GESÄTERS KYRKA

Verifierad identitet

GESÄTERS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028865. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Cirka 1855. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1845–1865.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Dals-Ed · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

InteriörbeskrivningKyrkorummet har en enkel och ljus karaktär med sparsmakad inredning. Färgsättningen domineras av grå och vita kulörer med grå marmoreringar på dörrar, bänkar, läkarbröstning och kolonner. I norra korsarmen finns en av avskärmning för en sakristia från 1980. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster och från det lilla vapenhuset i södra korsarmen. Golvet är av trä och gråmålat. På väggarna sitter bred lockpanel, vitmålad ovan bänkarnas vägganslutning och grå i höjd med bänkarna. Taket består av ett vitmålat brädtunnvalv med en schablonmålad röd växtslinga i nederkant samt en enkel taklist i blått och rött. Parspegeldörrarna till de båda vapenhusen är bl a marmorerade i grått. Fönstren har vita bågar med grå foder. Motiven i de glasmålade korfönstren är "Den barmhärtige samariten", "Den förlorade sonens återkomst" och vid dopfunten mot söder "Jesus välsignar barnen". Målningarna är utförda 1954 av konstnär Erik Abrahamsson, Göteborg. Altaret är av trä och placerat mot östra korväggen. Altaruppsatsen i provinsiell barockstil har stora likheter med den i Rölanda och tillverkades vid samma tid, 1730, av bildhuggaren Nils Falk känd från många av stiftets kyrkor. Den målades 1734 av målarmästaren Abraham Habin, Uddevalla. Den är relativt liten men rikt… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028865. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000028865. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.