Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod

Fasterna kyrka

ExteriörbeskrivningKyrkan fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad som pågick 1797 1806 och vars närmaste svenska förebild torde vara Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Ombyggnaden var så genomgripande att bara återstår grunden i de östra och västra korsarmarna och delvis murar av den medeltida kyrkan. Den medeltida kyrkans gråstensmurar utgör väggar i västra korsarmen och en liten del av murar från en tillbyggnad av medeltidskyrkan på 1600 återstår öster om korsmitten. Ritningar till kyrkan gjordes först av akademibyggmästaren i Uppsala, Neosander. Ritningarna godkändes inte av Överintendentämbetet och omarbetades senare av Olof Tempelm… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

01 Kanonisk kunskapsnod 02 Påståenden med ursprung 03 Återanvänds i portaler

KUNSKAPSPASS

Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.

Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.

Senast verifierad 2026-07-24
Källor98
Fördjupning89
Samband72
Bildlager48
Rättigheter100
Tillgänglighet94
Källor
1
Relationer
2
Bilder
0

KULTUR- OCH NATURARV

Platsen i Sveriges arvsatlas.

Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.

KLASSIFICERING
Kulturhistorisk byggnad89%

Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 181133.

Platsvisning: dold
SKYDD OCH BESLUT0

Ingen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.

SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN

Delvis spårbar

Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.

Påståenden
10
Med källspår
10
Källor
1
Täckning
100%

Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.

Senast verifierad 2026-07-24
  • Dokumenterat6
  • Sannolikt2
  • Redaktionell tolkning2

Verifierad identitet

Fasterna kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444790. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1800-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1800–1899.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Norrtälje · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

ExteriörbeskrivningKyrkan fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad som pågick 1797 1806 och vars närmaste svenska förebild torde vara Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Ombyggnaden var så genomgripande att bara återstår grunden i de östra och västra korsarmarna och delvis murar av den medeltida kyrkan. Den medeltida kyrkans gråstensmurar utgör väggar i västra korsarmen och en liten del av murar från en tillbyggnad av medeltidskyrkan på 1600 återstår öster om korsmitten. Ritningar till kyrkan gjordes först av akademibyggmästaren i Uppsala, Neosander. Ritningarna godkändes inte av Överintendentämbetet och omarbetades senare av Olof Tempelman. Fasterna kyrka är en liksidig korskyrka, utvändigt spritputsad och övervägande byggd av tegel, exteriören avfärgad i ockragult med vita slätputsade detaljer. Entrédörrar finns i norr, söder och väster med den västra som huvudentré. Koret ligger i väster och bakom koret sakristian mot gavelväggen. Tornet bildar ett perspektiv som tillsammans med övriga högresta detaljer som hörnkedjor, dörrar och fönster accentuerar byggnadens höjd. Dörrarna är klädda med kopparplåt och putsomfattningarna kring dem är strama, nästan stiliserade. Fönstren har halvrunda överstycken och har ursprungliga bevarade snickerier med stora mängder ursprungligt blåst… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444790. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000444790. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.

PLATS I HELHETEN

Var hör detta hemma?

Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.

KoordinaterSaknas eller är inte geografiskt relevant
SVKUNSKAPSNOD

EN SAK · FLERA SAMMANHANG

Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.

SAMMANBUNDET MED

Fortsätt genom relationerna.

NAMN OCH SPRÅK

Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.

svExteriörbeskrivningLOCAL · Pass 38 · explicit undertitel eller alternativt källnamn

SÅ VET VI DETTA

Påståenden med ursprung.

Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.