SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “uppsala slott”
UPPSALA SLOTT
HistorikSlottet har sitt ursprung i en försvarsborg, som började anläggas på åsen under 1540-talet och som senare under 1500-talet utbyggdes till ett av landets ståtligaste renässansslott. Byggnadsledare under den första utbyggnaden var Henrik von Cöllen, och Påvel Schütz, senare Franciskus Pahr, Antonius Watz och Willem Boy. Slottets södra flygel och större delen av det s.k. långslottet stod färdiga under 1500-talets sista år. I början av 1600-talet färdigställdes långslottet med norra tornet. En förödande brand drabbade staden och slottet 1702. 1743 fick Carl Hårleman i uppdrag att leda återuppbyggnaden av slottet. Byggnadsarbeten pågick t… Tidsprofil: 1931–1932. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRBYHUS
HistorikSlottets äldsta del, en massiv, tornlik byggnad, härstammar från 1400-talet. Från 1548 tillhörde slottet Gustaf Vasa, som uppförde den yttre befästningsgördel som ännu är bevarad. Vid en stor ombyggnad 1668-72 fick slottet sin nuvarande form med det gamla stenhuset bevarat som centralbyggnad i en trelängad barockanläggning. Med C. Chr. Gjörwelll som arkitekt restaurerades slottet 1825-32; flyglarna höjdes en våning och samtidigt byggdes orangeriet i parken. 1901-08 restaurerades slottet under ledning av arkitekterna Lars Israel Wahlman och Sigge Cronstedt. 1997 utökades byggnadsminnet till att även omfatta flera närbelägna och relate… Tidsprofil: 1668–1672. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VENNGARNS SLOTT (WENNGARN)
HistorikVenngarns slott går i folksägnen tillbaka till en dimmig forntid då drottning Disa, vilken liksom Kraka kommit till konungens hov "varken klädd eller oklädd" och som gav namn åt Distingsmarknaden i Uppsala, residerade där; hennes saga berättas i bilder i kungssalen. Så lång tillbaka kan vi inte följa med, men före 1270 omtalas Venngarn som tillhörigt en herr Gere, gift med biskop Israel Erlandsson Ängels dotter Ragnhild, som blev omgift med riddaren Ivar Carlsson av den mäktiga ätten Blå. 1387 köptes "Winagarn" av ärkebiskop Petrus Filipsson, och i början av 1400-talet innehades det av Lydeke Stranendorp och kom genom hans dotter Mer… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VIKS SLOTT
HistorikGodset Vik är känt sedan 1200-talet och Wiks slott är en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida borgar. Slottet har undergått flera genomgripande ombyggnader; den största påbörjades 1656 efter dåvarande slottsherrens, fältherren Gustaf Horn, eget förslag och fullbordades av änkan 1660. Bland annat revs då de två eller tre översta våningarna och borgen försågs med en central trappanläggning. Vid en restaurering 1858-60, ledd av F. W. Scholander, fick exteriören sitt nuvarande utseende. Den sju våningar höga byggnaden - ett s.k. fast hus - är uppförd av granit och tegel samt försedd med hängtorn i hörnen. Det branta valmade skiffertake… Tidsprofil: 1858–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA)
HistorikGrundläggningen till S:t Jacobs kyrka påbörjades år 1580 men kyrkan invigdes först 1643. De första ritningarna stod Willem Boy för men murmästaren Hans Ferster var den som avslutade arbetena på 163040-talen. Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) var av nederländsk börd, känd bl a för att ha utfört gravvården för Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Från 1575 kom han att som byggmästare på Stockholms slott leda omdaningen av den gamla medeltidsborgen till en renässansborg. Boy var även involverad i uppförandet av S:ta Clara kyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hans Ferster (död 1653), sannolikt av tysk börd, var också ledande murm… Tidsprofil: Cirka 1430. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SUNDBY SLOTT
HistorikStora Sundby slott reser sina mäktiga grå murar, krönta av torn och tureller, på en udde i Hjälmaren. Egendomen nämns första gången 1329 och 1364 omtalas en befäst gård, Sundaby. Rester av denna befästning finns ännu kvar på den s k Borgklippan ett stycke från det nuvarande slottet. Detta påbörjades av riksmarsken Lars Siggesson Sparre under 1540-talet - möjligen ingår äldre murrester - och fortsattes av hans son riksrådet Erik Sparre, som avrättades i Linköping 1600. Efter en förfallsperiod iståndsattes slottet under 1660- och 70-talen, då bland annat den ståtliga riddarsalen inreddes. Slottet hade tre hörntorn; ett fjärde tillkom o… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
THUREHOLMS SLOTT
HistorikRiksrådet Sten Bielke lät vid 1600-talets mitt uppföra en slottsanläggning av sten efter Erik Dahlbergs ritningar. Detta slott brändes emellertid av ryssarna 1719 och stod ett tiotal år som ruin innan det återuppfördes av riksrådet Thure Gabriel Bielke med Carl Hårleman som arkitekt - dennes första större arkitektuppgift. Man avsåg från början att återanvända de gamla murarna, vilket styrde den nya anläggningen till ett mera ålderdomligt, karolinskt utseende; detta ändrades inte fast det visade sig att större delen av det äldre murverket måste rivas. Planlösningen fick dock en modernare prägel i och med att salen försköts något i sid… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT
HistorikVrams Gunnarstorps slott är en sluten fyrlängad anläggning i tegel. Norra längan går tillbaka till 1500-talet. Övriga längor är uppförda mellan 1633 och 1645 av den danske riksamiralen Jørgen Wind och hans hustru Ingeborg Ulfstrand. Slottet restaurerades på 1850-talet, då homejernas barockgavlar, fasadernas putsornamentik och tornens lanterniner tillkom. Herrskapets huvudvåning inreddes på 1630-talet i södra längan, där de kraftiga bjälktaken försågs med dekorativa målningar. Dessa är nu dolda under senare tillkomna gipstak utom i de stora gavelsalarna. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LANDSHÖVDINGENS STALL
HistorikByggnaden har ibland kallats för vagnslider, vilket hänger ihop med att denna funktion inrymdes i husets centrala del. De två stora portarna i husets mitt tillhörde vagnsdelen. I den västra delen låg stallet med 8 spiltor, tillsammans med en sadelkammare, och i öster fanns en fähusdel med plats för 7 kor. En trappa upp låg en foderskulle. Enligt boken Uppsala byggnader (Lundberg, K. Red, Upplandsmuseet, 1991) och även Byggnadsstyrelsens beskrivning av fastigheten från 1976 är stallet uppfört omkring 1820. Källa till uppgiften saknas och kan heller inte verifieras i arkiv. 1796 pågick en diskussion om det dåliga skick landshövdingegår… Tidsprofil: Cirka 1820. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CAROLINA REDIVIVA
HistorikPlaner på ett nytt universitetsbibliotek, som skulle ersätta Gustavianum hade funnits sedan 1780-talet. År 1778 revs det tidigare universitetshuset Academia Carolina, där man haft planer på att placera bibliotekets samlingar. Den biblioteksbyggnad som stod klar 1841 fick därför namnet Carolina Rediviva, "det återuppståndna Carolina". Bibliotekets slutliga plats, på Kronans mark i omedelbar närhet till Uppsala slott, bestämdes av Karl XIV Johan som både som person och monark var engagerad i uppförandet av biblioteket. Kungen höll den 2 juni 1834 en galamiddag i festsalen och detta tillfälle betraktas som Carolina Redivivas officiella… Tidsprofil: 1813–1819. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTSFLYGELN
HistorikAlldeles intill slottet ligger en 1751 uppförd envåningsflygel av tegel under valmat och brutet plåttak. Den tillbyggdes åt sidorna 1823 efter C. C. Gjörwells ritningar och fick sitt nuvarande utseende vid Scholanders restaurering. Sedan 1926 används Vik som folkhögskola. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UNIVERSITETSHUSET
HistorikUppsala universitets huvudbyggnad uppfördes 1878-87 efter en arkitekttävlan där arkitekt Herman Teodor Holmgren, en av Fredrik Wilhelm Scholanders mest kvalificerade elever, vunnit första priset. Den skulpturala utsmyckningen på huvudfasadens mittparti utfördes av Oscar Berg och Carl Johan Dyfverman. Dekorationsmålningar gjordes av Svante Tulin. Förhallen är en av den svenska 1800-talsarkitekturens förnämsta rumsskapelser och kröns av tre likformiga glaskupoler. Den halvcirkelformade aulan är byggnadens hjärta och rymde ursprungligen 2000 personer. Det finns många andra praktrum i byggnaden. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmär… Tidsprofil: 1878–1887. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTANICUM (LINNÉANUM)
HistorikOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. Byggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: Cirka 1790. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKOLSUNDS FD VÄRDSHUS
HistorikEkolsunds f.d. värdshus ligger intill en bevarad del av den tidigare landsvägen Stockholm-Enköping. Värdshuset är en vitputsad timmerbyggnad i en våning med inredd vind under brutet tegeltak och har en bred frontespis ut mot den gamla landsvägen. Det har sannolikt tillkommit omkring 1770 under Gustav III:s tid på Ekolsunds slott. Vissa ombyggnader har skett under 1800-talets senare del. Värdshusbyggnaden bevarar sin värdshuskaraktär från 17- och 1800-talen ovanligt väl både beträffande planlösning och inredningsdetaljer. Bottenvåningens nio rum ligger grupperade kring korridorer och det ursprungliga värdshusköket finns kvar. Huset vi… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikEtt stycke från slottsanläggningen och ursprungligen avskild från denna genom en vallgrav ligger två stora ekonomilängor med bottenvåning av sten, möjligen med anor från 1600-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikEtt stycke från slottsanläggningen och ursprungligen avskild från denna genom en vallgrav ligger två stora ekonomilängor med bottenvåning av sten, möjligen med anor från 1600-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikTill anläggningen hör två par flygelbyggnader av tegel under plåttak, de inre i en och en halv våning, de yttre i en våning med kvadratisk grundplan. Slottets och flyglarnas fasader är putsade och avfärgade i blekt gulockra samt vitt. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikTill anläggningen hör två par flygelbyggnader av tegel under plåttak, de inre i en och en halv våning, de yttre i en våning med kvadratisk grundplan. Slottets och flyglarnas fasader är putsade och avfärgade i blekt gulockra samt vitt. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikTill anläggningen hör två par flygelbyggnader av tegel under plåttak, de inre i en och en halv våning, de yttre i en våning med kvadratisk grundplan. Slottets och flyglarnas fasader är putsade och avfärgade i blekt gulockra samt vitt. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikTill anläggningen hör två par flygelbyggnader av tegel under plåttak, de inre i en och en halv våning, de yttre i en våning med kvadratisk grundplan. Slottets och flyglarnas fasader är putsade och avfärgade i blekt gulockra samt vitt. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA POSTEJEN
HistorikÅr 1553 är arbetet i gång på norra postejen. Troligen hade grundläggningen och arbetet på förbindelsegången till förborgen börjats redan år 1552. Denna postej har i plan formen av en stympad ellips med spetsen mot norr och är uppförd i fyra våningar. KÄLLA: Olsson, Martin. Kalmar slotts historia, del 2A tiden från 1300-talets mitt till 1611. Kungl. Vitterhets, historie- och antikvitets akademin(Uppsala Almqvist & Wiksells boktryckeri AB) 1961. Tidsprofil: 1553. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ORANGERIET
HistorikFör att få både en tilltalande fond och ett växthus med trädgårdsmästarebostad utarbetade Carl von Linné och slottsmurmästare Kiörner ritningar till ett orangeri för Akademiska trädgården. Utformningen godkändes av överintendenten Hårleman först sedan han själv hade arbetat om förslaget. Orangeriet uppfördes 1742-43. Linné har i Horti Upsaliensis beskrivit både byggnaden och trädgården och även visat den på ritning. Orangeriet skulle bestå av fem byggnadskroppar uppförda av tegel och glas med huvudsakligen en sluten vägg mot baksidan. Mittpartiet visar fyra fönster och en dörr mot trädgårdssidan, en horisontell taklist och pulpettak… Tidsprofil: 1742–1743. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄPPLINGE KYRKA
HistorikSockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin. Kyrkan Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 110… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SALSTA SLOTT
HistorikSlottsbyggnaden är av sten och tegel i två våningar samt lägre markvåning med framspringande flyglar mot trädgårdssidan. Fasaderna är putsade och avfärgade i beige med grå lisener m.m. Den centrala byggnadskroppen har säteritak, trapphuset en karnissvängd huv och flyglarna valmtak, allt täckt med plåt. Slottet påbörjades på 1670-talet med Nils Bielke som byggherre och Mathias Spihler som ansvarig arkitekt; denne har dock följt Nicodemus Tessin d.ä:s intentioner. Delar av en äldre huvudbyggnad från 1613 som i sin tur kan ha innehållit medeltida delar ingår. Exteriören har inte undergått några större förändringar sedan byggnadstiden. K… Tidsprofil: 1992–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, EKONOMIBYGGNAD
HistorikEkonomilängorna byggdes på 1850-talet i Bruniusstil. De har kraftiga gråstensmurar med blinderade trappgavelrösten av rött tegel samt tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, LADUGÅRD
HistorikEkonomilängorna byggdes på 1850-talet i Bruniusstil. De har kraftiga gråstensmurar med blinderade trappgavelrösten av rött tegel samt tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, LOGE
HistorikEkonomilängorna byggdes på 1850-talet i Bruniusstil. De har kraftiga gråstensmurar med blinderade trappgavelrösten av rött tegel samt tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Loge med vandring. KÄLLA: Länsstyrelsen Malmöhus län, Byggnadsminnesförklaring, 1983-11-08. Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
HistorikDen tegelmurade stallängan med porttorn öster om slottet har ingått i en ursprungligen U-formad ladugård som byggdes 1656. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 851, Balingsta kyrka
PlaceringVid Viks slott. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GYLLEBO SLOTT
HistorikPå ön i Gyllebosjön uppfördes under åren 1538-44 en borg, troligtvis med utnyttjande av äldre byggnader. Efter ett flertal bränder övergavs anläggningen på 1730-talet och kvarstår nu som en konserverad ruin. En ny huvudbyggnad av korsvirke uppfördes strax intill. Detta hus ersattes åren 1813-18 av den nuvarande nyklassicistiska huvudbyggnaden. Den är uppförd av sten i två våningar under tegeltäckt sadeltak, är putsad och rödkalkad samt har hög källargrund. Till karaktären bidrar i synnerhet det ovala mittpartiet, vars framspringande höga yttertrappa flankeras av doriska kolonner som bär upp en altan. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 -… Tidsprofil: 1538–1544. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.