ORANGERIET

Verifierad identitet

ORANGERIET är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356367. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1742–1743. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1742–1743.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Uppsala · Uppsala län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikFör att få både en tilltalande fond och ett växthus med trädgårdsmästarebostad utarbetade Carl von Linné och slottsmurmästare Kiörner ritningar till ett orangeri för Akademiska trädgården. Utformningen godkändes av överintendenten Hårleman först sedan han själv hade arbetat om förslaget. Orangeriet uppfördes 1742-43. Linné har i Horti Upsaliensis beskrivit både byggnaden och trädgården och även visat den på ritning. Orangeriet skulle bestå av fem byggnadskroppar uppförda av tegel och glas med huvudsakligen en sluten vägg mot baksidan. Mittpartiet visar fyra fönster och en dörr mot trädgårdssidan, en horisontell taklist och pulpettak i lutning mot baksidan. Partierna på var sida härom planerades som växthus med sluttande glaspartier. Byggnaderna längst ut på flyglarna har samma horisontella tak och taklutning med består endast av två fönsteraxlar i var del. Vad det gäller de olika delarnas användning finns de klart anvisade på plan och i tillhörande beskrivning. Mittdelen Frigidarium som utformats som ett rektangulärt rum trots murarnas sneda läge har en absidform i var kortände i vilken en kamin placerats. Norr om detta rum låg Caldarium, dvs det rum där de mest ömtåliga växterna förvarades. För detta rums uppvärmning fanns en kamin i var ände av rummet vid bakväggen och… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356367. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000356367. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.