FALU KRISTINE KYRKA

Verifierad identitet

FALU KRISTINE KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442313. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1658–1660. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1658–1660.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Falun · Dalarnas län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikByggandet av Kristine kyrka sammanfaller med Falu stads uppkomst. År 1635 gav Kunglig majestät tillstånd för en ny kyrka. Grundläggningen skedde 1642, vid samma tid som stadsprivilegier utfärdades. Sockeln murades av granit med kalkstenslist, men i övrigt bestod murarna av tegel slagna vid ett för ändamålet grundat tegelbruk i Rankhyttan. Enligt inskription i gavelröste var långhuset och korsarmarna klara 1650. Året efter började valvslagningen över kyrkorummet, på pelare av gråröd Rättvikskalksten som huggits av Simon Hack. Under loppet av 1651 fullbordades valven och yttertaket blev helt täckt med koppar från Falu gruva. Så långt svarade murmästare Hans Förster för byggnadsritningarna men han avled 1653, innan kyrkan fullbordats. Två år senare invigdes den och 1658-60 byggdes slutligen tornet, sannolikt enligt byggledaren Jürgen Fischers anvisningar. Tornets murar motsvarar dagens, men den ursprungliga spiran var högre, med stomme av järnstänger och en kopparklädd kupol genombruten av en öppen lanternin. Överst prydde en smäcker, korsprydd spira. I cirka 15 års tid pågick arbetet med kyrkans inredningssnickerier, under ledning av bildhuggare/snickare Jöns Gustavsson från Norrköping och tyske träskulptören Evert Friis. Bänkinredningen gjordes sluten, med spegelindelade,… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442313. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442313. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.