SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
16 träffar
för “vellinge kyrka”
VELLINGE KYRKA
ByggnadsdelTorn - Västtorn, Sakristia - Öster, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Väster, Korsarm, Torn - Väster, Kor - Öster, Korsarm Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
falsterbo kyrka
HistorikFalsterbo kyrka är helgad åt S:ta Gertrud, kyrkobyggarnas helgon. Långhuset är kyrkans äldsta del. Det byggdes troligen under 1300-talet. Kyrkan hade då portaler i norr, söder och väster och högt placerade spetsbågiga fönster. Kyrkans murar var oputsade med det röda teglet synligt både in- och utvändigt. Interiört hade kyrkan plant trätak och väggarna dekorerade med kalkmålningar. S:ta Gertruds kyrka omnämns skriftligt första gången 1385. Troligen i början av 1400-talet revs långhusets östvägg och kyrkan utvidgades med ett rymligt kor med valv. I koret murades ett högaltare. Antagligen valvslogs långhuset samtidigt som kyrkan utvidga… Tidsprofil: 1400–1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
gessie kyrka
HistorikDen nuvarande nygotiska kyrkan från 1888 föregicks av en typiskt romansk kyrka från omkring 1100-talet med tvåkvadratiskt långhus och lägre kor med rundad absid. Kyrkan byggdes senare till med torn i väster, vapenhus mot söder och sakristia mot norr. Sista tillbyggnaden var från mitten av 1800-talet då man byggde ett nytt vapenhus väster om tornet istället för vapenhuset mot söder. Kyrkan valvslogs under 13-1400-talet och försågs med kalkmålningar av en rad helgon. G Karlin, Kulturen i Lunds grundare, dokumenterade kyrkan före rivningen och avbildade målningarna. Vid biskopsvisitationen 1879 och 1882 ansågs medeltidskyrkan vara tillr… Tidsprofil: 1836–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
skanörs kyrka
HistorikStenkyrkan har eventuellt föregåtts av en träkyrka. Gravar är hittade på kyrkogården som är äldre än stenkyrkan. Kyrkan byggdes sannolikt i början av 1200-talet som en typisk romansk kyrka med långhus och lägre, smalare kor. Kyrkan hade små högt sittande, rundbågiga fönster och en nord- och sydportal i långhuset. Skanör kyrka är helgad åt S:t Olof. Med handelns uppsving på 1300-talet behövde kyrkan byggas ut. Västväggen på långhuset revs och långhuset förlängdes med två travéer västerut som försågs med spetsbågiga fönster. Förmodligen valvslogs kyrkan i samband med förlängningen. Den nya gaveln dekorerades med trappgavel med blinderi… Tidsprofil: 2004–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stora hammars kyrka
HistorikNär befolkningen ökade blev medeltidskyrkan i kyrkbyn i Stora Hammar för liten. Biskop Flensburg uppmanade vid visitationen 1871 församlingen att bygga en ny kyrka. Han uppskattade inte medeltidskyrkorna. En mer central plats mellan Lilla och Stora Hammar valdes för den nya kyrkan. Medeltidskyrkan stängdes men revs inte. Den gamla kyrkan i Stora Hammars kyrkby återöppnades 1928. Arkitekt Magnus Steendorff ritade den nya kyrkan 1890-95. Den uppfördes 1900- 1902. Kyrkan är inspirerad av holländsk renässansstil. Steendorff ritade även konstruktionsritningar på kyrkan och detaljritningar. Interiört lades Viktoriaplattor på golvet och bän… Tidsprofil: 1890–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KÖPINGE KYRKA
HistorikProfessorn och medeltidsarkeologen Jes Weinberg gjorde 1990 en utförlig beskrivning och historik över Stora Köpinge kyrka. Den nedan presenterade byggnadshistoriken bygger i stora delar på hans artikel. Stora Köpinge har en komplicerad byggnadshistoria med murverk från vitt skilda perioder. Kyrkan uppfördes av Köpingesandsten och kalktuff sannolikt under 1100-talets början med långhus med smalare kor med sannolikt ursprungligen rakt avslut. Stenkyrkan kan ha föregåtts av en träkyrka, vilket tidigmedeltida gravar som påträffades omedelbart norr om kyrkan skulle kunna indikera. Inga spår av den har dock påträffats vid arkeologiska unde… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARRIE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två mindre fönster i söder. På golvet ligger ursprungliga svarta och beige cementplattor i diagonalt mönster. Väggarna är putsade och vitmålade med alltför tät färg som flagnat. Taket är ett brunmålat kassettak av trä. Två grå ramverksdörrar i norr leder till torntrappa och till elcentral under trappan. Dörrarna har tidigare varit ekådrade som alla övriga snickerier. Mot söderväggen står två gravstenar från 1700-talet som legat i golvet i den gamla kyrkan. Vapenhuset är möblerat med äldre bänk, bord för broschyrer och ursprungliga klädhängare med järnkrokar på bräda… Tidsprofil: Cirka 1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
eskilstorps kyrka
ExteriörbeskrivningExteriör Kyrkan består av långhus och smalare femsidigt kor samt ett torn i väster. Långhus och kor är byggda 1874. Tornets nedre del är äldre, eventuellt från 1600-talet, och därefter förhöjt och ombyggt flera gånger. Samtliga fasader är slätputsade och vitmålade förutom dörr- och fönsteromfattningar samt takgesimser som är av oputsat tegel. Stenens ojämna struktur är delvis synlig genom putsen. Sockeln är utskjutande och gråmålad. Under takfoten på kor och långhus löper en takgesims av tre utkragande skift med gult tegel och därunder fyra oputsade tegelskift. Långhuset och korets murar är i övrigt byggda av gråsten med e… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖKÖPINGE KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två höga gjutjärnsfönster. Väggarna är putsade och vitfärgade och taket är plant. På golvet ligger det ursprungliga golvet med åttkantiga gula tegelplattor med röda hörntärningar. En trätrappa längs norrväggen leder till tornets övre våningar. Under trappan är inbyggt städförråd. Entréns plankdörrar i väster är ekådrade. En stickbågig ekådrad pardörr med ramverk och fyllningar och glas i ovandelen leder in i kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus med ett upphöjt kor i öster med samma bredd som långhuset. I väster står orgelläktaren. Slutna grå bänkar står på ömse sidor o… Tidsprofil: 1918. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA HAMMARS GAMLA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består av långhus med rakslutet kor och västtorn. Långhusets västra del är från 1100-talet, den östra från 1400-talet. Tornet är sannolikt något yngre än det romanska långhuset. Tornkrönen pryds av renässansgavlar från 1600-talet. Kyrkofasaderna är vita, spritputsade och avfärgade med kc-färg. Det romanska murverket är gjort av gråsten lagd i jämna skift, det senmedeltida av tegel. Tegelmurarna anas genom korförlängningens tunna slamning, som skiljer sig från de äldre delarnas tätare puts. Brottet mellan de olika delarna märks också genom takgesimserna; de äldre väggarna har en slätputsad rundbågefris mot ta… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
västra ingelstads kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan består idag av långhus som är förlängt och avslutas med ett rakslutet kor i öster i samma bredd som långhuset. Samt ett torn i väster och en sakristia i söder. Långhuset är från 1100-talet, östförlängningen från 1520-talet och tornet från 1855 med spira från 1895. Nuvarande sakristia, tidigare vapenhuset, mot söder byggdes omkring 1300-talet. Mot korets södra sida står två kraftiga strävpelare avtrappade i två nivåer, avtäckta med tegel. Kyrkan är vitputsad med tegeltak och har spetsbågiga fönster. Kyrkans murar i långhuset är uppförda av tuktad gråsten med inslag av kritsten. Kring fönstren från 1855 är byggt med t… Tidsprofil: 1670–1735. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rängs kyrka
ByggnadsdelKor - Polygonalt, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Torn - Väster, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Kor - Öster, Kor - Smalare Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA GREVIE KYRKA
ByggnadsdelTorn, Torn - Öster, Kor, Absid - Polygonal, Absid - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
håslövs kyrka
TakformSadeltak, Spira, Sadeltak, Kägeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
mellan-grevie kyrka
TakformSpira, Sadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA ÅKARPS KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak, Spira Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.