SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
17 träffar
för “säters kyrka”
säters kyrka
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2002: Säters kyrka uppfördes sannolikt under tidig medeltid, dvs 1100-1249. Enligt avbildning i Monumenta från 1671 bestod den tornlösa kyrkan vid denna tid av ett rektangulärt långhus, ett smalare, rakt kor, halvrund absid och vapenhus i söder. Kyrkan har relativt tidigt tillbyggts i väster. På 1700-talet tillbyggdes koret och fick en tresidig avslutning. Predikstolen tillkom ca 1750-1800 och altaruppsatsen av Johan Ullberg 1774. Dopfunten från 1100-talet tjänstgjorde ca 1900-1958 som fot till predikstolen. Trätornet med lanternin och spira är byggt på 1800-talet, troligen på 1830-talet. 189… Tidsprofil: 1100–1249. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄTERS KYRKA
TakformLanternin, Mansardtak - Valmat, Mansardtak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stångesäter
HistorikStångesäter är en medeltida gård som enligt jordeboken från år1545 omfattade ett helt klosterhemman. Sedan blev Stångesäter säteri ett mantal frälse och en av Säters många herrgårdar. Gården ligger mitt emot Säters medeltida kyrka men har dock inte räknats in i den sedan länge försvunna byn Säter. Nuvarande mangårdsbebyggelse på Stångesäter omfattar huvudbyggnad med två flyglar, vilka anses härstamma från 1700-talets slut men som helt byggts om under tidsperioden 1945-1950. Alla tre byggnader på mangården har fasad av ljus slätputs under tegeltäckt sadeltak. Samtliga bär prägel av efterkrigstidens modesta villastil. Söder om gården f… Tidsprofil: 1945–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄTER-kROKEN
HistorikHus 3 SÄTER-KROKEN HUVUDBYGGNAD Kroken har anor från medeltiden och är en av de större herrgårdarna i Säter. När Kroken omnämns i jordeboken första gången 1546 räknades gården till Säters by. Det kan därför inte uteslutas att Kroken haft ett något sydligare läge, närmare Säters kyrka, på den tiden. Åtminstone sedan sent 1600-tal bör dock gården ha legat där den nu ligger. Byn har i alla händelser upphört att existera. Kroken omges av ett del till stor hävdat ålderdomligt lövängs- och hagmarkslandskap genom vilket den allékantade tillfartsvägen från söder löper. Närmiljön utgörs, förutom av det rikhaltiga byggnadsbeståndet, av stenmur… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Säters tingslags tingshus
HistorikVid kyrkan mitt i Säter ligger den sockenstuga som uppfördes på 1770-talet för att ersätta rådhuset som mötes- och domslokal. Här hölls sockenstämmor och häradsrättens förhandlingar. Huset är ett opanelat rödfärgat timmerhus i en våning som vilar på en sockel av natursten. En öppen veranda är centralt placerad på byggnadens långsida mot kyrkan. Verandan kommer från en gård i Aspeboda men det är osäkert när den flyttades till sockenstugan. Träkolonetterna som bär upp det sadelformade verandataket är bukiga och försedda med rokokoinspirerad snickarglädje och kapitäl med komposita motiv. Sockenstugans sadeltak är belagt med tegel och sk… Tidsprofil: 1770-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRSÄTERS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: DEN MEDELTIDA KYRKAN var belägen ca 4 meter söder om den nuvarande kyrkan. Den var uppförd av trä med rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Sannolikt var kyrkan uppförd i s k stavteknik, senast under 1200-talet. Kyrkan var invändigt rikt dekorerad med målningar av mycket hög konstnärlig kvalitet, utförda ca 1325. När träkyrkan revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes år 1800 återanvändes en hel del byggnadsmaterial. Målade panelbrädor återfanns 1910 tack vare konsthistorikern Andreas Lindbloms efterforskningar i bl a tornets träkonstruktioner och i långhusets… Tidsprofil: 1799–1801. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRSÄTERS KYRKA
HistorikBJÖRSÄTERS KYRKA - Björsäters kyrka föregicks av en medeltidskyrka på samma plats. Enligt Peringskiölds Monumenta bestod kyrkan på 1670-talet av ett rektangulärt långhus, vapenhus i söder och en takryttare över västra delen. Från medeltiden stammar fem liljestenar och en sandstensdopfunt, tillskriven stenmästaren Harald. Predikstolen är från 1680 och sannolikt snidad av Nils Evertsson Bratt. Johan Aurellers porträtt av familjen Ek, två altartavlor av Aureller, en trädopfunt, ett antemensale och möjligen en målning med korsfästelsescen är från 1600-talet. Nuvarande kyrka började uppföras 1754, sannolikt delvis på äldre grund (enligt A… Tidsprofil: 1996–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTILSÄTERS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Enligt sägnen ska Botilsäters kyrka vara byggd av fru Botila på Herrestad. Fru Botila skulle resa till julottan på Lurö när resesällskapet snöade inne halvvägs till resmålet. Botila lät då bygga en ny kyrka nära sitt hem och kyrkan döptes till Botilsäter efter hennes namn. Denna sägnen gör alltså gällande att Botilsäters kyrka skulle vara den första som uppfördes på Näset. Kyrkan var från början mycket liten, under århundradena har den utökats och tillbyggts i etapper och nått den storlek den har idag. Kyrkans äldsta delar, de tjocka väggarna i väster i anslutning till vapenhuset är 127 cm breda oc… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BREDSÄTERS KYRKA
HistorikBREDSÄTERS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1666 och har enligt uppgift varit en viktig offerkyrka fram till 1880-talet. Kyrkplatsen utvaldes, enligt tradition, genom att två vita tvillingoxar fick gå vart de ville! Den föregicks av en stavkyrka på samma plats. Från denna har bevarats klockstapelns storklocka och 38 bräder med målningar från 1400-talets senare del. 8 av dessa finns i kyrkan och övriga på Västergötlands museum. Enligt Peringskiölds Monumenta saknade timmerväggarna vid denna tid spåntäckning. Smidesgrindar uppsattes 1679. Predikstolen är från 1689 och är snidad av George Baselaque och Anders Siöman, målad av Carl Örn. Altarupp… Tidsprofil: 1903–1904. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ESKILSÄTERS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkans långsmala enskeppiga kyrkorum täcks av ett relativt resligt ljusblått trätunnvalv med tandsnittsmönstrad taklist. Koret med tresidig avslutning är förhöjt ett steg från långhuset. Golvet i koret och mittgång är lagt med kalksten medan bänkkvarteren har golv av trä. Väggarna är putsade och avfärgade vita, fönsterbågarna gråvita. Fönstren sitter oregelbundet placerade. Västläktare som bärs upp av kolonner och med barriär figurativt målad av målarmästare Hans Georg Schüffner. Orgeln är byggd 1820 av orgelbyggeridirektören Johan Eberhardt, Stockholm och en av få av dennes produktion bevarad… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GESÄTERS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet har en enkel och ljus karaktär med sparsmakad inredning. Färgsättningen domineras av grå och vita kulörer med grå marmoreringar på dörrar, bänkar, läkarbröstning och kolonner. I norra korsarmen finns en av avskärmning för en sakristia från 1980. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster och från det lilla vapenhuset i södra korsarmen. Golvet är av trä och gråmålat. På väggarna sitter bred lockpanel, vitmålad ovan bänkarnas vägganslutning och grå i höjd med bänkarna. Taket består av ett vitmålat brädtunnvalv med en schablonmålad röd växtslinga i nederkant samt en enkel taklist i blått och rött. Pa… Tidsprofil: Cirka 1855. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNGSÄTERS KYRKA
InteriörbeskrivningHELHET- Kungssäters kyrka har en oregelbunden åttkantig form med slätputsade innerväggar målade i ljus terrakulör. Altaret är uppställt mot den norra tvärgaveln och i söder finns en tredelad läktare. Ursprungligen var bänkinredningen koncentriskt vänd mot kyrkans mitt men idag är den vänd mot altaret. Innertak och läktare bärs upp av marmorerade kolonner och halvkolonner med kapitäl av morisk kamtyp. Från dessa utgår bjälkar och ribbor som bär upp trätakskonstruktionen. Golvet utgörs av klarlackade furubrädor. KYRKSAL- GOLV- Fur, spåntat, från 1960. Slipat och lackat med alkydlack. 1 st galler i golvet nordost om koret., i… Tidsprofil: 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RANSÄTERS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett korsformat kyrkorum täcks av ett flackt kryssvalv av trä. Kyrkorummet och koret i östra korsarmen har samma golvnivå. Väggarna har en fältindelad bröstpanel med grått ramverk och rosa fyllningar. Öppna bänkar finns på var sida om mittgången och i korsarmarna står lösa stolar. Orgeln är placerad i den södra. Altartavla i form av triptyk med ikoner omgiven av marmorerade kolonner. KYRKORUMMET har såpskurat, mönsterlagt trägolv. Gångmattor av ull är gråmelerade. VÄGGAR är nertill klädda med en fältindelad bröstpanel med grått ramverk, rosa fyllningar och vitt listverk. Däröver är väggarna ljus… Tidsprofil: 1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
REJMYRE KAPELL (REJMYRE KYRKA)
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Kyrkan uppfördes ursprungligen som brukskapell vid Rejmyre glasbruk, avsedd för bruksbefolkningens behov. Glasbruket anlades 1810 och byn expanderade snabbt till ett betydande brukssamhälle. De första åren hölls predikningar i glashyttan någon gång om året. Den dåvarande ägaren kapten Gustaf Erik von Post ansåg dock att ett särskilt kapell borde uppföras. År 1837 erhölls tillstånd från Kungl. Maj:t och ett timrat kapell uppfördes. Rejmyre är även en av få kyrkor som uppfördes av trä vid den här tiden, eftersom en Kunglig förordning från 1776 påbjöd att kyrkobyggnader skul… Tidsprofil: 1882–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖNÖ KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan i Rönö var ett träkapell, Sankt Antonii Capell, vars ålder och utformning är okänd. En sätesgård vid Rönö finns dock belagd i det skriftliga materialet redan 1331 och har sedan innehafts av såväl kungen som biskopen. Träkapellet revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes. Den byggdes 1641-1642 av pfalzgreven Johan Kasimir, som förutom sitt huvudsäte Stegeborg vid denna tid även innehade Rönö slott. Han lät bygga kyrkan till minne av hans gemål, den svenska prinsessan Catharina och den fick namnet Catharinae Capell. På den västra gaveln b… Tidsprofil: 1641–1642. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA NY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Det är mycket litet känt om Östra Nys medeltida kyrka. Den var uppförd av sten, men dess utformning är inte klarlagd. Kyrkan hade dock ett flertal högkvalitativa medeltida inventarier, däribland en S:t Olovsskulptur. Den har daterats till tiden 1310-20 genom dendrokronologi, d v s årsringsdatering. Den har stilistiska likheter med skulpturer i Linköpings domkyrka och anses ha tillverkats i samma verkstad och med anknytning till domkyrkohyttan. I kyrkan finns också ett altarskåp från 1400-talet med en sällsynt rik skulptural framställning och anses vara tillverkat i Lübeck… Tidsprofil: 1310–1320. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSÄTERS KYRKA
TakformSadeltak, Spira, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.