SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “vara kyrka”
VARA KYRKA
ByggnadsdelKor - Väster, Portal, Kor - Polygonalt, Torn - Öster, Kor - Väster, Torn - Västtorn, Sakristia - Söder, Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Smalare, Kor - Smalare, Vidbyggnad, Sakristia Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTILSÄTERS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Enligt sägnen ska Botilsäters kyrka vara byggd av fru Botila på Herrestad. Fru Botila skulle resa till julottan på Lurö när resesällskapet snöade inne halvvägs till resmålet. Botila lät då bygga en ny kyrka nära sitt hem och kyrkan döptes till Botilsäter efter hennes namn. Denna sägnen gör alltså gällande att Botilsäters kyrka skulle vara den första som uppfördes på Näset. Kyrkan var från början mycket liten, under århundradena har den utökats och tillbyggts i etapper och nått den storlek den har idag. Kyrkans äldsta delar, de tjocka väggarna i väster i anslutning till vapenhuset är 127 cm breda oc… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tannåkers kyrka
HistorikDet äldsta bevarade skriftliga dokument där Tannåker nämns är testamentet efter änkefru Margareta på Bolmsö, daterat den 1 september 1350. Där stavas namnet Tanakir. Tannåkers gamla kyrka, från den senare delen av 1500-talet, ansågs i slutet av 1700-talet vara i så dåligt skick att den inte gick att fortsätta reparera. 1782 beslöts om att låta uppföra en ny kyrka, men sedan dröjde det innan något mer hände. Pastor Anders Odéen skrev 1787 till biskopen i Växjö och beklagade sig över att Tannåckers kyrka är så aldeles upruten at hvarken präst eller åhörare kunna i blåsväder vara säkre at hon icke ramlar öfver ända. Då församlingen var… Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AMIRALITETSKYRKAN, ULRICA PIA (K0018.552)
HistorikAmiralitetskyrkan Ulrica Pia är en "stenkyrka byggd av trä" Kyrkan är Karlskronas första och är egentligen ett provisorium som skulle ha ersatts av en stenkyrka. Byggnaden är en del av världsarvet. Ulrica Pias läge och träkonstruktion tyder på att kyrkan var tänkt att vara en tillfällig lösning i väntan på att man skulle uppföra en stenkyrka vid Amiralitetstorget. Man vet inte säkert vem som ritat kyrkan, men Erik Dahlberg kan vara arkitekten. Grundplanen är ett kvadratiskt mittskepp och har fyra längre sidoarmar. Taket bärs upp av fyra pelare som tvingas samman av fyra bjälkar. Timret som kyrkan är byggd av har forslats till Sverige… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÄRKINDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Den medeltida kyrkans historik finns beskriven i rapporten "Skärkinds gamla kyrka". Redan 1766 befanns den gamla kyrkan vara för liten och man började göra en insamling till en ny kyrka. I början av 1800-talet planerade man att bygga på samma plats som den gamla kyrkan, men det visade sig vara svårt på grund av markförhållandena. På 1830-talet genomdrevs byggnadsplanerna av den kraftfulle kyrkoherden Jacob Broman som såg till att bygget kom till stånd på en närbelägen plats som ansågs lättare att bebygga. Ritningar beställdes 1829 av fortifikationsingenjören Justus Weinberg från Götebor… Tidsprofil: 1789–1849. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA HERRESTADS KYRKA
HistorikStora Herrestads kyrka anses tillhöra en av Skånes äldsta stenkyrkor. Enligt professor Carl Georg Brunius skulle kyrkan vara uppförd år 1102 enligt en uppgift i ett brev, som skulle vara utfärdat av ärkebiskop Birger Gunnersen i Lund. Det har senare diskuterats att det kan röra sig om ett förfalskat brev, skrivet så tidigt som i slutet av 1600-talet eller under 1700-talets början. Kyrkan uppfördes av kvaderhuggen köpingesandsten sannolikt under 1100-talets början med långhus och rakslutet kor utan sockel. Det senare har konstaterats genom murverksdokumentation och arkeologiska utgrävningar. Vid grävningar har även gravar som är äldre… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANGEREDS KYRKA
HistorikByggnadshistoria Den kyrka vi ser idag är starkt präglad av den stora ombyggnad som genomfördes på 1790-talet. När Angereds kyrka är uppförd vet man inte. Kyrka hade under medeltiden ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare rakt avslutat kor i öster av den typ som var vanligt under 1100-talet och början av 1200-talet. I Västgötalagen från 1200-talets mitt anges att det inom Vättle härad fanns fem kyrkor. En av dem torde vara Angered. Den gotiskt fyrpassformade dopfunten, utan centralt uttömningshål kan dateras till 1250-1280. En dendrokronologisk undersökning av remstyckena i långhusets västparti utförd av Alf Bråthen visar… Tidsprofil: 1250–1280. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRYELE KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan från 1788 har föregåtts av åtminstone en äldre kyrka som revs i samband med byggandet av den nya. 1201 finns uppgift om en kyrka i Fryele och 1299 skrev sockenprästen Geniutus ett testamente där han efterskänkte en äng med omgivande marker för uppförande av en kyrka. När danskarna passerade 1563 brände man kyrkan, som dock återuppfördes några år senare. Enligt bevarade anteckningar från tiden innan man rev den gamla kyrkan inför byggandet av den nya, beskrevs kyrkan vara uppförd av sten, med ett ovanligt högt torn på nära 35 meters höjd. Efter flera års klagomål och behov av ständiga reparationer, inte minst vad… Tidsprofil: 1759–1818. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kågedalens kyrka
HistorikKusmarks kyrka har en traditionell form, med ett brett torn i väster, rektangulärt långhus, utskjutande lägre korparti i öster och en sakristia i nordost mellan långhus och kor. Den är uppförd i putsat tegel och målad i vit kalkfärg. Det branta sadeltaket täcks av kopparplåt. Kyrkan byggdes åren 19291932, efter ritningar från 1927 av arkitekt Kjell Westin, Stockholm. Kjell Westin (18961981) är annars mest bekant som arkitekt till restauranger och banker. Kusmarks kyrka kan vara den enda kyrka han har ritat. Kyrkans arkitektur är ren och klassicistisk, med inslag av nybarock framför allt i tornet, som avslutas med en svängd huv, krönt… Tidsprofil: 1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RISINGE KYRKA
Flera gånger under 1700-talet diskuterades frågan om en ny kyrka, trots att den gamla kyrkan med troligt ursprung i decennierna runt år 1200 var i relativt gott skick. Huvudskälet till en nybyggnad verkar ha varit att den gamla kyrkan ansågs vara för liten för församlingens behov. Kyrkan byggdes till med en stor korsarm åt norr 1738. Den var avsedd för smeder och andra arbetare i Finspång. Vid en sockenstämma 1804 lämnade konstnären Pehr Hörberg, som bodde i församlingen, ett förslag till ny kyrka både som ritning och som en modell. Modellen visar en kyrka i den för sin tid vanliga nyklassicistiska stilen. Han erbjöd sig också att måla en ny… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVENTORPS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2002: Sventorps kyrka uppfördes ursprungligen på medeltiden. Troligen fick kyrkan redan under medeltiden ett torn. En dopfunt från 1200-talet är bevarad. Predikstolen tillkom 1722, altaruppsatsen 1771 och en brudbänk och en dopängel är också från 1700-talet. 1765-1766 byggdes kyrkan om och till radikalt. Närbelägna Sunetorps kyrka hade brunnit ned 1616 och Sventorps kyrka rymde inte alla församlingsbor. Vid nyuppförandet återanvändes 1700-talets murar, varav tornmurarna möjligen är medeltida. Ritningar gjordes av byggmästaren och muraren Sven Westman, Skärv och bearbetades av Överintendentämb… Tidsprofil: 1765–1766. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄRNA KYRKA
HistorikPå en höjd sydväst om den gamla kyrkplatsen med Särna Gammelkyrka, ligger Särnas nya kyrka och nya kyrkogård. Kyrkan uppfördes för att ersätta byns äldre kyrka som bedömdes vara för nedsliten för att rustas upp. Kyrkobygget påbörjades 1865, efter ritningar av Pehr Johan Ekman, men det skulle dröja till 1879 innan arbetet slutfördes och den nya kyrkans kunde invigas. Redan i februari 1893 drabbades dock den nya kyrkan av en förödande brand, och församlingen tvingades tillbaka till sin gamla kyrka som av en tillfällighet stod kvar. Kyrkans återuppbyggnad genomfördes mellan 1893 och 1895. Man återskapade då föregångaren i alla väsentlig… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅRE GAMLA KYRKA
HistorikÅre gamla kyrka ligger utmed pilgrimsleden till Norge. Längs lederna mellan nationalhelgonens gravar, S.t Eriks i Uppsaladomen och S:t Olofs i Trondheimsdomen (Nidaros) vallfärdade pilgrimer under medeltiden. Åre gamla kyrka är troligtvis uppförd under perioden 1150 1200. Nordsvenska kyrkor med samma korform, lägre och smalare rakslutet kor i öster, brukar dateras till 1200- talet. Av dessa kan Åre möjligen tillhöra de äldsta med en möjlig tillkomst på 1100- talet. Åre medeltida kyrka bestod av ett långhus och ett rakslutet, lägre och smalare kor i öster. Kyrkan har haft två medeltida portaler förlagda ungefär mittför varandra, nära… Tidsprofil: 1996–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARSTRANDS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är högt och ljust. Koret är något smalare än långhuset och skiljs från detta genom en hög välvd korbåge. Inredningen bär den klassicistiska prägel som är ett resultat av ombyggnaden 1807-1816. Golvet sluttar åt öster, vilket medverkar till att förändra perspektivet så att man får helt olika upplevelser av kyrkorummet beroende på om man betraktar det mot öster (då det förefaller vara längre) eller mot väster (då det förefaller vara kortare). Västpartiet domineras av orgelläktaren som fyller upp den västra tredjedelen av långhuset. Östpartiet är renare och har sparsammare med inredning. GOLVET i långhuset är bela… Tidsprofil: 1807–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVENLJUNGA KYRKA
InteriörbeskrivningLÅNGHUS GOLV - Slipat kalkstensgolv. VÄGG - Slätputsade vitmålade väggar som delas in i sektioner av ett pilastersystem. De ljust blå pilastrarna smyckas av längsgående lister i blått och guld samt i mitten en grå inåtgående list. Pilastrarnas kapitäl dekoreras av tre röda rektangulära fält bredvid varandra mot guldfärgad botten. Basen hänger samman med den ljusblå bröstningen som löper längs med långhusväggarna, och pryds av två liggande inåtgående fyllningar, rektangulärt formade och placerade över varandra. Fyllningarna är gråblå och kantas av en röd list. Bröstningen, som pryds av lister i guld och mörkare blått, bestå… Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Allerums kyrka
HistorikKyrkans äldsta delar har sitt ursprung i 1100-talet då ett långhus med kor och absid byggdes. Kyrkan var troligen helgad åt S:t Egidius. Enligt konsthistoriker Monica Rydbeck kan byggmästaren till Allerums kyrka vara en av Mörarpsmästarens lärjungar eftersom en tympanonsten, som suttit i en av kyrkans portalöppningar, har stilistiska likheter med dopfunten i Möraps kyrka. Tympanonstenen är huggen av Höörsandsten och reliefen föreställer två motställda lejon över en stiliserad bladbård. Stenen finns numera på Historiska museet i Lund. Det äldsta långhuset var kortare än dagens och förlängdes vid någon tidpunkt mot väster. Byggnadsanti… Tidsprofil: 1300–1400. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alskog kyrka
HistorikKyrkans byggnadshistoria Alskog kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Även stigluckan i den östra kyrkogårdsmuren är av medeltida ursprung. Redan på 1100-talet fanns här troligen en träkyrka, varav några plankor återanvänts i tornet. Träkyrkan avlöstes vid decennierna kring sekelskiftet 1200 av en tornlös, romansk stenkyrka, vars absidkor i sin tur revs hundra år senare när det nuvarande koret med sakristian byggdes. En portal och ett par fönsteromfattningar därifrån har återanvänts i dagens kyrka, vars äldsta del således är det kvarvarande romanska långhuset, uppfört i början av 1200-talet. Tornet kom till ett par decenni… Tidsprofil: 1964–1965. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOO KYRKA
HistorikBoo kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekten Martin Hedmark 19221923 på Boo nya kyrkogård, vilken hade invigts redan 1912. Kyrkan invigdes den 29 juli 1923 av Nathan Söderblom. Arkitekten Martin Hedmark (18961980) hade utexaminerats från Tekniska Högskolan samma år som han ritade Boo kyrka. Han hade tidigare arbetat hos Lars Israel Wahlman, som efter att ha ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm ansågs vara en av landets främsta kyrkoarkitekter. När kyrkan i Boo blivit färdig utvandrade Martin Hedmark till USA, där han hade större delen av sin yrkeskarriär. Han hade en egen verksamhet i USA och ritade flera kyrkor, bl a First Swedi… Tidsprofil: Cirka 1630. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dannemora kyrka
HistorikOm det exakta årtalet inte är känt, så var det i alla fall med största sannolikhet just vid denna tid i slutet av 1400-talet, som Dannemora kyrka kom till. Åtminstone i den skepnad, som byggnadens yttre uppvisar i dag. Valven slogs samtidigt. Däremot kan vapenhuset ha tillfogats ett par decennier senare. Några bevarade äldre föremål vittnar om att det funnits en äldre kyrka än den nuvarande. Foten till en dopfunt från 1200-talet är bevarad och i sakristian finns ett krucifix, som kan vara från samma tid. Ovanpå predikstolstaket återfinns ett litet krucifix, som ursprungligen inte hört till predikstolen. Det är ett processions- eller… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALNA KYRKA
HistorikHALNA KYRKA - Halna kyrka byggdes 1895 (enligt en intskription i kyrkan är den uppförd 1894-1896) efter ritningar av arkitekt Folke Zetterwall. Den föregicks av en 1896 riven medeltidskyrka av liggande timmer, belägen ca 500 meter väster om den nuvarande (vid gården Stommen). Från denna har bevarats en medeltida dörr (nu i vapenhuset), en medeltida dopfunt, en predikstol från 1666, altarupptavla från ca 1700, kyrkstöt samt begravningsvapen över Gustav Ekegren från 1697. Den första orgeln var byggd 1896 av CA Härngren. En säregen ljuskrona skall vara skänkt av en rysk korpral, tillfångatagen och förd till Sverige vid kriget 1808-1809,… Tidsprofil: 1894–1896. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor, väggarna är slätputsade och vitfärgade, taket är lågt och klätt med vitmålade brädor. Rummet har dagsljus från två högt sittande fönster varav det ena skärs av med taket. I norra delen finns en trappa till tornets övre våningar. Under trappan finns ett teknikutrymme avdelat med en vit brädvägg. Rummet är möblerat med broschyrställ, bord och bänk. På väggen hänger Karl XII:s monogram. En ekådrad pardörr med blyglasad överdel leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Öppna ekådrade bänkar står p… Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅBOLS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Håbols kyrka är en av Dalslands fyra korskyrkor. Förutom Bolstads medeltida stenkyrka på Dalboslätten i sydost är de övriga tre av timmer och belägna på "Skogsdal" i norr. Laxarby kyrkas ålder är inte klarlagd men den bedöms vara uppförd vid 1600-talets mitt med korsarmarna tillfogade 1759. I Bolstad tillkom korsarmarna omkring 1760. De två övriga, Håbol (1793-94) och Gesäter (1795) har ursprungliga korsarmar. Ritningar till Håbols kyrka uppgjordes av byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog, Dalsland samt Karlanda och Norra Ny i Värmland. Han… Tidsprofil: 1793–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Knivsta kyrka
HistorikKnivsta kyrka är byggd omkring år 1300 som en salkyrka med skalmurar i gråsten. Valv, väggpelare, fönster- och dörromfattningar är av tegel. Gavelröstenas yttre murskal är murade i tegel medan dess inre skal är av gråsten förutom den allra översta delen. Kyrkan, orienterad i östvästlig riktning, har vapenhus i söder och sakristia i norr. Sakristian antas vara kyrkans äldsta del. Den har förtagningar i södra och västra sidan som visar att den kan ha byggts till en äldre kyrka på samma plats. Samtliga gavelrösten är försedda med blinderingar. Långhus- och korgavlarna har karakteristiska höga, smala och spetsbågiga blinderingsnischer. S… Tidsprofil: 1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Möja Kyrka
HistorikMöja kyrka uppfördes av fortifikationsbyggmästare Carl Öhrn på uppdrag av Möja kapellförsamling. Arbetet med kapellets uppförande påbörjades 1768 och kapellet stod klart för invigning året därpå. 1840 tillfogades långhuset ett vapenhus med en mindre tornspira i väster som 1885 ersattes av dagens goticerande tornspira. Interiören präglas av en större restaurering av arkitekt Martin Hedman 19241938. Möja kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet kulturminneslagen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården. Möja (Myghi, 1538) har in på 1900-talet uttalats som Mya eller Myan vilket kan vara en avledning på de dialektala orden moge… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖDBO KYRKA
InteriörbeskrivningINTERIÖR BYGGNADSBESKRIVNING Rödbo kyrka är en av de minsta i Göteborg. Byggnaden uppfördes 1929 som begravningskapell men har senare fått funktion som församlingskyrka. Den invigdes som kyrka år 1974 efter en större renovering. Kapellet renoverades även år 1952. Kyrkan har en nord-sydlig riktning med entré i norr och kor i söder. Innanför entrén skapas en antydan till vapenhus i form av en öppen hall flankerad av små biutrymmen, varav det östra rymmer trappan upp i tornet. Klockstapeln reser sig över denna del av byggnaden vilket medfört att taket i hallen är lägre än i långhuset. Interiören är relativt välbevarad sedan b… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Säby kyrka
HistorikSäby kyrka uppfördes förmodligen på 1200-talet. Eventuellt har kyrkan haft en föregångare i trä byggd på 1000-talet. Träkyrkor byggdes ofta med långhus och kor avsmalnande mot öster. Samma särdrag finner man hos några skånska stenkyrkor och förklaringen kan vara att de byggts på samma plats som träkyrkans väggar. Stenkyrkan bestod av långhus och rakslutet kor. Den hade nord- och sydportal och små högtsittande fönster. Under senmedeltiden slogs ett valv i koret och ett vapenhus byggdes framför sydportalen. På 1500-talet uppfördes ett runt torn framför långhusets västgavel. Säby kyrka drabbades hårt under skånska kriget 1676-1679 och i… Tidsprofil: 1676–1679. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torsåkers kyrka
HistorikDen nuvarande kyrkan i Torsåker började uppföras 1754, men först 1792 byggdes tornets lanternin vilket avslutade det omfattande nybygget. På platsen stod sedan tidigare en medeltida kyrka av vilken mindre murpartier infogades i den nuvarande. Denna bedömdes dock vara både för liten och i så pass dåligt skick att den revs för att ge plats åt en ny och tidsenlig kyrka. Efter färdigställandet har kyrkan genomgått ett flertal förändringar och renoveringar. Den första stora renoveringen skedde strax innan 1900 och innebar bland annat att ett fönster togs upp bakom altaret och att bänkinredningen byttes ut. Omkring femtio år senare murades… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖCKSMARKS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: I Töcksmark fanns en kyrka redan på medeltiden. Hur denna kyrka såg ut är inte helt klarlagt, men troligen var det en träkyrka med i stort sett samma format och läge som den befintliga kyrkan. I 1717 års visitationsprotikoll kan man utläsa att den då befintliga kyrkan var en enkel långhuskyrka med av trä, utvändigt beklädd med spån och tjärstruken. Fyra fönster fanns på var sida, de satt realtivt högt upp och var rundbågade. Tornet var högt och spetsigt med "en järnspiar och krans". En klocka fanns. Invändigt fanns "17 manfolksbänkar och 14 qvinnfolksbänkar". År 1717 uppges också altartavlan vara n… Tidsprofil: 1819–1821. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖREBODA KYRKA
HistorikTÖREBODA/BJÖRKÄNGS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1868-1870 på den så kallade Börstorps backe. Anledning till kyrkans nord-sydliga orientering sägs vara dåliga grundförhållanden. Arkitekt var Albert Törnqvist. Denne tycks även ha ritat predikstol och en ännu bevarad orgelfasad. Gustaf Andersson och Johan Larsson, Varola, var byggmästare. Skiffertaket lades på 1893. Kyrkan föregicks av Björkängs medeltidskyrka på annan kyrkplats. Denna avlöstets av en ny kyrka på 1600-talet. Från föregångaren har bevarats en medeltida dopfunt, storklockan, en altaruppsats från 1738 (målad1766) med skulpturer från 1400-talet (nu placerad på östra långhusvägg… Tidsprofil: 1868–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALLBY KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)
ExteriörbeskrivningSamtliga delar av kyrkan har spritputsade och kalkvittade fasader. Den medeltida, romanska, kyrkan representeras av långhusets västra del. Dess västra gavelsida kan vara bevarad upp till murkrönet av långsidorna medan gaveln däröver är samtida med det nuvarande tornet. Långhusets östra tredjedel utgör 1500-talets östförlängning. Murverket till den romanska delen består av fint tuktade kalkstensblock, synligt från långhusvinden. Nedtill på murarna skall enligt äldre beskrivningar ha funnits en skråkantad sockel. Denna är inte synlig längre, kanske dold under nuvarande marknivå, men en skråkantssockel syns inifrån gravkoret… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.