SKOKLOSTER SLOTT

Verifierad identitet

SKOKLOSTER SLOTT är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356364. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Cirka 1700. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1690–1710.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Håbo · Uppsala län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSlottet som har formen av fyra längor kring en sluten borggård och med fyra hörntorn, började uppföras 1654 för fältherren Carl Gustaf Wrangel och stod som byggnadsstomme färdig mot 1660-talets slut. Inredningsarbeten pågick fram till omkring 1700, men trots den långa byggnadstiden fullbordades slottet aldrig helt till alla sina delar. Den stora bankettsalen står fortfarande kvar som byggnadsplats från 1600-talet. Byggnaden planerades för förrådsutrymmen i den välvda bottenvåningen, Wrangels egen bostadssvit 1 tr, gästrumsvåning 2 tr och översta våningen gästrum, rustkammare m.m. Under 1700-talet inredes i denna våning det omfångsrika biblioteket. Byggnadsmaterialet är tegel och samtliga fasader är putsade och avfärgade i vitt. Takytorna utgörs av svartglaserade taktegel från Holland, lagda på öppen läkt och understrukna med bruk. Tornhuvarna är klädda med kopparplåt. Byggnaden som helhet är ett ovanligt väl bevarat exempel på inredning och byggnadskick från 1600-talet. Stucktak, snickerier, golvbeläggningar, takstolar m.m. representerar i största utsträckning originalkonstruktioner. Ritningarna till slottet hänför sig i huvudsak till den tyske arkitekten Caspar Vogel. Tessin d.ä., J. de la Vallée och M. Spieler har i Sverige övervakat och bearbetat det ursprungliga förs… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356364. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000356364. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.