SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “mo kyrka”
Mo kyrka
HistorikKyrkan uppfördes 1818-22 efter ritningar av Axel Almfeldt och ersatte då en medeltidskyrka som fanns 5 kilometer öster om den nuvarande kyrkan. Medeltidskyrkan är numera en ruin. Orsaken till att man flyttade kyrkan till sin nya plats i början av 1800-talet var Flors linnemanufaktur. Platsen för fabriken var nedanför den nuvarande kyrkan och det blev det nya hjärtat i byn. Ett nytt samhälle växte så småningom fram runt kyrkan där fanns det post, bank, affär, och skola. Det enda av det som finns kvar i dag är skolan. Tidsprofil: 1818–1822. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MO KYRKA
ByggnadsdelSakristia - Norr, Kors, Kor - Bredare, Sakristia - Norr, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Kor - Bredare, Torn - Västtorn, Kor - Polygonalt, Torn - Väster, Kor - Öster, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MO KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MO KYRKA
TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MO KYRKA
TakformSpira, Sadeltak - Valmat, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅLILLA KYRKA
HistorikI både Gårdveda och Målilla var de första kyrkorna byggda i trä. De omtalas under 1500-talet men deras exakta ålder är okänd. Målilla kyrka brändes i samband med nordiska 7-års kriget 1567. Den nya träkyrkan rönte samma öde under Kalmarkriget 1611. Den träkyrka som stod klar 1614 stod kvar till dagens stenkyrka uppfördes 1822. Troligen hade även Gårdveda kyrka byggts om men när detta gjordes är inte känt. Vid en biskopsvisitation 1768 dömdes de båda träkyrkorna ut och församlingarna uppmanades att bygga nytt. Eftersom avståndet mellan de båda kyrkplatserna var litet skulle man bygga en ny gemensam kyrka. Beslutet hade knappt fattats… Tidsprofil: 1745–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅSARNE GAMLA KYRKA
HistorikÅsarne gamla kyrka uppfördes mellan åren 1875- 78 av byggmästare Jöns Berglund från Östersund. Föregångaren till dagens kyrka var ett enkelt träkapell byggt 1758- 64 av snickaren Anders Kielsson. En klockstapel uppfördes 1774- 79 av samme man. I kapellet fanns en predikstol övertagen från Bergs kyrka, vilken nu finns i Åsarne nya kyrka. Sedan mitten av 1800- talet fanns planer på en ny större kyrka i Åsarne men först 1875 satte själva bygget igång. Kyrkan uppfördes på den gamla kyrkplatsen på Västeråsen där kapellet tidigare stod. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Fredrik R. Ekberg. Ritningarna var väldigt lika Johan Fredrik Åboms… Tidsprofil: 1875–1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SKÖNDALS KYRKA
HistorikStora Sköndals kyrka uppfördes under åren 192729 med Svenska Diakonanstalten som byggherre och invigdes 1929. Arkitekt var Hakon Ahlberg (18911984), prästson från Halland. Ahlberg har under sina nästan sextio år som verksam arkitekt ritat flera kyrkor. Förutom Stora Sköndals kyrka är han upphovsman till bl a den samtida Mälarhöjdens kyrka i Brännkyrka församling, Stockholm och i Malmbergets kyrka från 1945 skapade Ahlberg ett kyrkorum som står mycket nära Stora Sköndals med ett klöverbladsformat innertak. Ahlberg har också ritat en hel del bostadsbebyggelse och sjukhus. Stora Sköndals kyrka byggdes till med församlingslokaler 1993, r… Tidsprofil: 1680-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROSLAGS-KULLA KYRKA
HistorikRoslags-Kulla kyrka är uppförd under åren 170506 av timmer i en korsplan med centraltorn över korsmitten. Byggnadstypen har få motsvarigheter i Sverige. Möjligen kan en förebild sökas i arkitekten Jean de la Vallés barockkyrka Katarina kyrka, uppförd under 1600-talets mitt. I Finland var byggnadstypen vanligare. Stilistiskt återfinns även influenser i holländska barockkyrkor med centralplan. Roslags-Kulla kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. Bygden kring Roslags-Kulla kyrka har sedan 1600-talet varit helt behärskad av herrgårdar, Östanå huvudsakligen. Östanå… Tidsprofil: 1600-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTÖ KYRKA
HistorikUtö kyrka uppfördes av gruvsten efter ritningar av Johan Fredrik Åbom (18171900) mellan 1848 och 1849. Den för skärgården resliga kyrkan invigdes i november 1850. Åbom var en av de mest anlitade arkitekterna under senare hälften av 1800-talet. I Stockholm har han ritat många monumentala byggnader såsom Berns salonger, Hasselbacken och Musikaliska akademin. Han är också upphovsman till ett stort antal kyrkor i Sverige och har bl a ritat Åsele kyrka 184950, Södra Möckleby kyrka på Öland 195051 och Eksjö kyrka 188789. I Sörmland ledde han restaureringen av Gillberga- och Torshälla kyrkor. Utö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUNNAREDS KYRKA
HistorikGunnareds kyrka ligger i nära anslutning till Angered Centrum i norra Göteborg. Under senare delen av 1960-talet införlivades Angered i Göteborgs stad. Angereds församling, som då var en landsortsförsamling, omfattade hela den gamla socknen Angered. År 1971 delades Angereds församling och Gunnareds församling bildades och fick namn efter den största gården i socknen. Två ombyggda lägenheter på Salviagatan i Gårdsten blev samma år tillfälligt Pastorsexpedition och gudstjänstlokal. Lövgärdets kyrka invigdes 1973 och Rannebergen fick en kyrka 1974. Gunnareds kyrka stod klar 1997 och ersatte då Rannebergens och Gårdstens kyrkor. Arkitekt… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TIBBLE KYRKA
HistorikTibble kyrka och församlingsbyggnad uppfördes under åren 19711978. Förslag framtaget av ett danskt arkitektteam vann 1966 den nordiska arkitekttävlingen om Tibble kyrka i konkurrens med 90 andra tävlingsbidrag. Flera arkitekter i teamet lämnade uppdraget innan kyrkobygget hade startat. Kvar fanns bildhuggaren Gudrun Stenberg, som varit med och ritat byggnaden, och konstnären Mogens Jørgensen, som skapat glasmosaiken till kyrkans väggar. Arkitekt Göran Kjessler (1930) fick ansvar för genomförandet av projektet och även att rita kyrkans inredning. Kyrkan togs i bruk vid en ceremoni första advent 1976 med biskop Ingemar Ström. Först den… Tidsprofil: 1900-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tävelsås kyrka
HistorikNamnet Tävelsås är första gången nämnt i de skriftliga källorna år 1336, då som Taeflisaas. Socknens gamla kyrka av trä uppfördes troligen i början av 1500-talet, men då den reparerades år 1750 upptäcktes återanvänt virke som tyder på att en ännu äldre kyrka funnits tidigare. Nästan samtidigt som Tävelsås gamla kyrka plockades ner revs även Tofta kyrka. Virke från båda dessa användes 1784 för uppförandet av den nya kyrkan, samtidigt som inventarier från dem båda samlades i denna. Den nya kyrkan var en enkel rektangulär salkyrka i klassicistisk utformning, utan utifrån synlig korindelning. Tolv år efter uppförandet flyttades klockstap… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RISINGE KYRKA
Flera gånger under 1700-talet diskuterades frågan om en ny kyrka, trots att den gamla kyrkan med troligt ursprung i decennierna runt år 1200 var i relativt gott skick. Huvudskälet till en nybyggnad verkar ha varit att den gamla kyrkan ansågs vara för liten för församlingens behov. Kyrkan byggdes till med en stor korsarm åt norr 1738. Den var avsedd för smeder och andra arbetare i Finspång. Vid en sockenstämma 1804 lämnade konstnären Pehr Hörberg, som bodde i församlingen, ett förslag till ny kyrka både som ritning och som en modell. Modellen visar en kyrka i den för sin tid vanliga nyklassicistiska stilen. Han erbjöd sig också att måla en ny… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEDE KYRKA
HistorikSkede kyrka uppfördes 1833-34. Den kom då att ersätta en medeltida kyrka som församlingen ursprungligen hade tänkt att bygga till men som istället kom att rivas och ersättas med enför tiden modern kyrkobyggnad. Kännetecknande för byggnationen av Skede kyrka är att uppförandet var en angelägenhet för alla församlingsbor. Var och en var delaktig efter sin förmåga och de som hade gårdar fick utöver skyldigheten att utföra dagsverken och bidra med en viss penningsumma även lämna byggmaterial i form av sten. De ursprungliga ritningarna till Skede kyrka gjordes redan 1817 och godkändes. När kyrkobygget 1833 påbörjades hade församlingen del… Tidsprofil: 1833–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Aneby kyrka
HistorikPlaner på en egen kyrka för Aneby samhälle tog form redan 1919 och en insamling påbörjades. Patronen till Aneby säteri lovade att skänkta tomt om bygget blev av inom sex år. När dessa år förlupit hade ännu inget skett. År 1925 tog överlärare Oscar Granström initiativet till bildandet av Aneby Kyrkobyggnadsförening. Under mer än ett kvarts sekel drev han målmedvetet processen för att få en kyrka i Aneby. En grundplåt på 6 000 kronor donerades initialt av Gumarpskonsortiet. Genom årliga midsommarfester i Svartåparken skulle ytterligare medel samlas ihop. Dessa Granströmma-fester blev smått berömda och lockade folk från när och fjärran.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bockara kyrka
ExteriörbeskrivningBockara kyrka är orienterad i nord-sydlig riktning med ingång i norr och en rakavslutad absid i söder. Sakristian ligger i öster och vapenhuset i norr. Taket är högt med stora takytor och utskjutande takutsprång. Det är belagt med skiffer. Vid nockarna sitter förgyllda smideskors. Hängrännor och stuprör är av svartmålad plåt. På kapellets östra sida, i vinkeln mot sakristian, finns en hög skorsten av rött tegel. Byggnaden är uppförd av trä och fasaderna är klädda med stående träpanel och locklister målade i falurött. Sockeln är putsad. Alla snickerier till dörrar och fönster är målade i ljust grönt. Vapenhuset i norr har e… Tidsprofil: 1930–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRÄNNÖ KYRKA
HistorikBRÄNNÖ KYRKA PLANLÄGGS OCH UPPFÖRS Brännö hör till Styrsö församling och öns invånarantal var under 1900-talets början för litet för alls komma på tal för en kyrka bekostad av allmänna medel. År 1936 startade ett tjugotal kvinnor en syförening på Brännö, för att på frivillig väg bekosta en kyrka. Redan på 1940-talet hade man samlat in tillräckligt med pengar för kyrkobygget, men dröjsmål och byggnadsstopp sköt planerna på framtiden. År 1954 fick man byggnadstillstånd för en kyrka på Brännö. Kommunen skänkte den gamla skoltomten, belägen intill Brännö kyrkogård, till kyrkbygget. Ritningarna framställdes av Olov Geggen. Byggandet inled… Tidsprofil: 1954–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRIGGERÅKERS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: FRIGGERÅKERS KYRKA - nuvarande kyrka uppfördes 1953-55 strax söder om ruinen av den medeltida kyrkan. Denna kyrka revs 1871 då en ny, stor kyrka hade rests i Torbjörntorp som en gemensam församlingskyrka. Ruinen till den medeltida kyrkan grävdes ut och frilades 1943. Redan i början på 1920-talet höjdes röster om att man åter ville ha en kyrka i Friggeråker, så efter kollektinsamlingar och donationer startade man 1950 en kyrkobyggnadsstiftelse. Den nya kyrkan, som invigdes 1955, ritades av arkitekt Rolf Berg, Stockholm. Altaruppsatsen, sannolikt sent 1600-tal, från den medeltida kyrkan r… Tidsprofil: 1953–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDVIG ELEONORA KYRKA
HistorikHedvig Eleonora kyrka invigdes 1737 men hade börjat byggas redan 1669. Byggnadsarbetet låg nere 50 år och återupptogs 1724. Kyrkans torn stod inte klart förrän 1868. De första ritningarna till kyrkan gjordes av Jean de la Vallée (162096). Han var hov- och stadsarkitekt och har ritat Katarina kyrka samt Askersunds landskyrka i Närke, 166470. Till hans profana verk hör Axel Oxenstiernas palats vid Storkyrkobrinken och Bondeska palatset, nu Högsta Domstolen. Han fullbordade sin fars Simon de la Vallées verk Riddarhuset och deltog i den stora ombyggnaden av Stockholms slott. Efter det långa uppehållet fortsatte bygget, då efter Göran Jos… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÄMTA KYRKA
HistorikTämta gamla kyrka låg mitt i Tämta by, någon kilometer söder om nuvarande kyrka, och var av okänd ålder men troligen medeltida. Den var av gråsten och ungefär 15 x 8 meter med två målade läktare (en i väster och en i norr med långa stolrum), rymmande 240 personer och täckt med ekspån. Sakristia saknades. Troligen blev den målad dels 1666 och dels strax efter 1753 av Detleff Ross. Altaret var av sten med träskiva. Befolkningen ökade, kyrkan blev för liten och förföll alltmer. Kungl. Maj:t hade 1830 förordnat att varken Tämta eller Vänga kyrka fick repareras mer. När de båda rasat samman skulle en ny gemensam kyrka byggas. Detta accept… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅBOLS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Håbols kyrka är en av Dalslands fyra korskyrkor. Förutom Bolstads medeltida stenkyrka på Dalboslätten i sydost är de övriga tre av timmer och belägna på "Skogsdal" i norr. Laxarby kyrkas ålder är inte klarlagd men den bedöms vara uppförd vid 1600-talets mitt med korsarmarna tillfogade 1759. I Bolstad tillkom korsarmarna omkring 1760. De två övriga, Håbol (1793-94) och Gesäter (1795) har ursprungliga korsarmar. Ritningar till Håbols kyrka uppgjordes av byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog, Dalsland samt Karlanda och Norra Ny i Värmland. Han… Tidsprofil: 1793–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBÖKE KYRKA
ExteriörbeskrivningDagens kyrka består av ett torn med lanternin i söder och ett långhus i nord/sydlig riktning med sakristia i norr. Långhuset byggdes 1859 och kyrkans ovanliga, orientering beror på att långhuset ursprungligen byggdes som ett sidoskepp till den medeltida klövsadelkyrkan. Tornet byggdes tre år efter långhuset och ersatte då den medeltida kyrkan i söder. Med tornet fick kyrkan den utformning av modern kyrka i nyklassicistisk stil som den i väsentliga delar ännu bevarar. Den nyklassicistiska karaktären består främst i det höga tornet försett med lanternin, det lång-sträckta långhuset med större bredd än tornet och ett förhålla… Tidsprofil: 1827–1830. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MORLANDA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: MORLANDA KYRKA är sannolikt uppförd på 1100- eller 1200-talet. Den är omnämnd första gången 1308, i ett s.k. pärmbrev från år 1308, förvarat i Riksarkivet i Köpenhamn. Morlanda säteris ägare, Daniel Bildt, köpte år 1649 patronatsrätten av danske kungen Fredrik III. Det innebar rätt att tillsätta präster i pastoratet och men innebar också skyldighet att underhålla kyrkan. Patronatsrätten upphörde med utgången av år 1921, såväl för Morlanda pastorat som för övriga pastorat i landet där sådan förekommit. Kyrkan var tidigare församlingskyrka också för de bebodda kustsamhällena på nord… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ELDSBERGA KYRKA
ExteriörbeskrivningFASAD - Eldsberga kyrka har ett högrest torn i väster, långhus med vidbyggd sakristia mot norr, kor och absid mot öster. Mot norr har tornet en turell, ett vidbyggt trapphustorn. Fasaderna är stänkputsade och avfärgade med kalkfärg i vit kulör. Tornets putsbruk skiljer sig från det övriga och har en något grövre karaktär. Sockeln är något utskjutande, med fasad överkant, och avfärgad i grå kulör. PORT - Kyrkan har två entréer. Huvudentrén i väster ligger i en utskjutande portik med sadeltak. Dörromfattningen är rundbågeformad med fasade hörn. Dörren är svartmålad med svarta smidesbeslag. I en rundbågeformad nisch ovan entr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRENTUNA KYRKA
HistorikFärentuna kyrka uppfördes under 1100-talets tredje fjärdedel, omkring 1175. Kyrkan bestod då av långhus och kor med absid. Ovanpå koret i öster fanns ett fyrkantigt torn med rymliga övervåningar. Möjligen har de kunnat användas som tillflyktsplats i orostider. Kyrkor med östtorn har omhuldats av kungamakten, och Färentuna kyrka kan ha uppförts på kungligt initiativ. Möjligen var det under 1300-talet, eller något tidigare som sakristian uppfördes i norr. Ursprungligen var koret och långhuset täckta av plant innertak, och absiden var försedd med hjälmvalv. Långhus och kor valvslogs dock under 1440-talet. Vid 1400-talets mitt förlängdes… Tidsprofil: Cirka 1175. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJÄRTLANDA KYRKA
HistorikHjärtlanda kyrka ingår i den homogena grupp av romanska stenkyrkor som fi nns och funnits i Njudungs folkland. Deras datering är något osäker. Eftersom de taklag som bevarats övervägande är av gran så har dendrokronologiska serier som regel saknats. Skepperstads äldsta takstolar har dock kunnat dateras till omkring 1160 och i Nävelsjö har absidens takstol kunnat dateras till tidigt 1180- tal. Föregångaren till Vrigstads nuvarande kyrka anses ha uppförts i tidigt 1100-tal av en lokal storman och tjänat som något av en förebild för övriga Njudungskyrkor. Murmästare från arbetena med den vid 1100-talets mitt fullbordade domen i Lund ell… Tidsprofil: Cirka 1160. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUSBY KYRKA
HistorikText saknas för närvarande, Husby kyrkplats hör troligen till de äldsta i Dalarna, en hypotes som styrks av att den enda bevarade romanska dopfunten i landskapet finns i kyrkan. Om grunden till nuvarande kyrka är lika gammal har hittills varit svårare att fastställa. Kyrkoherdelängden som inleds 1192 är dock inte sanningsenlig (Bonnier). Platsen läge var länge strategiskt intill Dalälven där viktiga vägar möttes, i anslutning till en flottbro. Socknens utveckling främjades också av en bördig bygd och av den intensiva bergs- och järnhanteringen som försiggick i området. Bygdens betydelse och ställning speglas även i förekomsten av klo… Tidsprofil: 1987–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOFTAHAMMARS KYRKA
HistorikÅr 1756 påbörjades byggandet av Loftahammars kyrka. Den nya stenkyrkan ersatte Hammars kapell, troligen byggt 1609 då Loftahammar fick egen präst. Stenkyrkan uppfördes nordväst om det gamla kapellet. Från kapellet återvändes ett antal brädor med dekormåleri. De återfinns idag i kyrkans i kyrkans yttertak och kan ses från kyrkvinden. Vem som gjorde ritningarna till den nya kyrkan är inte känt men de kan ha gjorts av byggmästare Peter Frimodig, Linköping, som var engagerad i arbete med kyrkan. I detta arbete deltog också murarmästaren P. Himmelstrand. Loftahammars kyrka fick namnet Stor amiralen Prints Carls kyrka och invigdes 1764 av… Tidsprofil: 1948–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANDVIKS KYRKA
HistorikDet finns få källor som berättar om Sandviks tidiga kristna historia. Det gissas att det tidigt fanns en kyrka på platsen men första gången som namnet Sandvik omnämns är i ett testamente 1268 där en Johan i Häsleby lämnar sitt lantställe i Landa till förbättring av kyrkoherden i Sandviks levnadsvillkor. Några källor talar om att en kyrka skall ha bränts ner vid orostiderna med danskarna 1644. Denna kyrka beskrivs i Samuel Rogbergs smålandsbeskrivning som en träkyrka med måtten 19,5 aln lång och 11 aln bred och uppges blivit uppförd i början av 1600-talet. Det finns dock inga närmare beskrivningar av kyrkans utseende. Den kyrka efterk… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.