västra ingelstads kyrka

Verifierad identitet

västra ingelstads kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548893. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1670–1735. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1670–1735.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Vellinge · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

ExteriörbeskrivningKyrkan består idag av långhus som är förlängt och avslutas med ett rakslutet kor i öster i samma bredd som långhuset. Samt ett torn i väster och en sakristia i söder. Långhuset är från 1100-talet, östförlängningen från 1520-talet och tornet från 1855 med spira från 1895. Nuvarande sakristia, tidigare vapenhuset, mot söder byggdes omkring 1300-talet. Mot korets södra sida står två kraftiga strävpelare avtrappade i två nivåer, avtäckta med tegel. Kyrkan är vitputsad med tegeltak och har spetsbågiga fönster. Kyrkans murar i långhuset är uppförda av tuktad gråsten med inslag av kritsten. Kring fönstren från 1855 är byggt med tegel. Östförlängningen är byggd av handslaget tegel. Tornet är i nedre delen av gråsten och övre delen av tegel. Före detta vapenhuset mot söder är byggt av tuktad gråsten och tegel. Samtliga byggnadsdelar är spritputsade med slätputsade omfattningar, listverk och detaljer. Kyrkan är vitkalkad. Förlängningen av långhuset markeras tydligt med att hörnkedjan på ursprungliga långhuset har slätputs. Gränsen för utbyggnaden markeras även av olika takgesimser. Långhuset har en takgesims med en rundbågsfris och östförlängningen med sågtandsskift. Det har varit problem med hållfastheten i förlängningen där murarna trycks utåt. Ankarslut i murarna och… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548893. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000548893. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.