VÄSTRUMS KYRKA (f d GLADHAMMARS KAPELL)

Verifierad identitet

VÄSTRUMS KYRKA (f d GLADHAMMARS KAPELL) är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000416689. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1600-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1600–1699.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Västervik · Kalmar län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

ÄLDRE KYRKA. Västrums första kyrkbyggnad utgjordes av ett litet träkapell vid Björnshuvud. Där fanns även en kyrkogård. Västrum tillhörde vid den här tiden fortfarande Gladhammars socken. Kapellet lades ner i början av 1600-talet i samband med att ett hemman i Västrum uppläts till prästgård för prästen i Gladhammar. 1623 uppförde man där en byggnad som användes som predikobyggnad, men även till sockenstämmor och andra sammankomster. 1693 invigdes en ny kyrka av trä som senare kompletterades med en klockstapel. Efter drygt 100 år var den för liten och den nuvarande kyrkan uppfördes på en plats hundratalet meter söderut. Kvar av den gamla kyrkan är ett gravkor av sten, det Cederflychtska gravkoret, som finns på kyrkogården som fortfarande är i bruk. Virket i den rivna kyrkan ska enligt en tradition som återges i Manne Hofréns bok Helgerum i Tjust ha använts för att bygga en fiskarstuga på godsets marker. Där lär man ha funnits kvar gamla målningar med änglar och apostlar från den gamla kyrkan. DEN NUVARANDE KYRKAN är av sten och uppfördes ett hundratal meter längre norrut på en plats som på storskifteskartan från 1766 anges vara en del av en skogsallmänning benämnd ”Kyrkoskogen”. Tanken på att bygga en ny kyrka hade funnits sedan 1760-talet. En kommitté utsågs som hade i uppgift a… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000416689. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000416689. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.