SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Falu gruva
Falu gruva är äldre än det svenska riket. Den började brytas för nästan 1400 år sedan, är en av våra äldsta koppargruvor och den som har producerat mest koppar under sin verksamma tid. Där har också brutits zink, bly, vismut, silver och guld. Gruvan är typlokal för flera olika mineral; botryogen, gahnit, nordströmit, weibullit och wittit. Det var den mer än tusenåriga gruvhanteringen och metallproduktionen som gjorde att staden, gruvan och bergsmansbygden utsågs till Världsarv av FN 2001. Primärt geologiskt intresse: Magmatiska processer. Tidsprofil: 1400. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ADOLF FREDRIKS LAVE
HistorikADOLF FREDRIKS LAVE. Uppförd vid 1800-talets mitt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASPEBODA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden är till sin grundplan nästan kvadratisk, med östra sidan något snedställd, uppförd 1962-63 där förut varit en timrad 1600-talskyrka. Den något skeva planen sägs symbolisera Kristi kropp i dödsögonblicket. På grunden av armerad betong står fyra hörnpelare av betong, vilka bär upp takstolarna till ett koppartäckt, valmat tak, med hörnspiror och en större takryttare i mitten. Väggarna består av dubbla murar hårdbränt tegel, mönstermurat i fasaderna. Nederst sitter en sockel av röd Älvdalssandsten. De kvadratiska fönstren är förhållandevis små, spröjsade och delvis försedda med glasmålningar. För dagsljuset svar… Tidsprofil: 1962–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGMÄSTARGÅRDEN
HistorikBERGMÄSTARGÅRDEN. Uppförd 1698-99 som bostad för bergmästaren. Denne var underställd Bergskollegium men tillsattes av regeringen och fungerade som statens representant i regionen, Gården flyttades 1965-66. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1698–1699. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bjursås kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet täcks av ett putsat, himmelsblått tunnvalv, med trästomme, indelat i fem tunna gördelbågar och valmat mot kortsidorna. En kraftigt profilerad gesims löper i övergången mellan valvet och de stänkputsade, svagt rosafärgade väggarna. Golvet är belagt med oljade bräder. Den slutna bänkinredningens fasader har blå ramverk, röda lister och rektangulära, ljusblå fyllningar. I bänkskärmarna mot koret är fyllningarna större. Predikstolen framme på norra sidan har femsidig korg och tak, gråvit med förgyllningar. Läktaren som upptar kyrkorummets västra ände bärs av fyrkantiga pelare. Läktarbarriären är spegelindelad och l… Tidsprofil: 1959–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CARL LARSSONGÅRDEN
HistorikLilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden. År 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom v… Tidsprofil: 1853–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CREUTZ KONSTHJULHUS
HistorikCREUTZ KONSTHJULHUS. Uppfördes 1845 och ombyggdes senare år 1882. Konsthjulhuset är byggt av liggande rödfärgat timmer på en kallmurad grund. Konsthjulhusets sadeltak har liksom laven taktäckning av plank. Det dubbelverkande vattenhjulet är nära 15 m i diameter. Drivkraften från hjulet överfördes via en konstgång till pumparna i Creutz schakt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CREUTZ LAVE
HistorikCreutz lave är byggd i trä 11 m lång och 11 m bred i tre över varandra placerade avsatser med rundbågade öppningar. Laven är rödfärgad med svarta luckor. Taket är av plank. Den är uppförd efter C G Husbergs ritningar år 1852. Schaktet öppnades år 1662 och fick sitt namn efter friherre Lorentz Creutz, dåvarande landshövding i Kopparbergs län. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CREUTZ SPELHUS
HistorikCREUTZ SPELHUS. Inrymde gruvspelet (uppfordringsanordningarna). Under taket fanns en liten kammare, där spelstyraren höll till. Uppfördes 1855 av konstmästaren H Steffansson som även var lärare i Falu Bergsskola . Spelhuset ombyggdes år 1875 och användes senast 1916. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikI anslutning till extraktionsverket står en stor skorsten av gjutna kopparslaggblock. Den uppfördes 1878-79 och gjordes mycket hög, ca 60 meter, för att föra bort svaveldioxidröken från det intilliggande Extraktionsverket. Skorstenen började dock luta och vittra varför den 1924 kortades av till nuvarande höjd, 25 meter. KÄLLA:Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2008-06-30, Dnr 432-3547-07 Tidsprofil: 1878–1879. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALU KRISTINE KYRKA
HistorikByggandet av Kristine kyrka sammanfaller med Falu stads uppkomst. År 1635 gav Kunglig majestät tillstånd för en ny kyrka. Grundläggningen skedde 1642, vid samma tid som stadsprivilegier utfärdades. Sockeln murades av granit med kalkstenslist, men i övrigt bestod murarna av tegel slagna vid ett för ändamålet grundat tegelbruk i Rankhyttan. Enligt inskription i gavelröste var långhuset och korsarmarna klara 1650. Året efter började valvslagningen över kyrkorummet, på pelare av gråröd Rättvikskalksten som huggits av Simon Hack. Under loppet av 1651 fullbordades valven och yttertaket blev helt täckt med koppar från Falu gruva. Så långt s… Tidsprofil: 1658–1660. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALU TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingsrätten inryms idag (1999) i tre byggnadskroppar som uppförts vid olika tillfällen. Det ursprungliga tingshuset är en vitputsad stenbyggnad i två våningar som vilar på en hög sockel av grovhuggen kvadersten. I den svagt framspringande mittrisaliten med frontespis syns tre höga fönster vilka markerar den stora tingssalens placering. I frontespisens fris står "Tingshus" skrivet i guldmålade bokstäver och tympanonfältet har smyckats med festonger av puts och ett oxöga. Taket har sadelform och är belagt med tegel. Entrén till denna bygganden har en enkel rundbågig por… Tidsprofil: 1999–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Före detta Matsal
HistorikHuset uppfördes som matsal m m för den sommarkoloni som fanns på Vilkesbacka under mellankrigstiden. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Dalarnas län, 2022-12-13, dnr 432-16479-2021 Tidsprofil: 2022–2112. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA BÖNHUSET
HistorikGamla Bönhuset i Bjursås är uppfört 1862 och Dalarnas äldsta frikyrkolokal på ursprunglig plats. År 1893 tillbyggdes två bostadslägenheter. Byggnaden är uppförd i en våning av trä - den äldre delen av synligt timmer, den yngre troligen i regelverk med liggande panel - samt rödfärgad. Taket är tegeltäckt. Bönhuset bevarar i stort sett sitt ursprungliga utseende. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GESCHWORNERGÅRDEN
HistorikGESCHWORNERGÅRDEN. Uppfördes 1744-45 som bostad för geschwornern, bergmästarens närmaste man. Huset byggdes om på 1950-talet och flyttades 1965-66. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1744–1745. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRUVMUSEET
HistorikGRUVMUSEET, före detta gruvstugan. Uppförd 1771-85 efter ritningar av markscheidern Tobias Geisler och ursprungligen använd som förvaltningsbyggnad. Sedan administrationen i början av 1800-talet flyttats ned i staden kom gruvstugan att förfalla, men iståndsattes och inrättades till museum 1922. Som en följd av brytningen i gruvan kom denna och andra byggnader i anslutning till gruvan att stå på mark med rasrisk varför de revs. Den nuvarande byggnaden rekonstruerades 1965-66 i ett läge 100 meter öster om den ursprungliga platsen. Vid rekonstruktionen återanvändes vissa utsmyckningsdetaljer och andra viktiga byggnadsdetaljer. Den tillb… Tidsprofil: 1771–1785. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUSBERGS PIVOT
HistorikHUSBERGS PIVOT. Uppfördes 1845. Genom anordningen, som är ett så kallat vändbrott, kunde uppfordringslinorna från Creutz spelhus betjäna fyra olika schakt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ISALA KUNGSLADA
HistorikIsala Kungslada kan av timringstekniken dateras till senmedeltiden. Den har därefter ombyggts vid flera tillfällen och nytt timmer har ilappats. Isala lada "hittades" vid den inventering av fornsaker och minnesmärken, som regeringen genom biskopar och landshövdingar påbjöd 1666. Ladan förknippads med Gustav Vasas äventyr i Dalarna. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: Senmedeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikKlockstapeln på sydvästra delen är byggd 1706-07, av fyrkantiga stolpar, inklädd med bräder, spånslagen och rödfärgad. Tidsprofil: 1706–1707. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KONSTHALLEN, FALUN
HistorikKonsthallen i Falun är ritad av arkitekten Hakon Ahlberg och uppförd 1935-36. Den består av två utställningshallar med överljus, två mindre utställningshallar vid sidorna samt en stor entréhall som har en portik med fyra marmorpelare. I entréhallen finns en relief av skulptören Eric Grate. Byggnaden vars fasader är putsade och ljust brunfärgade, bevarar väl sin ursprungliga funktionalistiska utformning. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1935–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KONSTMÄSTAREGÅRDEN
HistorikKONSTNÄRSGÅRDEN. Uppförd 1703-94 som bostad för konstmästaren, den som var ansvarig för de bergsmekaniska anordningarna. Gården beboddes i början av 1700-talet av Christoffer Polhem, som innehade ämbetet 1700 - 1716. Ombyggd 1870 och flyttad 1955, sedan 1916 använd som kontor. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1703–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KOPPARVERKET
HistorikExtraktionsverket uppfördes 1917 efter att en föregångare hade brunnit ned. I byggnaden framställdes koppar och zink. Denna verksamhet lades ned 1921. Därefter har den b l a använts för framställning av järnvitriol. Byggnaden består av två sammanbyggda byggnadskroppar. Byggnaden är uppförd av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Slaggen som byggnaden är uppförd av kommer från egen tillverkning från en provisorisk ugn. Taket är täckt med lertegel. Byggnaden är dekorativt utformad med utnyttjande av slaggens och teglets färgeffekter i en medeltidsinspirerad stil med höga gavelrösten med trappstegsmönster på gavlarna. I byggnaden inre… Tidsprofil: 2008–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kopparvågen
InteriörbeskrivningI byggnadsspecifikationen vid uppförandet av Kopparvågen skulle det finnas ett rum för avstjälpning av kopparn, ett rum för invägning och ett rum för urlastning. Därutöver fanns kontor, arkivrum för vågbokhållaren samt övrig personal. På vinden förvarades segel samt annat som hörde till båtarna och i den lilla källaren förvarades bl.a. tjäran som användes till underhåll av dessa. Idag återstår fortfarande mycket av den ursprungliga rumsindelningen. I bottenplan finns ett rum mot vardera gaveln och en stor sal i byggnadens mitt. I anslutning till detta ligger kontor och arkivrum på rad mot Hälsingtorget. I salen har ett lit… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRONOBRÄNNERIET
HistorikKronobränneriet är en större slaggstensbyggnad belägen i Falu stad där Magsinsbron korsar Faluån. Huset ingår i Världsarvet Falun. Byggnaden är uppförd av koppaslagg och tegel med inredd vindsvåning. Grunden är av gråsten. Väggarna är putsade, huvudsakligen med brun slätputs, med vissa inramningar av spritputs. Sadeltaket är täckt med enkupigt tegel. Portar, luckor och uppskjutande brandgavlar är plåtklädda. Byggnadens inre upptas huvudsakligen av stora maskinsalar. Av den äldre, fasta inredningen i byggnaden återstår flera plankgolv, de flesta pelarraderna, det mesta av bjälklaget samt flera trappor. Kronobränneriet byggdes 1779 som… Tidsprofil: 1783–1788. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KULLSTUGAN
HistorikPå mangårdsbyggnadens norra sida ligger kullstugan av timmer, sammanbyggd med kuskbostaden och iskällaren. Den äldsta delen av denna byggnad, som bär spår av flyttning, är sannolikt från början av 1700-talet. Kuskbostaden och iskällaren är sannolikt uppförda på 1860-talet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2005-02-14, Dnr 432-11003-92. Tidsprofil: 2005–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÖPMANSGÅRD MED HANDELSBOD
HistorikBebyggelsen på Thunströms köpmansgård utgörs av en timrad, reveterad och gulfärgad envåningsbyggnad med handelsbod. Byggnadens äldsta delar härrör från slutet av 1700-talet men har fått sitt nuvarande utseende vid en genomgripande ombyggnad 1878. Affärsverksamheten upphörde 1947. Efter en försiktig upprustning fungerar gården numera som museum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEKSTUGA
HistorikI parken söder om huvudbyggnaden finns en lekstuga från sekelskiftet 1900 med lövsågeriutsmyckning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2005-02-14, Dnr 432-11003-92. Tidsprofil: 2005–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIKBOD
HistorikÄven den f.d. likboden från 1898 fanns tidigare på Rommehed, men flyttades 1908 till Falun där den använts som ammunitionsförråd, senare som kontor. KÄLLA: Beslut om byggnadsminnesförklaring och fastställande av skyddsföreskrifter, Regeringsbeslut 35, 2000-12-21 Tidsprofil: 2000–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINNÉS BRÖLLOPSSTUGA
HistorikLinnés bröllopsstuga kallas den stuga där Carl von Linné år 1739 firade sitt bröllop med Sara Elisabeth Moraea. Byggnaden utgjorde ursprungligen gäststuga i en trelängad mangård, vars övriga bebyggelse revs på 1880-talet. Den timrade parstugan i 1 ½ våning uppfördes av Linnés svärfar, läkaren Johannes Moraeus, någon gång mellan 1720 och 1739. I samband med en restaurering 1969-71 flyttades det kulturhistoriskt märkliga avträdet, som är samtida med bröllopsstugan, till sin nuvarande plats vid stugans ena kortsida. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvari… Tidsprofil: 1969–1971. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOGE
HistorikPå logens östra gavel står en del av en ladugårdsbyggnad från ca 1900. Större delen av denna ladugård, som var i dåligt skick, revs 2006. KÄLLA:Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2008-12-01, Dnr 432-4012-89 Tidsprofil: 2008–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.