SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “skogs kyrka”
Skogs kyrka
ExteriörbeskrivningDet kom att dröja till 1805 innan församlingens nya stenkyrka stod färdig. Kyrkan började byggas 1802 efter en lång diskussion om kyrkobyggandens placering och utseende. Thure Wennberg, Stockholm, ritade kyrkan och Johan Kristofer Loëll, Gävle, anlitades som byggmästare. Kyrkobyggnaden är en stenkyrka, 40 meter lång och 15 meter bred, med sex fönster på långsidan. Kyrkan har på den södra långsidan ett kraftigt torn prytt med en lanternin. Långhusets tak är valmat. Det finns två offentliga ingångar: den ena på den västra gaveln och den andra i tornets bas på den södra långsidan, samt ingångar till sakristian och till en för… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOGS KYRKA
TakformSadeltak, Ej utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOO KYRKA
HistorikBoo kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekten Martin Hedmark 19221923 på Boo nya kyrkogård, vilken hade invigts redan 1912. Kyrkan invigdes den 29 juli 1923 av Nathan Söderblom. Arkitekten Martin Hedmark (18961980) hade utexaminerats från Tekniska Högskolan samma år som han ritade Boo kyrka. Han hade tidigare arbetat hos Lars Israel Wahlman, som efter att ha ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm ansågs vara en av landets främsta kyrkoarkitekter. När kyrkan i Boo blivit färdig utvandrade Martin Hedmark till USA, där han hade större delen av sin yrkeskarriär. Han hade en egen verksamhet i USA och ritade flera kyrkor, bl a First Swedi… Tidsprofil: Cirka 1630. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTÖ KYRKA
HistorikUtö kyrka uppfördes av gruvsten efter ritningar av Johan Fredrik Åbom (18171900) mellan 1848 och 1849. Den för skärgården resliga kyrkan invigdes i november 1850. Åbom var en av de mest anlitade arkitekterna under senare hälften av 1800-talet. I Stockholm har han ritat många monumentala byggnader såsom Berns salonger, Hasselbacken och Musikaliska akademin. Han är också upphovsman till ett stort antal kyrkor i Sverige och har bl a ritat Åsele kyrka 184950, Södra Möckleby kyrka på Öland 195051 och Eksjö kyrka 188789. I Sörmland ledde han restaureringen av Gillberga- och Torshälla kyrkor. Utö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅBOLS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Håbols kyrka är en av Dalslands fyra korskyrkor. Förutom Bolstads medeltida stenkyrka på Dalboslätten i sydost är de övriga tre av timmer och belägna på "Skogsdal" i norr. Laxarby kyrkas ålder är inte klarlagd men den bedöms vara uppförd vid 1600-talets mitt med korsarmarna tillfogade 1759. I Bolstad tillkom korsarmarna omkring 1760. De två övriga, Håbol (1793-94) och Gesäter (1795) har ursprungliga korsarmar. Ritningar till Håbols kyrka uppgjordes av byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog, Dalsland samt Karlanda och Norra Ny i Värmland. Han… Tidsprofil: 1793–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOGSHÖJDENS KYRKA
HistorikSkogshöjdens kyrka invigdes 1990, ritad av P. O. Wallner vid Arkitektkontoret Vallgatan 13 AB, Göteborg, och inredningsarkitekt Pelle Frenning från samma stad. Kyrkan skulle tjäna det nybyggda småhusområde som uppfördes där vid denna tid. Arbetet i kyrkan skulle ha en tonvikt på barn- och ungdomsverksamhet. Tillblivelsen var omdiskuterad. En ny kyrka i området upplevdes då som ett hot mot besöksantalet i Vassända-Naglums mycket stora kyrka ett kort stycke därifrån. Ursprungligen var flera samlingssalar planerade och takhöjden skulle varit 1,5 meter högre. 200 personer ryms i kyrkan. Tidsprofil: 1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bockara kyrka
ExteriörbeskrivningBockara kyrka är orienterad i nord-sydlig riktning med ingång i norr och en rakavslutad absid i söder. Sakristian ligger i öster och vapenhuset i norr. Taket är högt med stora takytor och utskjutande takutsprång. Det är belagt med skiffer. Vid nockarna sitter förgyllda smideskors. Hängrännor och stuprör är av svartmålad plåt. På kapellets östra sida, i vinkeln mot sakristian, finns en hög skorsten av rött tegel. Byggnaden är uppförd av trä och fasaderna är klädda med stående träpanel och locklister målade i falurött. Sockeln är putsad. Alla snickerier till dörrar och fönster är målade i ljust grönt. Vapenhuset i norr har e… Tidsprofil: 1930–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÄLVDALENS KYRKA
HistorikÄlvdalens socken domineras och präglas av vida skogsområden. Bebyggelsen och jordbruket har varit koncentrerad till älvens dalgång. Länge präglades bygderna i området av ett hårt liv och fattigdom. På 1770-talet inleddes exploateringen av den porfyrrika berggrunden i trakten, syftet var bl.a. att skapa sysselsättning. Porfyr, sandsten och granit som är vanligt förekom-mande i området präglar också kyrkobyggnaden, som fått påtagliga inslag av dessa stenarter. I tätorten finns numera ett porfyrmuseum. Storskiftet samt skogsindustrins framväxt gav så småningom socknen ökat välstånd. Under 1900-talet intog även vattenkraftsexploateringen… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Arnäs kyrka
HistorikSocknen, som bröts ut ur Själevad under 1300-talet, ligger i ett kuperat skogslandskap med odling på sluttningarna i kustbygden någon mil norr om Örnsköldsvik. Arnäs kyrka uppfördes mellan 1781-1784 under ledning av byggmästaren Per Hagmansson, son till kyrkobyggaren Daniel Hagman, som också gjort ett ombyggnadsförslag redan 1765. I samband med uppförandet revs den äldre medeltida föregångaren på samma plats. Arnäs kyrka, som är en stor rektangulär salskyrka av gråsten med rakslutet kor och västtorn, har nedtonade klassicistiska drag i den långa Tessinska traditionen. Se även exteriör samt interiör beskrivning. Tidsprofil: 1781–1784. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERHANINGE KYRKA
HistorikVästerhaninge kyrka är i sina äldsta delar uppförd under 1200-talet och har därefter blivit om- och tillbyggd i flera omgångar sedan medeltiden. I dag finns bara ytterväggar och sakristia kvar av medeltidskyrkan, eftersom kyrkan eldhärjades vid åtminstone två tillfällen. Återuppbyggnaden efter den senaste branden 1831 resulterade i kyrkans nuvarande utseende. Västerhaninge kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Sockennamnet Västerhaninge återgår på ett bygdenamn Hanungi. Detta innehåller en inbyggarbeteckning hanungar (-inge), vilken brukar uppfattas som de som bor vid Hanveden. Skogsnamnet Hanveden, avseende ett s… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Döderhults kyrka
HistorikDöderhults socken ligger mitt i Kalmar län. Tidigare gränsade socknen i norr till Linköpings stift men i och med att Kristdala socken överförts till Växjö stift är det inte längre så. Bygden är rik på fornlämningar. Tidigare var jord- och skogsbruk viktiga näringar men under 1800-talet och 1900-talet har flera viktiga industrier vuxit fram, speciellt i Oskarshamn. En del finns kvar än idag medan andra har avvecklats. Exempel är kustens stenindustri, skeppsvarvet i Oskarshamn och SAAB Scanias lastbilsfabrik. Den kyrka som idag finns i Döderhult stod klar 1772. Den föregick av en stenkyrka som kan ha uppförts redan på 1100-talet. Kyrka… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖFTEDALS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Töftedals kyrka är en av Dalslands små träkyrkor uppförda i landskapets norra och västra skogsbygder under 1700-talet, en period av ganska intensivt kyrkobyggande av såväl sten - som träkyrkor i Dalsland. Förutom i Töftedal byggdes nya kyrkor i de närbelägna socknarna Lerdal, Nössemark, Rännelanda, Råggärd, Gesäter och Håbol varav de tre senare i trä. Kännetecknande för äldre tiders kyrkobyggande var ofta att successivt bygga ut eftersom som resurserna tillät. Ett ursprungligt långhus med kor kompletterades efterhand med torn, sakristia och förbättrad inredning. Ett byggnadsätt som i slutet av 17… Tidsprofil: 1748–1749. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÅMHUS KYRKA
HistorikOmrådet kring Våmåns utlopp, vid Orsasjön, koloniserades tidigt och boplatser förekom redan under stenåldern. Gravar och fynd vittnar även om bestående bosättningar under järnåldern och vikingatiden. Våmhusbygden utgör en utpost till de vida skogsområdena i norr och befolkningen tvingades länge till ett hårt och rörligt liv för att säkerställa sin försörjning. Under 1300-talet berörs i flera brev nyttjanderätten av den fiskrika sjön Horrmunden i Transtrand. Våmhuskölen, mot gränsen till Härjedalen, användes för täkt av myrhö samt fiske och jakt. Många långfäbodar tillhörande Våmhus var ännu i drift mot slutet av 1800-talet. Binär-ing… Tidsprofil: 1953–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBostadshuset ligger på en kulle nordost om Sätila kyrka i ett område med villor och flerfamiljshus. Byggnaden uppfördes 1911 av Elof Strandberg som var folkskollärare men även klockare och kantor i Sätila kyrka. Från början lär också Sätilas post- och bank ha funnits här. De funktionerna var kvar ändå in på 1930-talet. Från 1930 till 1955 inrymdes kommunalkontoret här och från 1970 till 1985 var här bibliotek. Från 1985 har Skogshäll varit privatbostad. Byggnaden är uppförd i en nationalromantisk stil med brutet tak, faluröd panel, småspröjsade fönster och farstukvistar. Mot väster har en altan byggts till. Den öppna verandan i natio… Tidsprofil: 1930–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kråksmåla kyrka
HistorikKråksmåla socken ligger i en småbruten, sjörik och glesbebyggd skogsbygd. Av förhistoriska fornlämningar är endast en hällkista känd. På ca 20 platser finns slagg efter lågteknisk järnframställning från medeltiden, då den nuvarande bygden växte fram. Kråksmåla kyrka invigdes år 1762 och dess föregångare var medeltida. Kyrkan är en tornlös, spånklädd och skeppsformad timmerkyrka. Altartavlan från 1762 är målad direkt på timmerväggen och bland medeltida skulpturer märks ett helgonskåp med sekundärt insatt Birgittabild från 1400-talet samt en Sankt Göransgrupp från ca 1500, båda av hög konstnärlig kvalitet. Tidsprofil: Cirka 1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIAREDS MISSIONSKYRKA
HistorikLiareds missionsförsamling som bildades 1880, hade haft sitt andliga hem i Liareds missionshus fram till den 6 januari 1969 då missionshuset brann ner till grunden. Redan under brandnatten föresatte sig medlemmarna att bygga en ny kyrka på samma tomt. Som förebild för den nya kyrkan tog man Marbäcks församlingshem, och 1969 godkände man ritningar till en ny kyrka upprättade av Stig Engström. Den kraftiga stormen 1969 blev till stor hjälp för kyrkbygget. Många skogsägare skänkte nerblåst skog till bygget, och detta sågades vid en församlingsmedlems sågverk. Många bidrog också med pengar och frivillig arbetskraft. I augusti 1970 stod k… Tidsprofil: 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄRNA GAMMELKYRKA
HistorikDen 24 mars 1644 erövrades Särna, Idre och Heden från norrmännen. Den oblodiga erövring-en genomfördes av Älvdalskaplanen Daniel Buscovius, som fått i uppdrag av drottning Kristina att lägga området under Sveriges krona. Vid tidpunkten var området kring Särna en ut-präglad skogsbygd som var ytterst glesbefolkad. På 45 kvadratmil fanns endast 20 gårdar och befolkningen uppgick till omkring 100 personer. Uppgifter om Särnas första träkyrkan är mycket sparsamma. Kyrkan omnämns 1669. En skriftlig källa från 1680, anger att kyrkan var uppförd av trä och urgammal men spåntaket förnyat år 1666; .hade en liten klockstapel över dörren.., en g… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torsås kyrka
HistorikTorsås socken ligger i skogrik bygd och gränsar i söder mot Blekinge. Placeringen vid den gamla riksgränsen har präglat socknens historia där orostiderna följt på varandra. Skogsbruk och boskapsskötsel har långt fram i tiden varit huvudnäringar. Slöjdande har också varit en för socknen utmärkande näring. Handelsverksamheten gynnades av socknens läge mellan skogs- och kustbygd, mellan Blekinge och Småland. Torsås kyrkby blev under 1800-talet ett centrum för handel och småindustrier. I samband med järnvägens ankomst på 1890-talet fick Torsås sitt stora uppsving. År 1916 blev Torsås by municipalsamhälle och för samhället upprättades sta… Tidsprofil: 1760–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖLJEHULTS KYRKA
HistorikI Öljehult uppfördes 1754 ett timrat kapell med hexagonal planform som enligt en karta från 1797 även hade mindre utbyggnader i söder och öster. Här hölls gudstjänst tre gånger om året, ett antal som vid slutet av århundradet utökades till tolv, men i övrigt var församlingsmedlemmarna i skogsbygden hänvisade till Bräkne-Hoby kyrka. Då befolkningen under 1800-talets första hälft fortsatte växa blev kapellet för trångt. Under åren 183840 skedde en ombyggnad, där kyrkorummet utvidgades till en långsmal, oktagonal och skeppsliknande form med vapenhus i norr och sakristia i söder, båda med rektangulär planform. Byggmästare och därmed sann… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SKEDVI KYRKA
HistorikStora Skedvi kyrka är en av Dalarnas äldsta kyrkor. Bygden kring Dalälven med sin bördiga jord lockade tidigt människor att bosätta sig där. Mycket tyder på att en offerplats fanns på platsen under förhistorisk tid. Kring mitten av 1100-talet spreds kristendomen längs med älven. Möjligtvis redan under följande sekel, men kanske först under 1300- eller 1400-talet, uppfördes den äldsta delen av nuvarande kyrkobyggnad, på den gamla kultplatsen som låg vid en viktig färdväg. Den första kyrkobyggnaden bestod av en enkel salkyrka uppförd av gråsten. Kyrkan utvidgades, välvdes samt pryddes med kalkmålningar under senmedeltiden. I dagens byg… Tidsprofil: 1920–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVRA KAPELL
HistorikÖvra skola och kapell byggdes 1894 av skogsbolaget Kramfors AB. Byggmästare var Jakob Högberg från Bölen. Klockstapeln byggdes 1898. Skolsalen som även användes till kyrkosal var förlagd till övervåningen och lärarbostaden var förlagd till nedervåningen ända fram till 1944 då skolundervisningen lades ned och barnen istället skickades till internatboende i centralorten Krånge. Sådana besparingar inom skolväsendet drabbade alla skogsbyar vid denna tid. I strålande höstsol i september 1944 återinvigdes kapellet, som enbart kyrka, av biskop Torsten Bohlin. Skolbänkarna var nu borta och riktiga kyrkbänkar insatta, med bänkordning där bybo… Tidsprofil: 1807–1811. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRUMS KYRKA (f d GLADHAMMARS KAPELL)
ÄLDRE KYRKA. Västrums första kyrkbyggnad utgjordes av ett litet träkapell vid Björnshuvud. Där fanns även en kyrkogård. Västrum tillhörde vid den här tiden fortfarande Gladhammars socken. Kapellet lades ner i början av 1600-talet i samband med att ett hemman i Västrum uppläts till prästgård för prästen i Gladhammar. 1623 uppförde man där en byggnad som användes som predikobyggnad, men även till sockenstämmor och andra sammankomster. 1693 invigdes en ny kyrka av trä som senare kompletterades med en klockstapel. Efter drygt 100 år var den för liten och den nuvarande kyrkan uppfördes på en plats hundratalet meter söderut. Kvar av den gamla kyrk… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTERHANINGE KYRKA (SANKTA GERTRUDS)
Historiksterhaninge kyrka är uppförd runt 1320. Under 1400-talet utvidgades kyrkan mot väster och på 1470-talet revs kyrkans östparti och den nuvarande kortravén och sakristian uppfördes. Från samma tid är vapenhuset i väst. Kyrkans vridna och något lutande torn uppfördes 1587. Österhaninge kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården. Sockennamnet Österhaninge återgår på ett bygdenamn, Hanungi. Detta innehåller en inbyggarbeteckning hanungar (-inge), vilken brukar uppfattas som ´de som bor vid Hanveden´. Skogsnamnet Hanveden, som avser ett större skogsområde på cen… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBY KYRKA
ExteriörbeskrivningTegelbyggnad, uppförd som gravkapell, med nordvästlig - sydostlig orientering, ritad 1933 av Nils Fürst. Den har avgjort inspirerats av Gunnar Asplunds skogskapell på Skogskyrkogården söder om Stockholm, uppfört 1920. Rektangulär plan med lägre sakristia i norr och vapenhus i sydost. Sakristian förlängd mot norr under sent 1980-tal. Spritputsad med krossad sten, svart målning på sockel, vit målning i övrigt, sadeltak klätt med svartmålad falsad skivplåt, över vapenhuset är taket mjukt karnissvängt, sak-ristian med valmat tak. Taket fortsätter så att även gavlarna klätts in med falsad plåt. Ursprung-ligen var det lagt med s… Tidsprofil: 1996–1997. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Flemmingelands kapell
HistorikFlemmingelands kapell är beläget nordväst om Nybro mellan samhällena Flerohopp och Flygsfors. Kyrkplatsen ligger på en höjd vid en vägkorsning. Diskussionen om att bygga en kyrka och skapa en annexförsamling i norra delen av Madesjö socken påbörjades redan på 1870-talet men svårigheter att komma överens om var man skulle bygga gjorde att det dröjde flera årtionden innan bygget kom till stånd. Den nordvästra delen av Madesjö socken är en skogsbygd. De båda samhällena Flygsfors och Flerohopp ligger båda utmed Ljungbyån som rinner igenom området. I anslutning till Ljungbyån har det funnits möjlighet att starta industrier vilket lett fra… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Heliga Korsets kapell
ExteriörbeskrivningByggnaden består av flera olika byggnadskroppar med olika höjd, utformning och fasadmaterial som gulfärgat tegel, vita marmorplattor och puts. Stilen är typisk för 1960-talet med olika material, platta tak och det dominerande entrépartiet i trä och glas. Heliga Korsets kyrka ligger väster om Skogssalen med infart och parkering i anslutning till Kungsgårdsvägen. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
skogstibble kyrka
ExteriörbeskrivningExteriören präglas av den medeltida arkitekturen men också av den restaurering som ägde rum 1879. Då byggdes taket om och det befintliga, relativt flacka taket täckt med falsad skivplåt tillkom. Då tillkom även den karakteristiska utformningen av långhusgavlarna med sina nyromanska trappstegsfriser. Fasaderna i övrigt är spritputsade och målade i ockragult med slätputsade vita hörn och omfattningar. Kyrkan har stora rundbågade fönster med spröjsade träbågar troligen från 1879. Fönstren är målade i brunt. Mitt på långhusets norra sida finns en kraftig strävpelare som är putsad. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JOHANNESKYRKAN, LINDOME
HistorikMetodismen har sedan 1800-talets senare del haft ett fäste i lindometrakten. 1924 uppförde metodistförsamlingen S:t Johanneskyrkan i närheten av järnvägsstationen i Lindome. 1982 inköpte församlingen ett område nordost om samhällets centrum. Det omfattade en skogsklädd höjd på c:a 17000 kvadratmeter, som tidigare hade varit Folkets Park. 1985 - 87 uppförde församlingen den nya Johanneskyrkan på området. Arkitekt var Margareta Pettersson. Kyrkan tillverkades av NordiskaTrähus och byggnadskostnaden uppgick till 5,2 miljoner kronor. Församlingen är utåtriktad och har haft en ekumenisk prägel, vilket bekräftades 1991 då församlingen ombi… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KLOCKSTAPEL, TRANDAREDS KYRKA
HistorikKlockstapeln uppfördes i samband med kyrkan 1959-60 på en höjd bakom bostadskvarteret på en skogskulle vid Dalsåkergatan. Arkitekt var Harald Ericson, enligt kyrkoherden vid tiden, Egon Åhman. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skogslyckans kyrka
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.