SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “bara kyrka”
BARA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak, Tälttak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bara Ödekyrka
HistorikKyrkans byggnadshistoria Bara ödekyrka uppfördes under medeltiden som församlingskyrka för Bara församling. Den tillkom av allt att döma i en byggnadsetappetapp och stod troligen färdig vid 1200-talets mitt. I början av 1300-talet förstorades korets östfönster och försågs med masverk. Vid mitten av 1500-tales verkar kyrkan ha stått öde och förfallen, 1588 begärde församlingsborna att gudstjänsterna skulle återupptas, varvid de lovade att reparera kyrkan och avlöna prästen. Så verkar inte ha skett utan kyrkan lämnades förblev utan vård till 1923 då man företog en mycket omfattande konservering efter förslag av arkitekt Sven Brandel, S… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA)
HistorikGrundläggningen till S:t Jacobs kyrka påbörjades år 1580 men kyrkan invigdes först 1643. De första ritningarna stod Willem Boy för men murmästaren Hans Ferster var den som avslutade arbetena på 163040-talen. Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) var av nederländsk börd, känd bl a för att ha utfört gravvården för Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Från 1575 kom han att som byggmästare på Stockholms slott leda omdaningen av den gamla medeltidsborgen till en renässansborg. Boy var även involverad i uppförandet av S:ta Clara kyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hans Ferster (död 1653), sannolikt av tysk börd, var också ledande murm… Tidsprofil: Cirka 1430. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÖRLANDA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Jörlanda gamla kyrka var medeltida, och förmodligen uppförd under 1100-talet. Den genomgick en ombyggnad av sin östra del och fick ett bredare tresidigt kor 1825-26. Sättningsproblem under tillbyggnaden ledde 1847 till att strävpelare byggdes mot koret, och 1852 fick koret rivas och byggas upp på nytt, men bara fem år senare kunde nya sprickor noteras. 1920 skedde en större renovering under ledning av arkitekten Anders Roland, men bara året därpå, i april 1921, brann kyrkan. För att göra upp ritningar etc anlitades Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericsson. Den gamla kyrkans murar stod… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERHANINGE KYRKA
HistorikVästerhaninge kyrka är i sina äldsta delar uppförd under 1200-talet och har därefter blivit om- och tillbyggd i flera omgångar sedan medeltiden. I dag finns bara ytterväggar och sakristia kvar av medeltidskyrkan, eftersom kyrkan eldhärjades vid åtminstone två tillfällen. Återuppbyggnaden efter den senaste branden 1831 resulterade i kyrkans nuvarande utseende. Västerhaninge kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Sockennamnet Västerhaninge återgår på ett bygdenamn Hanungi. Detta innehåller en inbyggarbeteckning hanungar (-inge), vilken brukar uppfattas som de som bor vid Hanveden. Skogsnamnet Hanveden, avseende ett s… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DREVS GAMLA KYRKA
HistorikDrevs socken är belägen nordost om Växjö, sydväst om sjön Örken. Norra och södra delarna av socknen är starkt kuperade, åker- och ängsmarken upptar bara en obetydlig del av områdets areal. Talrika fornlämningar visar att den på vattendrag rika bygden redan tidigt var bebodd. Drevs kyrka uppfördes i centrum av en gammal bygd. Den lilla romanska stenkyrkan är belägen på en höjd ovanför Drevsjön, vars strandlinje tidigare sträckte sig betydligt närmare 2 kyrkan. Drevs gamla kyrka är sannolikt uppförd under senare delen av 1100-talet eller första hälften av 1200-talet, viket gör den till den äldsta bevarade kyrkan i Kronobergs län. Under… Tidsprofil: 1624–1626. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÄPPELBO KYRKA
HistorikPlatsens första kyrkobyggnad var ett anspråkslöst kapell, uppfört runt mitten av 1500-talet, utvidgat 1664. En karta från 1682 tyder på att det låg på samma plats som nuvarande kyrka. År 1771 ersattes kapellet av nuvarande större, timrade kyrka. Först fanns bara ett långhus, med en oktogonformig grundplan, fasader av rödfärgade spån, små fönster och tjärstruket spåntak. Fram till 1880 fanns en tornlik klockstapel med lökkupol söder om långhuset. Vid en stor om - och tillbyggnad på 1880-talet tillkom tornet, i fantasifull nygotik med rika snickerier målade i vitt och grått, fönster med tresidiga överdelar och stjärnformiga fönster. To… Tidsprofil: 1949–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Öjaby kyrka
HistorikÖjaby kyrka är belägen vid den västra stranden av Helgasjöns sydspets, intill den gamla landsvägen mellan Växjö och Jönköping och i hjärtat av Öjaby samhälle. Den omges av kyrkogården som efter 1940-talets utvidgning sträcker sig ända ner till vattnet. Stenkyrkan uppfördes under 1400-talet, men har troligen haft en föregångare innan dess. Församlingen nämns redan år 1273 som Öaby, kanske stod då en stavkyrka på platsen. Sakristian tillkom vid 1600-talets mitt och strax därefter ett vapenhus av trä. Det senare ersattes av ett vapenhus i sten år 1779. I mitten av 1800-talet fanns planer på att Öjaby församling tillsammans med grannförs… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GISLAVEDS KYRKA
HistorikGislaveds församling, Båraryds socken, ligger i Gislaveds kommun i Jönköpings läns sydvästra del. I väster angränsar socknen till Halland. Vid mitten av 1800-talet inleddes en diskussion kring var man skulle uppföra en ny kyrka. Gislaved som hade kommit att utvecklas till en centralort var föreslagen men även andra möjliga platser presenterades, såsom Ödegärde, Smörhult eller Gislaveds Buskegård. Tanken var då att man skulle gå samman från flera mindre församlingar, främst för att kunna klara de omfattande investeringar som uppbyggnaden av en ny kyrka skulle innebära. Processen pågick under många år och man hann ändra besluten vid et… Tidsprofil: 1880–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T TOMAS KYRKA
InteriörbeskrivningFasaderna präglas helt av sitt mörkbrända Helsingborgstegel. Byggnaden har varken sockel eller avslutande takfot. De kopparklädda takfallen syns inte från något väderstreck. Inga hängrännor, stuprör eller andra detaljer stör tegelmurarna, vilka får liv genom skuggverkan av de djupt liggande fogarna. Den östra fasaden bryts av ett fönsterband, ett separat fönster samt huvudingången till kyrkan. Fönstren har svarta träbågar och dörren i glas och svart smide är något indragen från murlivet. Mot norr och busstorget öppnar sig bara två smala fönsteröppningar i den i övrigt slutna fasaden. I väster reser sig klocktornet i tegel… Tidsprofil: 2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
"Stensö kapell"
HistorikKapellet ritades 1955 av arkitekten Evert Milles, Stockholm och uppfördes 1957 i samband med att Södra kyrkogården utvidgades. E. Milles ritade även en rad andra kyrkor; S:t Eriks kapell i Sollentuna 1930, Dorotea kyrka 1932, Töre kyrka 1936 och Lekåsa kyrka 1942. Därutöver var han verksam som restaureringsarkitekt vid ytterligare ett antal kyrkor. Stensö kapell är förmodligen E. Milles sista kyrkobyggnad, han dog bara tre år efter att kapellet stod klart. Byggnaden utfördes nästan helt i enlighet med ritningarna. Endast några få detaljer utformades annorlunda. Bl.a. flyttades källarnedgången samt ingången till officiantrummet (dvs d… Tidsprofil: 1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Sofielunds församling bildades 1969 genom en delning av Västra Skrävlinge församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. I stadsplanen från 1948 anges att kvarteret Tryggheten var reserverat för en kyrka till Västra Skrävlinge församling. En arkitekttävling ordnades om församlings- och kyrkobyggnad. Till tävlingen inkom 48 förslag och efter en omtävling med fyra utvalda kontor vanns tävlingen av Åke E Lindqvist. Han utförde ritningarna till bygget 1955 och huset invigdes 1957. Men bara församlingshuset med pastors- och diakoniexpedition… Tidsprofil: 1914–1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fasterna kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad som pågick 1797 1806 och vars närmaste svenska förebild torde vara Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Ombyggnaden var så genomgripande att bara återstår grunden i de östra och västra korsarmarna och delvis murar av den medeltida kyrkan. Den medeltida kyrkans gråstensmurar utgör väggar i västra korsarmen och en liten del av murar från en tillbyggnad av medeltidskyrkan på 1600 återstår öster om korsmitten. Ritningar till kyrkan gjordes först av akademibyggmästaren i Uppsala, Neosander. Ritningarna godkändes inte av Överintendentämbetet och omarbetades senare av Olof Tempelm… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Odensjö kyrka
HistorikOdensjö socken nämns första gången i de skriftliga källorna år 1389 som odhinsreda, men dess gamla stenkyrka uppfördes troligen redan på 1200-talet. Sakristian åt norr tillkom under medeltiden. Vid en brand år 1815 totalförstördes kyrkan och bara murarna stod kvar. Det enda som hann räddas var den medeltida kristusbilden, timglaset från 1600-talet samt storklockan som tidigare hängde i klockstapeln. 1818 byggdes en ny kyrka upp på de gamla murarna. Den fick till skillnad från den gamla ett torn påbyggt som takryttare och ett vapenhus med huvudingång i väster. Tidigare hade ingången skett genom en portal på den södra långsidan. Exteri… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PELARNE KYRKA
HistorikPelarne kyrka är uppförd under medeltiden. Någon exakt datering har dock aldrig gjorts. Dendrokronologiska prover som tagits har ännu inte lyckats datera kyrkans äldsta historia. Romanska drag finns t ex i målningar på östra korväggen vilket skulle kunna tyda på ursprung i 1200-talet. Kyrkans äldsta delar är långhuset och koret, båda uppförda av liggande furutimmer som i hörnen fogats samman i laxknutar. De kraftiga syllarna är av ek. Den västra delen av långhuset, där nu läktarpartiet finns, var tidigare bottenvåningen i ett torn som fanns fogat till långhuset. Sedan lång tid tillbaka har det gamla tornet bara bottenvåning och en vi… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖRNSFALLS KYRKA
HistorikTroligen till följd av en brand i prästgården 1665 finns ytterst få äldre uppgifter om Törnsfalls kyrka bevarade. Det nuvarande tornet byggdes under 1100-talet och det finns tecken som tyder på att det skulle ha varit sammanbyggt med en äldre träbyggnad. Denna träbyggnad ersattes senare av det nuvarande långhuset i sten. Kyrkan hade från början bara små fönstergluggar. Kyrkobyggnaden förändrades inte mycket under de första århundradena. Först på 1700-talet gjordes vissa förändringar. Vid flera tillfällen mellan 1698 och 1753 togs större fönster upp. Kyrkan ska enligt uppgift ha blivit rappad och vitmenad både in- och utvändigt. Den t… Tidsprofil: 1909–1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUNEDSKYRKAN
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppbyggd av prefabricerade element i trä som vilar på en grund av gjutna betongplintar. Grunden har delvis klätts in med omålade brädor. Fasaderna är klädda med vitmålad, ohyvlad lockpanel. Kyrkorummets mitt markeras i exteriören med ett brant sadeltak. Runtom sadeltaket, utmed entréfasaden och långsidorna, breder en låg, närmast barackliknande, byggnad ut sig. Korväggen i söder består till sin nedre del av ett glasat parti. Även överdelen i den norra gaveln är glasad. Under takfoten på det branta sadeltaket löper smala, horisontella fönsterband. Partierna över och under fönstren på kyrkans långsidor har klätts m… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västanfors kyrka
ExteriörbeskrivningVästanfors kyrka har ett stort enskeppigt långhus med torn i söder. Ett smalare, rundat kor i norr är inbyggt bakom en utbyggnad i två våningar med smårum och en förstuga. Utifrån uppfattas långhuset därmed som att dess kor är rakslutet.Denna utformning av koret saknas på ursprungsritningarna och har bara en känd föregångare i Sverige Söderfors brukskyrka. Kyrkan är murad av gråsten med tegel i muröppningarna frånsett tornets översta våning som enbart består av tegel. Byggnadens socklar är av huggen granit med snedfasad överkant. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i bruten vit nyans, rikt dekorerade med listdragningar… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ausås kyrka
HistorikDen kyrkliga historien i Ausås lär gå tillbaka till 1200-talet, då en romansk kyrka byggdes på samma plats som dagens kyrka. Vid markgrävningar i slutet av 1920-talet påträffades grundmurarna till det gamla långhuset omedelbart innanför de nuvarande murarna. Den forna kyrkan hade en typiskt romansk plan med långhus, ett kor i flykt och en absid. Till byggnaden anslöt ett torn, av samma bredd som långhuset, från sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. I övrigt är litet känt om den romanska kyrkans utformning, men det verkar troligt att gestaltningen påverkats av närheten till cistercienserklostret vid Herrevad. Enligt språkforskaren Anna… Tidsprofil: 1905–1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRLÖVS KYRKA
HistorikKyrkans äldsta delar består av ett långhus med torn i väster samt ett kor i öster med absid. Tornet som har tolkats som ursprungligt är ett så kallat tvillingtorn, ett brett, rektangulärt torn som från tredje våningsplanet delas av i två smala kvadratiska torn. Färlövs kyrka är numera den enda kyrkan i Skåne med bevarat romanskt tvillingtorn. Endast ytterligare två tvillingtorn är kända från medeltida Skånska kyrkor nämligen i Vä kyrka och domkyrkan i Lund. Båda räknas som ursprungliga romanska torn men tornen i Lunds domkyrka revs på 1800-talet och i Vä är endast första och andra våningsplanet bevarat. På Själland finns eller har fu… Tidsprofil: 1882–1883. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HERRESTADS KYRKA
HistorikKYRKOBYGGNADEN Vid Herrestads kyrka har påträffats fragment av tidigkristna gravmonument med runinskrift, s k eskilstunakistor. De påträffade gravmonumenten talar för att kyrkogården har gamla anor och ursprungligen fungerat tillsammans med en träkyrka, kanske redan under 1000-talet. Herrestad var vid den tiden en stormannagård och kungsgård sannolikt tillhörig den Stenkilska ätten. I den befintliga takstolskonstruktionen över långhuset ingår en skulpterad nockås av ek. Det har genom dendrokronologisk analys, d v s årsringsdatering, kunnat konstaterats att eken började växa redan vid mitten av 800-talet. Detta antyder att nockåsen ka… Tidsprofil: 1789–1849. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGBY KYRKA
ExteriörbeskrivningDet nya långhuset byggdes på samma plats som det tidigare. Ritningarna gjordes av arkitekt F R Ekberg. Han var verksam vid Överintendentsämbetet från 1865 och granskade flera kyrkoärenden. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och som också granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans byggnader. Efter 1918 omvandlades Överintendentsämbetet till Kungliga byggnadsstyrelsen. Ekberg stod nära den kände arkitekten J F Åbom och inspirerades av denne. Tre av de sju kyrkor han ritade uppfördes i trä. En av dessa är Stensele kyrka i L… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
mönsterås kyrka
HistorikFrån mitten av 1700-talet hade befolkningen i Sverige ökat kraftigt. Denna utveckling fortsatte in på 1800-talet och gjorde att församlingarna blev allt större och det blev svårt att få rum i de äldre, ofta medeltida, kyrkorna. Denna trångboddhet förde under 1800-talet, med sig ett intensivt kyrkobyggande. Under 1700-talet sker även en förändring av synen på gudstjänsten och kyrkorummet. Prästen kom mer att ses som en pedagog som i samhällets tjänst upplyste medborgarna. Kyrkobyggnaden kom därför att i allt lägre grad uppfattas som en helig plats där sakramenten och Guds nåd utdelades och i allt högre grad som en sal där statsmakten,… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ramnäs kyrka
HistorikTroligen uppfördes Ramnäs kyrka på 1400-talet. Den ursprungliga kyrkobyggnaden omfattade långhus murat av natursten och brant sluttande, spånklätt sadeltak, samt sakristia utbyggd mot norr. Klockstapel fanns sannolikt på ett tidigt stadium. År 1653 tillbyggdes vapenhus på västra långhusgaveln och över kyrkorummet slogs ett trätunnvalv, klätt med hyvlade bräder som bemålades med bibliska motiv. 1685-87 tillbyggdes södra sidoskeppet. Bygget av ett västtorn över vapenhuset inleddes 1713 och tycks ha pågått i många år. Tornet kompletterades 1740 med sin nuvarande lanternin och lökformig kupol, ett arbete under ledning av specialiserade b… Tidsprofil: 1685–1687. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
öSTRA lJUNGBY KYRKA
HistorikDen kyrkliga historien i Östra Ljungby går tillbaka till senmedeltiden, då en romansk kyrka ska ha byggts på samma plats, där dagens kyrka ligger. Den gamla helgedomen försågs 1841 med ett nytt torn efter S F Bohms ritningar, som även visar ett sannolikt tvåkvadratiskt långhus och ett lägre, smalare kor. Det är således troligt, att den medeltida kyrkan haft en typisk romansk grundplan, avslutad av ett rakt kor eller möjligen en sedermera riven absid. Möjligen var gestaltningen påverkad av närheten till Herrevadskloster, vars cisterciensermunkar tros ha deltagit i flera av traktens kyrkobyggen. Bohm försåg tornet med rundfönster och e… Tidsprofil: 2000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikFolkskolläraren Johan Anders Svensson kom till Vänga 1859. Han undervisade barnen i skolan på vardagarna, och på söndagarna höll han söndagsskola i skolhuset, dit inte bara barnen utan även många vuxna sökte sig. På så vis kom han att lägga grunden till en väckelse bland Vängaborna. En församling bildades 1874. Det första missionshuset uppfördes 1874-75 på ofri grund på gården Långgärdet. När marken bytte ägare fick inte missionshuset ligga kvar utan flyttades till Bergsgården, cirka 300 m nordväst om nuvarande missionskyrkan. Här avstyckades en tomt för missionshuset. Tomten fick namnet Fridenshöjd. Nyårsaftonen 1939 brann missionsh… Tidsprofil: 1874–1875. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TJÄRSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan på platsen var en rundkyrka av sten, som sannolikt uppfördes under 1100-talets andra hälft. Av Östergötlands tre kända rundkyrkor är det bara rundhuset i Vårdsberg som är bevarat. Grunderna efter den tredje rundkyrkan påträffades nyligen vid arkeologiska undersökningar vid Klåstad i S:t Pers socken utanför Vadstena. Det finns inte så mycket känt om rundkyrkan i Tjärstad. Den hade dock påfallande små mått och tillbyggdes 1733 med korsarmar för att rymma den växande befolkningen. Det finns även uppgifter på att den hade ett trätorn. Klockorna hängde… Tidsprofil: 1794–1795. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖRBYLÅNGA KYRKA
HistorikKORTFATTAD HISTORISK BESKRIVNING Mörbylånga kyrkas äldsta historia är inte helt klarlagd. Enligt kyrkohistorikern fil dr Ragnhild Boström uppfördes på 1100-talet en tornlös absidkyrka som på 1200-talet kompletterades med det torn som kyrkan har idag. Dateringen av tornet till ca 1200 har bekräftats genom dendrokronologiska prover. På den medeltida kyrkan hade torn och långhus samma bredd. På långhuset fanns i öster ett vidbyggt smalare kor samt en halvrund absid. Från 1200-talet ska även en sakristian ha funnits i norr. Tornet hade små fönstergluggar och övriga kyrkan endast några få ljusinsläpp. Det är Rhezelius avbildning från 1634… Tidsprofil: 1760–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA TOLLSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Under 1100-talet eller tidigt 1200-tal uppfördes en stenkyrka i Östra Tollstad med stomme av kalksten och gråsten. Kyrkan hade rektangulärt långhus och ett smalare absidförsett kor. Det är oklart när kyrkans torn tillkom. Det finns en uppgift om att ett torn byggdes 1774, men det rör sig troligen om en ny tornöverbyggnad. 1682 sattes en predikstol upp tillverkad av Petter Bengtsson Holm. Han var en av bildhuggarna i den s k "Wernerska verkstaden" och bodde i byn Mathem i Östra Tollstad. Verkstaden startades av Holms svärfar Johan Werner d ä, som var "hovconterfejare" hos… Tidsprofil: 1730–1731. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fleninge kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan består av de äldsta delarna med kor, absid och långhus tillbyggt med torn i väster och breda korsarmar i norr och söder. Korsarmarna når från koret i öster och nästan hela långhusets längd. Av det ursprungliga långhuset är det bara dess västra del som är bevarat och tornets östra sida rider på dess västra gavel. Samtliga fasader är spritputsade och vitmålade och nedtill försedda med en utskjutande, svartmålad sockel. På korsarmarna, koret och långhuset finns ett sekundärt, kraftigt profilerat listverk. Den enda synligt bevarade, romanska, muröppningen är en smal ljusöppning med sandstensomfattning i absiden. Kyrkans… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.