TÖCKSMARKS KYRKA

Verifierad identitet

TÖCKSMARKS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440465. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1819–1821. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1819–1821.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Årjäng · Värmlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKomplettering vid inventering 2002: I Töcksmark fanns en kyrka redan på medeltiden. Hur denna kyrka såg ut är inte helt klarlagt, men troligen var det en träkyrka med i stort sett samma format och läge som den befintliga kyrkan. I 1717 års visitationsprotikoll kan man utläsa att den då befintliga kyrkan var en enkel långhuskyrka med av trä, utvändigt beklädd med spån och tjärstruken. Fyra fönster fanns på var sida, de satt realtivt högt upp och var rundbågade. Tornet var högt och spetsigt med "en järnspiar och krans". En klocka fanns. Invändigt fanns "17 manfolksbänkar och 14 qvinnfolksbänkar". År 1717 uppges också altartavlan vara nyanskaffad. Den målades 1730. I början av 1800-talet var den gamla kyrkan i ett mycket dåligt skick varför man beslutade att riva den och bygga upp en ny kyrka. Den nuvarande timrade korsformade kyrkan uppfördes under åren 1819-21. Tornet nybyggdes också och fick i stort sitt nuvarande utseende med bland annat urtavlor. Det kom dock att dröja till 1925 innan ett riktigt urverk installerades. Den timrade stommen målades med röd slamfärg, enligt uppgift har också fasaden varit klädd med panel som rödmålats. Panel sattes på 1835 och målades i ljust gult. Under 1850-talet täcktes det korsformade sadeltaket med ett glimmerskiffer från Glava och fa… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440465. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440465. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.