Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
Göteborgs Konstmuseum
InteriörbeskrivningKonstmuseets intendent Axel Romdahl och arkitekten Sigfrid Ericson hade skilda uppfattningar om hur utställningsrummen skulle samspela med de utställda föremålen. Sigfrid Ericson hade uppfattningen att utställningsrummen i likhet med Nationalmuseum skulle ha stora salar som andades allvar och högtidlighet. Axel Rohmdal förespråkade istället intimitet och hemtrevnad, inspirerad av konstgalleriernas gestaltning från sent 1800-tal. Våningsplanen 5 respektive 6 visar på deras skilda uppfattningar om hur konsten skulle ställas ut. Resultatet blev en kompromiss där våning 6 präglas av Ericsons mer sparsmakade utformning med tege… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 164520.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
Göteborgs Konstmuseum är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016252. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1800-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1800–1899.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Göteborg · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
InteriörbeskrivningKonstmuseets intendent Axel Romdahl och arkitekten Sigfrid Ericson hade skilda uppfattningar om hur utställningsrummen skulle samspela med de utställda föremålen. Sigfrid Ericson hade uppfattningen att utställningsrummen i likhet med Nationalmuseum skulle ha stora salar som andades allvar och högtidlighet. Axel Rohmdal förespråkade istället intimitet och hemtrevnad, inspirerad av konstgalleriernas gestaltning från sent 1800-tal. Våningsplanen 5 respektive 6 visar på deras skilda uppfattningar om hur konsten skulle ställas ut. Resultatet blev en kompromiss där våning 6 präglas av Ericsons mer sparsmakade utformning med tegelgolv och tegellister medan våning 5 inreddes av Rohmdal med parkettgolv, tapeter och mörka snickerier. Vissa avdelningar var ursprungligen individuellt utformade t ex det nederländska och det italienska kabinettet på femte våningen. Fürstenbergska galleriet på sjätte våningen är ett av museets mest välbevarade visningsutrymmen med mycket välbevarad originalinredning. Plan 3,5 domineras av skulpturhallen med sin dubbla takhöjd. Tidigare utgjorde denna via ett vindfång entré till Konstmuseet. Dess interiör är välbevarad med undantag av trappa med dubbla trapplopp som tillkom i samband med ombyggnaden 1996. Plan 4 består av de så kallade oktogo… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016252. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000016252. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1800-talet
Källans tidsuppgift: 1800-talet.
Västra Götalands län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Västra Götalands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 96548 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.