TÖRNSFALLS KYRKA

Verifierad identitet

TÖRNSFALLS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000415266. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1909–1910. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1909–1910.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Västervik · Kalmar län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikTroligen till följd av en brand i prästgården 1665 finns ytterst få äldre uppgifter om Törnsfalls kyrka bevarade. Det nuvarande tornet byggdes under 1100-talet och det finns tecken som tyder på att det skulle ha varit sammanbyggt med en äldre träbyggnad. Denna träbyggnad ersattes senare av det nuvarande långhuset i sten. Kyrkan hade från början bara små fönstergluggar. Kyrkobyggnaden förändrades inte mycket under de första århundradena. Först på 1700-talet gjordes vissa förändringar. Vid flera tillfällen mellan 1698 och 1753 togs större fönster upp. Kyrkan ska enligt uppgift ha blivit rappad och vitmenad både in- och utvändigt. Den tidigare sakristian av trä ersattes av en i sten i samma stil som kyrkan och blev färdig 1766. Interiört genomgick kyrkan också förändringar. Golvet bestod från början av tilltrampad jord och var delvis täckt av gravhällar, men detta ersattes senare, okänt när, av trägolv. Sakristian hade ursprungligen golv av täljsten som senare togs bort och ersattes med trägolv. Bänkar fanns inte heller från början och det är osäkert när de första tillkom. Kyrkan hade en predikstol som enligt ett inventarium från 1724 beskrivs som "av slätt snickeriarbete och av gemen målning". Den var placerad på södra sidan i långhuset. Samtidigt som den nya sakristian av… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000415266. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000415266. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.