SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “biblioteket”
BIBLIOTEKET
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BIBLIOTEKET
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gamla Stadsbiblioteket
HistorikStadsbiblioteket bildades 1891 då biblioteket vid Göteborgs museum slogs ihop med biblioteket som tillhörde den nyöppnade Göteborgs Högskola. Det var således framför allt ett vetenskapligt bibliotek och hade en helt annan inriktning än Dicksonska Folkbiblioteket som också låg i Haga. Biblioteket började sin verksamhet i museets lokaler och andra hyrda utrymmen men 18971900 uppfördes en särskild biblioteksbyggnad. Medel ur Renströmska fonden ställdes till förfogande och biblioteket fick ett påkostat utförande. Arkitekt var H Hedlund som ett par år tidigare hade ritat Dicksonska Folkbiblioteket. Byggnaden uppfördes med en sockelvåning… Tidsprofil: Cirka 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Universitetsbiblioteket
HistorikUniversitetsbiblioteket, kv 21 Gripsholm 2 Biblioteksbyggnaden uppfördes som en ersättning för Stadsbiblioteket vid Haga Kyrkoplan vilket sedan 1900-talets början fungerat som vetenskapligt bibliotek för bl a Högskolan. Redan 1939 utlystes en tävling om ett nytt bibliotek och uppdraget gick till arkitekten Ä Noreen. Flera olika placeringar diskuterades de följande åren och först 1947 beslutades definitivt att biblioteket skulle ligga på sin nuvarande plats. Bygget genomfördes 195154. I huvudsak följdes Noreens gamla ritningar från 1940 och biblioteket fick därför en för tiden delvis omodern arkitektur med klassicistiska detaljer t ex… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNGLIGA BIBLIOTEKET
HistorikKungliga biblioteket uppfördes 1865-78 efter ritningar av arkitekt F G A Dahl. Platsen för byggnaden hade bestämts till Humlegården som bedömdes ge goda expansionsmöjligheter. Ett tidigare förslag att inrymma biblioteket i Nationalmuseum hade förkastats. Byggnaden fick bärande väggar i tegel med gjutjärnsstöd för den över magasinsvåningen med bokhyllor i gjutjärnskonstruktion i tre våningar. Konstruktionen medgav stora fönsteröppningar. Fasaden är putsad och indelad i två våningar. Bottenvåningen är rusticerad med en klassiserande portal av granit, övervåningen är pilasterindelad. I den putsade fasaden finns emblem och rosetter. KÄLL… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UNIVERSITETSBIBLIOTEKET, LUND
HistorikUniversitetsbiblioteket tillkom 1671 i Liberiet invid domkyrkan. 1690 flyttade man in i Kungshuset i Lundagård. Under 1700-talet led biblioteket både av läckande tak och av att man förvarade spannmål och grisar på vinden. I slutet av 1800-talet blev utrymmesbristen akut, och man beslöt bygga ett helt nytt bibliotek. Man diskuterade främst två möjliga tomter: Helgonabacken och S:t Petri kyrkogata-Clemenstorget. Den mer centrala placeringen vid Clemenstorget förkastades bl.a. på grund av den högre tomtkostnaden och en störande kreatursmarknad på torget. Det blev alltså Helgonabacken, även om överbibliotekarie Elof Tegnér var emot idén.… Tidsprofil: 1863–1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CAROLINA REDIVIVA
HistorikPlaner på ett nytt universitetsbibliotek, som skulle ersätta Gustavianum hade funnits sedan 1780-talet. År 1778 revs det tidigare universitetshuset Academia Carolina, där man haft planer på att placera bibliotekets samlingar. Den biblioteksbyggnad som stod klar 1841 fick därför namnet Carolina Rediviva, "det återuppståndna Carolina". Bibliotekets slutliga plats, på Kronans mark i omedelbar närhet till Uppsala slott, bestämdes av Karl XIV Johan som både som person och monark var engagerad i uppförandet av biblioteket. Kungen höll den 2 juni 1834 en galamiddag i festsalen och detta tillfälle betraktas som Carolina Redivivas officiella… Tidsprofil: 1813–1819. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALLÉGÅRDEN
HistorikBiblioteket invigdes 1897. Ett folkbibliotek hade tidigare varit inrättat i två lägenheter i det närliggande kvarteret Fänriken då det bebyggdes 1861. Biblioteket drevs fram till 1967 då verksamheten flyttades till stadsbiblioteket vid Götaplatsen. Diskussionerna om vad byggnaden nu skulle användas till blev livlig. Stadsfullmäktige beslutade att socialförvaltningen skulle ta över huset och driva det som ett allaktivitetshus. Det s k "Hagahuset" öppnade hösten 1970. Huset kom nu huvudsakligen att användas av ungdomar för musik, hantverk och teater och blev centrum för den progressiva musikrörelsen i Göteborg. Motsättningar mellan pol… Tidsprofil: 1897. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA GYMNASIET (GAMLA LÄROVERKSHUSET)
HistorikByggnaden uppfördes 1752-59 efter ritningar av Carl Hårleman och C J Cronstedt. Förutom undervisningssalen rymde huset också stiftsbibliotek och skolans kultur- och naturhistoriska samlingar. Det åttakantiga tornet avsågs till astronomiskt observatorium. Då ett nytt läroverk byggts 1870 flyttades all undervisning dit. Museisamlingarna flyttades till Värmlands museum 1929. Sedan biblioteket nu flyttats ut disponeras byggnaden helt av domkapitlet och stiftsnämnden. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Libe… Tidsprofil: 1752–1759. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDHUSET, ÖREGRUND
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Öregrunds forna rådhus är en högrest och långsträckt byggnad som löper utefter stadens kyrkmur. Den är uppförd i två våningar och vilar på en hög slätputsad sockel. Fasaderna är klädda med gråblå locklistpanel och på sadeltaket ligger tegel. I gatufasaden öppnar sig två symmetriskt placerade, identiska entrépartier som nås via dubbeltrappor av trä med smäckra träräcken. De gulmålade entrédörrarna med speglar omfattas liksom fönstren av enkla listverk. På husets baksida finns ett utanpåliggande trapphus och ett vindfång som utgör ingång till biblioteket. Den forna rådh… Tidsprofil: 1999–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARKIVBYGGNADEN (3)
Arkivbyggnaden uppfördes 1908 som bibliotek, i sten för att minska brandrisken. Väggarna är vitputsade och sadeltaket täcks av enkupigt tegel. Byggnaden har höga smala småspröjsade fönster, med bågformad ovansida. Längs takfoten löper en profilerad taklist. Idag innehåller byggnaden Hernquistska biblioteket, dvs veterinärmuseets gamla boksamling. KÄLLA: Skaraborgs länsmuseum, 1986-06-06. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikVid inventeringstillfället Stockholms universitet, Humanistiska biblioteket. Tidigare Spelbomskan 7, Odengatan 59. För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM SPELBOMSKAN 16 - husnr 2, (motsvarar h… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Handelshögskolan
HistorikHandelshögskolans byggnad stod färdig 1952, på tomten Vasagatan 3/Haga kyrkogata 1 som tidigare tillhörde Lindströmska stiftelsen. Den åtta våningar höga byggnaden uppfördes efter arkitekterna Sture Ljungqvists och Carl Nyréns ritningar. 1994-1995 uppfördes en tillbyggnad med hörsalar, Ekonomiska biblioteket och kårlokaler kring en glasad foajé mot den stora innegården. Byggnaden ritades av Erséus, Frenning & Sjögren arkitekter. 2009 genomfördes en andra stor tillbyggnad på innegården i form av ett E. De tre "flyglarna" var låga och delvis glasade vilket gett viss luftighet. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRYCKERIHUSET
HistorikHuset uppfördes 1794 som domkyrkans tryckeri och inrymde även bostad för boktryckaren. Byggnaden köptes 1864 av läroverket och fungerade sedan som läroverks- och domkyrkobibliotek fram till 1969, då biblioteket flyttades till Roggeborgen. I Tryckerihuset inrättades nu ett museum för de museala samlingarna i Roggeborgen. Ombyggnaden var mycket genomgripande. Samtliga ytskikt förändrades, med undantag för kalkstenstrappan och golvet i nedre förstugan. Nya dörrar, foder, socklar samt fönster sattes in. Äldre byggnadsdetaljer finns endast kvar i ett rum på vinden, där också den enda kvarvarande kakelugnen är placerad. Källa: Domkapitelhu… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stockholms stadsbibliotek
ExteriörbeskrivningPå fasaden finns en relief med 300 bilder med figurativa motiv från bibliotekets olika ämnesområden. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA BIBLIOTEKET
Antal våningarVind - Inredd, Källare, 02 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 156, Lissby
PlaceringI biblioteket i Täby centrum. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BENGTSFORS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2003: Tillkomsten av Bengtsfors kyrka har sin bakgrund i den framväxande köpingen och behovet av ett komplement till den gamla sockenkyrkan Ärtemark. Det är ett av fyra liknande exempel från Dalsland på kyrkobyggnader tillkomna omkring 1930 genom fristående stiftelser eller föreningar och insamlade medel. Kyrkorna eller kapellen kom senare att övergå i församlingarnas ägo. Förutom i tätorterna Mellerud och Bengtsfors byggdes Timmerviks och Klöveskogs kyrkor på landsbygden då avståndet var långt till moderkyrkorna. Ett annat motiv bakom kyrkobyggena kunde vara att de skulle fungera som motvikt till frik… Tidsprofil: Cirka 1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DROTTNINGHOLMS SLOTT
HistorikDen allra första slottsbyggnaden lät Johan III uppföra på 1570-talet till sin hustru drottning Katarina Jagelonica. Änkedrottning Hedvig Eleonora köpte slottet 1661 men på nyårsaftonen samma år eldhärjades byggnaden. Hon anlitade arkitekt Nicodemus Tessin d ä för att rita ett nytt slott, vilket kom att bli det nuvarande. Byggnadsarbetena startade 1662 och det nya slottet stod klart 37 år senare, 1699. Nicodemus Tessin d y fortsatte med arbetet med slottets inredningar efter pappans död, liksom med anläggningen av parken. 1744 gifte sig prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen med den svenske tronföljaren Adolf Fredrik och fick Drottningh… Tidsprofil: 1907–1913. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKERMANSKA HUSET
HistorikEKERMANSKA HUSET - Huset uppfördes 1761 som bostadshus för professor Petrus Ekerman. Det ansluter nära till den hårlemanska byggnadsstilen. Till huset hörde tidigare en trädgård, som sträckte sig fram till S:t Olofsgatan. Från 1850 användes huset som länslasarett. Universitetet förvärvade det 1868 och fortsatte användningen som sjukhus och senare för historiska institutionen. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X, Av huskartor från slutet av 1600-talet och början av… Tidsprofil: 1697–1783. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALKENBERGS STADSHUS
HistorikStadshuset är uppfört i sträng modernistisk stil och består av fem sinsemellan mycket olika byggnadsdelar kring en halvt sluten stadshusgård. Huvudentrén är monumentalt placerad mot torget. Byggnadens fasader är klädda med vit ekebergsmarmor. I denna del, även kallad "Kuben", ligger förutom entréhall och huvudtrappa kommunalfullmäktiges sessionssal samt sammanträdesrum och kontorsrum för kommunledningen. Förvaltningsbyggnaden sträcker sig utmed Nygatan och är uppdelad i två byggnadskroppar. Fasaden närmast "Kuben" ansluter till denna och är klädda med vit ekebergsmarmor. Detta var den ursprungliga förvaltningsdelen av stadshuset. För… Tidsprofil: 2006–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS
HistorikFastigheten gränsar i norr till f.d. Dicksonska Folkbibliotekets tomt. Ritningarna till bostadshuset, fastställda 1898, kompletterades 1899 avseende murar och smidesstaket med grindar. Byggnaden uppfördes i tre våningar, det nordvästra gavelpartiet nedtrappades dock som anpassning till den något lägre biblioteksbyggnaden till två våningar med en takterrass mot norr för lägenheten i den anslutande byggnadsdelens tredje våning. Exteriören utformades enligt 1890-talets ideal med ett måleriskt formspråk genom medeltidsinspirerad mur- och detaljbehandling med kontrasterande material. Som fasadbeklädnad användes i sockeln grovhuggen granit… Tidsprofil: 2007–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
InteriörbeskrivningKORRIDOR MED BIUTRYMMEN- Församlingshuset är förbundet med kyrkan genom en lång, ljus passage. Till vänster i passagen finns fyra rum. GOLV- Lika kyrkorummet. Enkel slät, lackad golvlist av fur. VÄGGAR - Skivmaterial, strukturväv målad i bruten vit kulör. En del av väggen är vitbetong lika kyrkorummet. DÖRRAR - Enkeldörrar, samtliga bandsågade lika övriga i kyrkan. TAK- Välvt corténstålstak, lika övrigt. I V finns en dörr med ett stort överljus samt sidoruta av glas, förstärkt, indelat i små rutor. FÖNSTER - 1 st stort, rektangulärt fönster i N. ÖVRIGT- I början av korridoren finns två röda soffor med ett mindre plastbord… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Göteborgs Konstmuseum
InteriörbeskrivningKonstmuseets intendent Axel Romdahl och arkitekten Sigfrid Ericson hade skilda uppfattningar om hur utställningsrummen skulle samspela med de utställda föremålen. Sigfrid Ericson hade uppfattningen att utställningsrummen i likhet med Nationalmuseum skulle ha stora salar som andades allvar och högtidlighet. Axel Rohmdal förespråkade istället intimitet och hemtrevnad, inspirerad av konstgalleriernas gestaltning från sent 1800-tal. Våningsplanen 5 respektive 6 visar på deras skilda uppfattningar om hur konsten skulle ställas ut. Resultatet blev en kompromiss där våning 6 präglas av Ericsons mer sparsmakade utformning med tege… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kanslikasern (K0061.001)
InteriörbeskrivningI officersmässen som består av flera rum finns, trots vissa förändringar, stora delar av ursprunglig fast inredning, så som parkettgolv, dörrar, pelare, väggmålningar, snickerier, och takutsmyckningar av stuck, bevarad. Detta våningsplan har, bortsett från mindre förändringar, även en väl bevarad planlösning. De ur¬sprungliga logementen bevarar till stor del ursprunglig fast inred¬ning så som snickerier och tak. Byggnaden har totalt sju trapphus. Trapphusen har olika funktion och har ursprungligen inretts för den mili¬tära grad som trapphuset varit avsett för. Huvudtrapphuset för officerare har den mest påkostade inredning… Tidsprofil: 2021–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvillinge kyrka
Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes sannolikt under äldre medeltid. Kyrkans medeltida byggnadshistoria och dess ursprungliga planform är inte helt klarlagd, men sannolikt bestod kyrkan av ett rektangulärt långhus med smalare kor med absid. Samtidigt med kyrkobyggnaden eller strax efter uppfördes ett torn i väster. Under 1200- eller 1300-talet försågs kyrkan med korsarmar i norr och söder och sannolikt breddades koret vid samma tillfälle. Nästa ombyggnad innebar att kyrkan utvidgades åt söder i höjd med södra korsarmens sydgavel, en sakristia tillbyggdes på korets norra sida och kyrkorummet valvslogs. Kyrkans utseende under 1600-tale… Tidsprofil: 1784–1785. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LAXVIKENS BYGDEGÅRD
HistorikFörberedelserna inför bygget av ett föreningshus för logen Ljungblomman pågick under flera år och baserades på ideella insatser. År 1912 var ritningar klara, men inte förrän året därpå påbörjades arbetet med själva husbygget. Jöns Persson från Laxviken utsågs till arbetsledare. Bygget gick framåt, och det beslutades att det skulle ordnas en basar till jul. Till julbasaren 1913 var huset fortfarande omålat, men evenemanget blev en omtalad händelse i Laxviken. Basaren pågick i tre dagar med dans kring granen, musik, sång, diktläsning, lyckohjul, tombola, skjutbana m.m. Det var 30 grader kallt och mycket snö, men ett antal brandvakter… Tidsprofil: 1918–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NIKOLAI FÖRSAMLINGSHEM
HistorikNikolai församlingshem är belägen invid den medeltida Nikolaikyrkan, i Örebros historiska centrum. Församlingshemmet är en av stadens äldsta byggnader. Dess ålder är okänd, med tradtionen säger att den skall vara medeltida. Den är främst känd som skolbyggnad och dess historia är känd från Gustav Vasas tid och framåt. På 1620-talet rustades skolhuset upp på initiativ av Jacob Rudbeckius, bror till biskop Johannes Rudbeckius i Västerås. Bröderna var båda elever i skolan. 1809 togs den ur bruk som skola och kom under en tid att användas som sammanträdeslokal för de fyra stånden för att senare användas som bokmagasin av den kände boktryc… Tidsprofil: 1874–1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PERSNÄS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriört kom den nyklassicistiska stilen att dominera kompletterad med äldre drag. I Persnäs kyrka som i så många andra öländska kyrkor som byggdes om under 1800-talet återanvände man en hel del inventarier från den medeltida kyrkan. Det var en följd av församlingarnas ekonomiska situation i samband med ombyggnaderna men tyder också på en uppskattning av de äldre föremålen. På det här sättet kom flera värdefulla föremål från medeltid och århundradena därefter att bevaras. I många fall används de än idag i de öländska kyrkorna. I Persnäs kyrka överfördes läktaren, läktarorgeln med sin fasad, predikstolen, altaruppsatsen, g… Tidsprofil: 1993–1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOKLOSTER SLOTT
HistorikSlottet som har formen av fyra längor kring en sluten borggård och med fyra hörntorn, började uppföras 1654 för fältherren Carl Gustaf Wrangel och stod som byggnadsstomme färdig mot 1660-talets slut. Inredningsarbeten pågick fram till omkring 1700, men trots den långa byggnadstiden fullbordades slottet aldrig helt till alla sina delar. Den stora bankettsalen står fortfarande kvar som byggnadsplats från 1600-talet. Byggnaden planerades för förrådsutrymmen i den välvda bottenvåningen, Wrangels egen bostadssvit 1 tr, gästrumsvåning 2 tr och översta våningen gästrum, rustkammare m.m. Under 1700-talet inredes i denna våning det omfångsrik… Tidsprofil: Cirka 1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.