SEGLORA KYRKA

Verifierad identitet

SEGLORA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443742. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1902–1903. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1902–1903.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Borås · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSEGLORA KYRKA uppfördes 1902-03 efter ritningar av Göteborgsarkitekten Adrian Crispin Peterson. Kyrkan uppfördes ett stycke nordöst om den gamla kyrkplatsen, 300 meter från den gamla kyrkans plats. I socknen har flera kyrkor funnits. Den första kyrkan på platsen byggdes troligen på 1200-talet. Seglora gamla kyrka, som idag står på Skansen, uppfördes 1729-32 men revs 1916, sedan man 1901 beslutat bygga en ny större kyrka. När 1700-talskyrkan monterades ned, hittades rester av två äldre kyrkobyggnader som enligt uppgift var av stavkyrkotyp. Den nuvarande nygotiska kyrkan är uppförd i tegel och har latinsk korsplan, torn och smalare tresidigt kor. Socknens kraftigt växande folkmängd fordrade en större kyrka. Den nya kyrkan hade till en början inte mindre än 800 sittplatser. Besvär med fuktskador uppstod redan några år efter invigningen och kyrkan har därefter genomgått flera renoveringar. År 1924 genomgick kyrkan en omfattande in- och utvändig renovering. Kyrkomurarnas hårdbrända tegel var skadat av fukt och dessa reparerades samtidigt som luftkanaler inmurades i strävpelarna för att främja luftväxling och uttorkning av murverket. All invändig puts borttogs för samma ändamål och kyrkan ommålades invändigt. Tegelväggarna kalkslammades och avfärgades vita. Innertaket målades… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443742. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443742. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.