Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod

LANDSHÖVDINGENS STALL

HistorikByggnaden har ibland kallats för vagnslider, vilket hänger ihop med att denna funktion inrymdes i husets centrala del. De två stora portarna i husets mitt tillhörde vagnsdelen. I den västra delen låg stallet med 8 spiltor, tillsammans med en sadelkammare, och i öster fanns en fähusdel med plats för 7 kor. En trappa upp låg en foderskulle. Enligt boken Uppsala byggnader (Lundberg, K. Red, Upplandsmuseet, 1991) och även Byggnadsstyrelsens beskrivning av fastigheten från 1976 är stallet uppfört omkring 1820. Källa till uppgiften saknas och kan heller inte verifieras i arkiv. 1796 pågick en diskussion om det dåliga skick landshövdingegår… Tidsprofil: Cirka 1820. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

01 Kanonisk kunskapsnod 02 Påståenden med ursprung 03 Återanvänds i portaler

KUNSKAPSPASS

Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.

Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.

Senast verifierad 2026-07-24
Källor98
Fördjupning89
Samband72
Bildlager48
Rättigheter100
Tillgänglighet94
Källor
1
Relationer
2
Bilder
0

KULTUR- OCH NATURARV

Platsen i Sveriges arvsatlas.

Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.

KLASSIFICERING
Kulturhistorisk byggnad89%

Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 204925.

Platsvisning: dold
SKYDD OCH BESLUT0

Ingen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.

SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN

Delvis spårbar

Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.

Påståenden
10
Med källspår
10
Källor
1
Täckning
100%

Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.

Senast verifierad 2026-07-24
  • Dokumenterat6
  • Sannolikt2
  • Redaktionell tolkning2

Verifierad identitet

LANDSHÖVDINGENS STALL är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001636220. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Cirka 1820. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1810–1830.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Uppsala · Uppsala län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikByggnaden har ibland kallats för vagnslider, vilket hänger ihop med att denna funktion inrymdes i husets centrala del. De två stora portarna i husets mitt tillhörde vagnsdelen. I den västra delen låg stallet med 8 spiltor, tillsammans med en sadelkammare, och i öster fanns en fähusdel med plats för 7 kor. En trappa upp låg en foderskulle. Enligt boken Uppsala byggnader (Lundberg, K. Red, Upplandsmuseet, 1991) och även Byggnadsstyrelsens beskrivning av fastigheten från 1976 är stallet uppfört omkring 1820. Källa till uppgiften saknas och kan heller inte verifieras i arkiv. 1796 pågick en diskussion om det dåliga skick landshövdingegårdens stallbyggnad befinner sig i. Landshövdingen ville att byggnaden skulle repareras, då det för tillfället också användes som spannmålsupplag. Det är oklart om byggnaden reparerades eller om dagens stall uppfördes redan då. Under 1820- och 30-talet genomgick slottet en intensiv bygg- och reparationsperiod, företrädesvis ledd av en byggmästare Ekberg. Bland annat reparerades tornen och kapellet och ett nytt avträde byggdes. Det nämns även i dessa handlingar att ett stalltak reparerades. Ingenting specifikt står dock om den aktuella byggnaden. Av byggnadstypen att döma; den enkla men kraftiga detaljeringen och de sparsamma öppningarna, är det… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001636220. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21000001636220. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.

PLATS I HELHETEN

Var hör detta hemma?

Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.

KoordinaterSaknas eller är inte geografiskt relevant
SVKUNSKAPSNOD

EN SAK · FLERA SAMMANHANG

Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.

SAMMANBUNDET MED

Fortsätt genom relationerna.

NAMN OCH SPRÅK

Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.

svNuvarande kategorierLOCAL · Pass 38 · explicit undertitel eller alternativt källnamn

SÅ VET VI DETTA

Påståenden med ursprung.

Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.