UNIVERSITETSBIBLIOTEKET, LUND

Verifierad identitet

UNIVERSITETSBIBLIOTEKET, LUND är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000982660. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1863–1931. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1863–1931.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Lund · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikUniversitetsbiblioteket tillkom 1671 i Liberiet invid domkyrkan. 1690 flyttade man in i Kungshuset i Lundagård. Under 1700-talet led biblioteket både av läckande tak och av att man förvarade spannmål och grisar på vinden. I slutet av 1800-talet blev utrymmesbristen akut, och man beslöt bygga ett helt nytt bibliotek. Man diskuterade främst två möjliga tomter: Helgonabacken och S:t Petri kyrkogata-Clemenstorget. Den mer centrala placeringen vid Clemenstorget förkastades bl.a. på grund av den högre tomtkostnaden och en störande kreatursmarknad på torget. Det blev alltså Helgonabacken, även om överbibliotekarie Elof Tegnér var emot idén. Det var enligt hans mening en avsides plats utan polisbevakning. Arkitekt Alfred Hellerström ritade det nya bibliotekshuset i nygotisk stil. Hellerström (1863-1931), stadsarkitekt i Helsingborg, står också bakom Katedralskolan och Grand Hotel i Lund. 1902-07 pågick byggnads- och inredningsarbetet, som blev svårt försenat av en fem månaders lockout inom verkstadsindustrin. Redan i februari 1907 flyttades dagstidningarna på slädar i snön uppför backen. Den stora överflyttningen gjordes i gynnsamt väder augusti-september 1907. Under hela flyttningstiden hölls otroligt nog biblioteket öppet som vanligt. Den 25 september 1907 öppnades det nya bib… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000982660. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21000000982660. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.