var uppförda av finhuggen sandstenskvader. Från denna domkyrka har bevarats relieftavlor, sedan 1999 uppsatta i södra sidokoret. Dessa visar genom sin naiva karaktär stark släktskap med relieferna i Forshem och har sannolikt samme upphovsman. Om byggandet av den nuvarande go… Tidsprofil: 1947–1948. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARA GRAVKAPELL
ExteriörbeskrivningSKARA GRAVKAPELL - Skara gravkapell, troligen uppfört 1894, består av ett rektangulärt långhus, kor i norr och med korsarmar i öster respektive väster. Planformen är grekiskt korsformad. Ingången vetter mot norr och koret mot söder. De spetsiga gavlarna var före 1943 trappstegsformade. FASAD - Kapellets fasader är slätputsade och vitmålade. I norra gavelröstet är ett grekiskt kors i relief. Den jämna sockeln av huggna granitblock är avfasad upptill. Sockeln omges på alla sidor utom den norra av en cementskoning. På varje sida av porten är en lykta. PORT - Kyrkans huvudentré är belägen i norra gaveln. Den utgörs av en rekta… Tidsprofil: 1894. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARA RÅDHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en reveterad träbyggnad uppförd i två våningar med slätputsad fasad och sockel samt plåtbeklätt sadeltak. Huset ramas in av hörnkedjor i avvikande färg. Den centralt placerade entrén ligger i en portik med kolonner som bär upp en paradbalkong. På taket ovan entrén finns en takkupa med urverk och en öppen klockhuv med en klocka gjuten 1725. Enligt Skaraborgs länsmuseums bebyggelseinventering från 1977 fick huset sin empireutformning vid ombyggnaden 1851. Vid ombyggnaden reveterades huset, andra våning fick full höjd och takkupan tillkom. Enligt denna invent… Tidsprofil: 1998–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARA VATTENTORN
InteriörbeskrivningTornets insida har putsade väggar. En spiraltrappa av trä stödd av trästolpar löper längs väggarna upp till tornets översta del. I väggarna sitter fönstergluggar vars smygar smalnar av utåt. Från vattencisternen i tornets topp och ned i marken löper två grova vattenrör. På 32 meters höjd, på skaftets krön, i betongcylindern som utgör tornets översta del, vilar cisternen, som rymmer ca 300 m3. Cisternen består av järnplåt med varmnitade fogar, runt cisternen löper en träbrygga som lyses upp av en rad kvadratiska små fönster. Takhuven bärs upp av en stomme av smäckra järnbalkar som klätts med ett innertak av träpanel. Sverke… Tidsprofil: 1995–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skånings och VAlle häraders tingshus,
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i två våningar med fasader av gult tegel och en hög sockel av grovhuggen natursten. Det valmade sadeltaket har en oregelbunden form och är täckt med plåt. Huvudentrén är centralt placerad i fasaden mot Folkungagatan och den rundbågiga uppglasade ingången är infogad i en portal av släthuggen natursten. Natursten återkommer också i de listverk som delar in fasaden och avslutar murverket mot taksprånget. Mittpartiet markeras av en fronton i form av en trappgavel, och en takryttare med klocka. Sidorisaliter som påminner om medeltida torn ger byggnade… Tidsprofil: 1998–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMEDJAN
HistorikSmedja av locklistpanelat och rödfärgat timmer under tegeltak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skaraborg, 1995-03-23, Dnr 221-766-95 Tidsprofil: 1995–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.