SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “när kyrka”
När kyrka
HistorikI slutet av 1100-talet uppfördes ett absidkor med långhus, och vid mitten av 1200-talet tillfogades ett torn med tydlig försvarsfunktion. Omkring 1300 ersattes det romanska koret och långhuset med motsvarande byggnadsdelar i gotisk stil. Sedan kyrkan uppfördes har en sakristia tillfogats på dess norra sida, 1820, den ersattes 1878 av en ny på samma plats. I övrigt har kyrkans exteriör inte förändrats nämnvärt sedan byggnadstiden. 1771-72 gjordes omfattande reparationsarbeten murarna putsades och dragankare av ek lades in i tornmurarna. Vid mitten av 1800-talet förnyades delar av kyrkans socklar. 1884 genomfördes en restaurering då bl… Tidsprofil: 1771–1772. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Närtuna kyrka
InteriörbeskrivningSedan 1949 - 1950- års restaurering finns dopkapell med nyanskaffad dopfunt mitt för ingången i västra delen av långhuset. Fönstren är rundbågiga och har bågar av gjutjärn, de fick sitt nuvarande utförande vid en restaurering 1896. Likt många medeltidskyrkor fick Närtuna fönster på norrsidan först på 1700-talet då ett fönster togs upp i mellersta travéen. I västra travéen togs fönstret upp först 1896. Närtuna kyrkas byggnadshistoria är särpräglad, medan interiören har genomgått en utveckling som är ganska typisk för de medeltida landsbygdskyrkorna. Nuvarande tegelvalv slogs omkring 1570 efter en brand och ersatte då trolig… Tidsprofil: 1949–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SKÖNDALS KYRKA
HistorikStora Sköndals kyrka uppfördes under åren 192729 med Svenska Diakonanstalten som byggherre och invigdes 1929. Arkitekt var Hakon Ahlberg (18911984), prästson från Halland. Ahlberg har under sina nästan sextio år som verksam arkitekt ritat flera kyrkor. Förutom Stora Sköndals kyrka är han upphovsman till bl a den samtida Mälarhöjdens kyrka i Brännkyrka församling, Stockholm och i Malmbergets kyrka från 1945 skapade Ahlberg ett kyrkorum som står mycket nära Stora Sköndals med ett klöverbladsformat innertak. Ahlberg har också ritat en hel del bostadsbebyggelse och sjukhus. Stora Sköndals kyrka byggdes till med församlingslokaler 1993, r… Tidsprofil: 1680-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Aneby kyrka
HistorikPlaner på en egen kyrka för Aneby samhälle tog form redan 1919 och en insamling påbörjades. Patronen till Aneby säteri lovade att skänkta tomt om bygget blev av inom sex år. När dessa år förlupit hade ännu inget skett. År 1925 tog överlärare Oscar Granström initiativet till bildandet av Aneby Kyrkobyggnadsförening. Under mer än ett kvarts sekel drev han målmedvetet processen för att få en kyrka i Aneby. En grundplåt på 6 000 kronor donerades initialt av Gumarpskonsortiet. Genom årliga midsommarfester i Svartåparken skulle ytterligare medel samlas ihop. Dessa Granströmma-fester blev smått berömda och lockade folk från när och fjärran.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUNNAREDS KYRKA
HistorikGunnareds kyrka ligger i nära anslutning till Angered Centrum i norra Göteborg. Under senare delen av 1960-talet införlivades Angered i Göteborgs stad. Angereds församling, som då var en landsortsförsamling, omfattade hela den gamla socknen Angered. År 1971 delades Angereds församling och Gunnareds församling bildades och fick namn efter den största gården i socknen. Två ombyggda lägenheter på Salviagatan i Gårdsten blev samma år tillfälligt Pastorsexpedition och gudstjänstlokal. Lövgärdets kyrka invigdes 1973 och Rannebergen fick en kyrka 1974. Gunnareds kyrka stod klar 1997 och ersatte då Rannebergens och Gårdstens kyrkor. Arkitekt… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANDVIKS KYRKA
HistorikDet finns få källor som berättar om Sandviks tidiga kristna historia. Det gissas att det tidigt fanns en kyrka på platsen men första gången som namnet Sandvik omnämns är i ett testamente 1268 där en Johan i Häsleby lämnar sitt lantställe i Landa till förbättring av kyrkoherden i Sandviks levnadsvillkor. Några källor talar om att en kyrka skall ha bränts ner vid orostiderna med danskarna 1644. Denna kyrka beskrivs i Samuel Rogbergs smålandsbeskrivning som en träkyrka med måtten 19,5 aln lång och 11 aln bred och uppges blivit uppförd i början av 1600-talet. Det finns dock inga närmare beskrivningar av kyrkans utseende. Den kyrka efterk… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEDE KYRKA
HistorikSkede kyrka uppfördes 1833-34. Den kom då att ersätta en medeltida kyrka som församlingen ursprungligen hade tänkt att bygga till men som istället kom att rivas och ersättas med enför tiden modern kyrkobyggnad. Kännetecknande för byggnationen av Skede kyrka är att uppförandet var en angelägenhet för alla församlingsbor. Var och en var delaktig efter sin förmåga och de som hade gårdar fick utöver skyldigheten att utföra dagsverken och bidra med en viss penningsumma även lämna byggmaterial i form av sten. De ursprungliga ritningarna till Skede kyrka gjordes redan 1817 och godkändes. När kyrkobygget 1833 påbörjades hade församlingen del… Tidsprofil: 1833–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÄMTA KYRKA
HistorikTämta gamla kyrka låg mitt i Tämta by, någon kilometer söder om nuvarande kyrka, och var av okänd ålder men troligen medeltida. Den var av gråsten och ungefär 15 x 8 meter med två målade läktare (en i väster och en i norr med långa stolrum), rymmande 240 personer och täckt med ekspån. Sakristia saknades. Troligen blev den målad dels 1666 och dels strax efter 1753 av Detleff Ross. Altaret var av sten med träskiva. Befolkningen ökade, kyrkan blev för liten och förföll alltmer. Kungl. Maj:t hade 1830 förordnat att varken Tämta eller Vänga kyrka fick repareras mer. När de båda rasat samman skulle en ny gemensam kyrka byggas. Detta accept… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅMOTFORS KYRKA
Historiknull, Före 1960-talet var den närmaste kyrkan för de boende i Åmotfors Eda kyrka ca en mil bort. Då samhället tagit form och befolkningsantalet ökat, kom en allt starkare önskan om en egen kyrka. Åmotfors Kyrkoförening bildades 1939 på initiativ av disponent Gösta Schotte. Syftet var att arbeta för uppförandet av en kyrka i samhället. Ett förslag till utformning av Åmotfors kyrka framställdes i mitten av 1940-talet av arkitekt Einar Lundberg. Samme arkitekt ritade också en klockstapel som kom att uppföras 1945. Den placerades på den tänkta kyrkplatsen, i samhällets utkant. Olika problem gjorde dock att kyrkan aldrig kom att uppföras.… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTERPLANA KYRKA
HistorikÖSTERPLANA KYRKA - Österplana kyrka invigdes 1877 efter att byggnadsarbetena pågått sedan 1874. Eftersom kyrkan blev gemensam för Österplana och Kestad kom den att flyttas längre österut jämfört med tidigare. Kyrkans uppförande och dess utseende hade diskuterades i över 40 år. Ett förslag inlämnades av C J O Hedvall. 1871 bestämdes att kyrkan skulle uppföras enligt Albert Törnqvists ritning över Björkängs kyrka i Töreboda, vilken omritades av Edvard von Rothstein. Byggmästare blev J Larsson, Varola. Kalksten och sandsten till bygget bröts i närliggande stenbrott. Kyrkan föregicks av en medeltida kyrka, som revs 1878. Många av inventa… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANGEREDS KYRKA
HistorikByggnadshistoria Den kyrka vi ser idag är starkt präglad av den stora ombyggnad som genomfördes på 1790-talet. När Angereds kyrka är uppförd vet man inte. Kyrka hade under medeltiden ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare rakt avslutat kor i öster av den typ som var vanligt under 1100-talet och början av 1200-talet. I Västgötalagen från 1200-talets mitt anges att det inom Vättle härad fanns fem kyrkor. En av dem torde vara Angered. Den gotiskt fyrpassformade dopfunten, utan centralt uttömningshål kan dateras till 1250-1280. En dendrokronologisk undersökning av remstyckena i långhusets västparti utförd av Alf Bråthen visar… Tidsprofil: 1250–1280. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTILSÄTERS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Enligt sägnen ska Botilsäters kyrka vara byggd av fru Botila på Herrestad. Fru Botila skulle resa till julottan på Lurö när resesällskapet snöade inne halvvägs till resmålet. Botila lät då bygga en ny kyrka nära sitt hem och kyrkan döptes till Botilsäter efter hennes namn. Denna sägnen gör alltså gällande att Botilsäters kyrka skulle vara den första som uppfördes på Näset. Kyrkan var från början mycket liten, under århundradena har den utökats och tillbyggts i etapper och nått den storlek den har idag. Kyrkans äldsta delar, de tjocka väggarna i väster i anslutning till vapenhuset är 127 cm breda oc… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOVALLSTRANDS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Liksom i flera andra av de bohuslänska kustsamhällena med lång väg in till sockenkyrkan växte under 1800-talets slut fram en stark önskan att få tillgång till en kyrka i det egna samhället. På municipalstämman 1910 beslöts att söka plats för såväl kyrka som skola, och pengar började också att samlas in. Byggnadskommitté bildades 1913 samtidigt som en tomt skänktes, och man kontaktade byggmästaren Axel Johansson från Nösund som 1914-15 också byggde kyrkan i närbelägna Hamburgsund. Bovallstrands kapell, som från 1939 benämns kyrka, uppfördes under 1916 och 1917. Den 16 augusti murad… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DUVEDS KYRKA (ÅRE NYA KYRKA)
HistorikDuveds kyrka uppfördes 1891 94 av byggmästare Lars Reinhold Bergström, Östersund. Ritningarna kom från Överintendentsämbetet och var signerade Gustaf Pettersson. Så när som på färgsättning och detaljer stämmer exteriören idag överens med arkitektens ritningar. Kyrkan restaurerades under åren 1926 27 efter ett program upprättat av arkitekt Anders Roland. Då ändrades färgsättningen både in- och utvändigt. Från början hade kyrkan en ljusröd exteriör men målades 1926 27 vit, en färg den har än idag. Vattenkastare i form av drakhuvuden togs bort och åtminstone en förvaras idag i tornrummet. Kyrkorummet var ursprungligen mörkt med brunfern… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRYELE KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan från 1788 har föregåtts av åtminstone en äldre kyrka som revs i samband med byggandet av den nya. 1201 finns uppgift om en kyrka i Fryele och 1299 skrev sockenprästen Geniutus ett testamente där han efterskänkte en äng med omgivande marker för uppförande av en kyrka. När danskarna passerade 1563 brände man kyrkan, som dock återuppfördes några år senare. Enligt bevarade anteckningar från tiden innan man rev den gamla kyrkan inför byggandet av den nya, beskrevs kyrkan vara uppförd av sten, med ett ovanligt högt torn på nära 35 meters höjd. Efter flera års klagomål och behov av ständiga reparationer, inte minst vad… Tidsprofil: 1759–1818. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅSJÖ GAMLA KYRKA
HistorikEnligt en nedtecknad uppgift från 1772 byggdes Håsjö gamla kyrka 1684 av Olof Ersson i Ragunda. På timmerväggen ovanför ingången till långhuset står ristat SH ANNO 1684 SHB. En medeltida kyrka av okänd utformning finns belagd i arkivalier från 1314 och 1566. En källa från åren 1628-31 omtalar också en träkyrka i Håsjö, som alltså skulle ha föregått den nuvarande. Kyrkan användes fram till 1870-talet då den togs ur bruk när den nya kyrkan i Västanede ca 5 km därifrån stod klar. Efter nya kyrkans brand 1901 kom gamla kyrkan åter att användas fram till 1911, då en ny kyrka byggts upp. Under denna period genomfördes en moderniserande res… Tidsprofil: 1628–1631. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ljustorps kyrka
Historik1757 ersatte en ny kyrka Ljustorps medeltida kyrka. Det var Daniel Hagman som fick i uppdrag att utföra arbetet. Möjligen via kyrkoherde Bredberg som varit den drivande kraften när Sundsvalls nya kyrka byggdes 1750-52, som var Hagmans första uppdrag i Medlpad. Rektangulär gråstenskyrka med sakristia i nordost och västtorn med en lanternin i trä. Ingång i väster och söder. Vit spritputs indelad i fält av slätputsade hörnlisener, horisontella band vid sockel och takfot, kraftig takfotslist och flackt sadeltak av falsad plåt, omlagt 1993, valmat i öster. Fönsterhål med bågform, djupt liggande fönster med tresidigt avslut på typiskt Hagm… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUNDBY NYA KYRKA
HistorikKyrkogården anlades i samband med att man byggde en ny kyrka på 180-talet. När Lundby nya kyrka invigdes år 1886 upphörde den gamla medeltida kyrkan att användas för gudstjänstbruk. Lundby Nya kyrka ritades av Adrian Peterson. Den totalförstördes i en brand den 7 februari 1993. 25 000 tegelstenar sparades från den nedbrunna kyrkan för att ingå i den nya kyrkans murar. I en kopparcylinder under tornet på den nedbrunna kyrkan fanns mynt och tidningar mm som nu finns att se i den nya kyrkans foajé. Ett tydligt önskemål redan från början var att den byggnad som skulle ersätta den nedbrunna kyrkan skulle få en traditionell utformning. År1… Tidsprofil: 1880-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅLILLA KYRKA
HistorikI både Gårdveda och Målilla var de första kyrkorna byggda i trä. De omtalas under 1500-talet men deras exakta ålder är okänd. Målilla kyrka brändes i samband med nordiska 7-års kriget 1567. Den nya träkyrkan rönte samma öde under Kalmarkriget 1611. Den träkyrka som stod klar 1614 stod kvar till dagens stenkyrka uppfördes 1822. Troligen hade även Gårdveda kyrka byggts om men när detta gjordes är inte känt. Vid en biskopsvisitation 1768 dömdes de båda träkyrkorna ut och församlingarna uppmanades att bygga nytt. Eftersom avståndet mellan de båda kyrkplatserna var litet skulle man bygga en ny gemensam kyrka. Beslutet hade knappt fattats… Tidsprofil: 1745–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ODENSVI KYRKA
HistorikOdensvi kyrka uppfördes 1774-76 av murarmästarn Jonas Zachrisson och byggmästaren Eric Ek(e)lund. Som förebild användes närmast Döderhults kyrka, tidigare uppförd av dessa. Det är oklart vem som utfört ritningen till byggnaden och endast en detaljritning av långhusfasaden finns idag bevaras. Den nya kyrkan ersatte en medeltida kyrka vilken låg ungefär på samma plats. Uppgifterna om den gamla kyrkan är knappa men man vet att den i slutet av 1500-talet hade vapenhus och sakristia av trä och att taket var spånklätt. 1687 uppfördes ett nytt kyrktorn och några år senare byggdes en ny klockstapel. En karta från 1773 visar att stenkyrkan va… Tidsprofil: 1774–1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rengsjö kyrka
HistorikRengsjö kyrka byggdes 1795 på den plats den står idag. Det finns sparsamma uppgifter om en medeltida kyrka i Rengsjö på samma plats som kyrkogården. Kyrkan var murad och bestod av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutat kor i öster. Vapenhuset var uppfört mitt på långhusets västra fasad och sakristian i anslutning till korets nordvägg. När befolkningen och antalet kyrkobesökare ökade blev medeltidskyrkan för liten. Efter ett försök med utbyggnad av läktarna beslutades att i stället bygga en ny kyrka. Den gamla kyrkan revs och stenmaterialet återanvändes till byggandet av den nya kyrkan. Originalritningen är från 1793 o… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SEGLORA KYRKA
HistorikSEGLORA KYRKA uppfördes 1902-03 efter ritningar av Göteborgsarkitekten Adrian Crispin Peterson. Kyrkan uppfördes ett stycke nordöst om den gamla kyrkplatsen, 300 meter från den gamla kyrkans plats. I socknen har flera kyrkor funnits. Den första kyrkan på platsen byggdes troligen på 1200-talet. Seglora gamla kyrka, som idag står på Skansen, uppfördes 1729-32 men revs 1916, sedan man 1901 beslutat bygga en ny större kyrka. När 1700-talskyrkan monterades ned, hittades rester av två äldre kyrkobyggnader som enligt uppgift var av stavkyrkotyp. Den nuvarande nygotiska kyrkan är uppförd i tegel och har latinsk korsplan, torn och smalare tre… Tidsprofil: 1902–1903. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVENTORPS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2002: Sventorps kyrka uppfördes ursprungligen på medeltiden. Troligen fick kyrkan redan under medeltiden ett torn. En dopfunt från 1200-talet är bevarad. Predikstolen tillkom 1722, altaruppsatsen 1771 och en brudbänk och en dopängel är också från 1700-talet. 1765-1766 byggdes kyrkan om och till radikalt. Närbelägna Sunetorps kyrka hade brunnit ned 1616 och Sventorps kyrka rymde inte alla församlingsbor. Vid nyuppförandet återanvändes 1700-talets murar, varav tornmurarna möjligen är medeltida. Ritningar gjordes av byggmästaren och muraren Sven Westman, Skärv och bearbetades av Överintendentämb… Tidsprofil: 1765–1766. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vätö kyrka
HistorikVätö kyrka är medeltida men bestämda uppgifter om när kyrkan uppfördes finns inte. De historiska dokumenten ger emellertid en del hänvisningar. Vätö finns omnämnt för första gången i bevarade källor från år 1337 då Vätö kyrka och kyrkoherde testamenterades pengar av kyrkoherden i Frötuna. En bortre tidsgräns för kyrkans tillkomst kan dras vid 1310-talet då Vätö socken saknas bland de lokala ärkebiskoparnas visitationer. Vätö kyrka har en rektangulär plan med långhus och jämnbrett kor. Sakristian i norr är medeltida, möjligen samtida med kyrkan. Kyrkans vapenhus tillkom troligen i slutet på 1400-talet. Kyrkan har sedan början av 1900-… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅRE GAMLA KYRKA
HistorikÅre gamla kyrka ligger utmed pilgrimsleden till Norge. Längs lederna mellan nationalhelgonens gravar, S.t Eriks i Uppsaladomen och S:t Olofs i Trondheimsdomen (Nidaros) vallfärdade pilgrimer under medeltiden. Åre gamla kyrka är troligtvis uppförd under perioden 1150 1200. Nordsvenska kyrkor med samma korform, lägre och smalare rakslutet kor i öster, brukar dateras till 1200- talet. Av dessa kan Åre möjligen tillhöra de äldsta med en möjlig tillkomst på 1100- talet. Åre medeltida kyrka bestod av ett långhus och ett rakslutet, lägre och smalare kor i öster. Kyrkan har haft två medeltida portaler förlagda ungefär mittför varandra, nära… Tidsprofil: 1996–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NACKSTA KYRKA
HistorikFörutsättningarna när Peter Celsing 1966 upprättade förslaget till Nacksta kyrka var att utforma en kyrka utan lokala traditioner och utan församlingskärna, efter vissa justeringar med bl.a. kyrkans placering godkändes förslaget och 1968 togs det första spadtaget. Nacksta kyrka som kom att bli Gustav Adolfförsamlingens första småkyrka, invigdes den 7 december 1969 av biskop Arne Palmqvist. Kyrkan hade då plats för 350 besökande. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sävar kyrka
HistorikSävars första kyrka, som stod färdig 1822 och brann ned 1932, var en enkel nyklassicistisk kyrka, med torn, långhus, rundbågade fönster och klädd med ljus träpanel. Arkitekt för den var Axel Almfeldt och byggmästare var bruksinspektor Wincent. När ritningar till en ny kyrka beställdes av stadsarkitekten i Umeå, Kjell Wretling, fanns det uttalade önskemål om att den nya kyrkan skulle likna den gamla. Invigningen skedde 1934. Även detta blev en traditionell och klassicerande långhuskyrka, med samma orientering som den gamla (p.g.a. topografin), med torn i norr och långhus i nordsydlig riktning, samt en utbyggd sakristia mot öster. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄRHETENS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det rektangulära kyrkorummet är krönt av ett tälttak. Takkonstruktionen är öppen med synliga, tvärgående limträbalkar. Kyrkorummet har gråslammade väggar och i vardera gaveln sitter stora rosettfönster med färgat glas. Koret är placerat utmed rummets långsida i väster och det något framskjutna altaret är placerat på ett förhöjt podie som kantas av en altarring. Altarväggen pryds av en rumshög TEXTILALTARTAVLA av Ethel Halvarsson, en tredelad triptyk. Altartavlan är utförd i röllakansväv i gråtoner. Det centrala motivet föreställer Jesu instiftan av nattvarden. Övriga scener är hämtade från timm… Tidsprofil: 1909–1921. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 380, Närs kyrka
AnteckningarAndra radens början kan eventuellt tolkas ”skrev utmed denna...”. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 379, Närs kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.