SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “simris kyrka”
SIMRIS KYRKA
HistorikSimris kyrkas äldsta delar byggdes under den romanska stilperioden vilken i Lunds stift omfattar 1000-talet till 1200-talets mitt. Utifrån kyrkans stenskulptur och murverk kan en närmare datering till 1100-talets mitt vara sannolik. Skulpterade stendetaljer i kyrkans sydportal samt en sten med biskopsfigur har jämförts med stenhuggeri som attribuerat till Carl Stenmästers verkstad. Carl Stenmäster tros ha varit verksam vid 1100-talets mitt och har också föreslagits som kyrkornas byggmästare. Till hans verk räknas portaler i Östra Herrestad, Ingelstorp Hedeskoga, Sjörup, Västra Nöbbelöv, Hörby kyrkor i Skåne och Österlars rundkyrka på… Tidsprofil: 1450–1475. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR 344, Simris 1, Simris kyrka
AnteckningarGjord av svensk runristare. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR 345, Simris 2, Simris kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLADSAX KYRKA
HistorikKyrkan i Gladsax uppfördes troligen senast kring mitten av 1100-talet. De första källorna där Gladsax kyrka omnämns är en avskrift av ett privilegiebrev utfärdat av dåvarande ärkebiskopen Eskil vid 1100-talets mitt. I brevet omnämns kyrkan som prebende till Tommarps kloster. Kyrkan bestod till en början av långhus och kor samt, sannolikt, en absid. Koret hade en lite ovanlig konisk form, vilken smalnade av mot öster. I ett senare skede, före 1400-talet, förlängdes långhuset mot väster, den nuvarande västra valvtravén. Därefter byggdes kyrkan till med ett västtorn. Tornet är inte byggt i förband med långhusets västförlängning och bör… Tidsprofil: 1450–1475. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRLÖVS KYRKA
HistorikKyrkans äldsta delar består av ett långhus med torn i väster samt ett kor i öster med absid. Tornet som har tolkats som ursprungligt är ett så kallat tvillingtorn, ett brett, rektangulärt torn som från tredje våningsplanet delas av i två smala kvadratiska torn. Färlövs kyrka är numera den enda kyrkan i Skåne med bevarat romanskt tvillingtorn. Endast ytterligare två tvillingtorn är kända från medeltida Skånska kyrkor nämligen i Vä kyrka och domkyrkan i Lund. Båda räknas som ursprungliga romanska torn men tornen i Lunds domkyrka revs på 1800-talet och i Vä är endast första och andra våningsplanet bevarat. På Själland finns eller har fu… Tidsprofil: 1882–1883. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT NICOLAI KYRKA
HistorikS:t Nicolai kyrka började byggas under 1100-talet och motsvarade då ungefär de östra delarna av det som idag utgör kyrkans kor. Koret, som än idag är intakt men delvis ombyggt, är murat i sandsten på en sockel av kalksten med rakt avslut i öster. Fasaderna var dekorerade med halvkolonner i kalksten vilka delade in fasaden i fält. När kyrkan år 1161 annekterades av Premonstratenserklostret i Thumatorp inleddes en ombyggnad enligt klostrets byggnadsideal. Detta är också det tillfälle då S:t Nicolai kyrka omnämns för första gången. I kyrkans östra gavel togs tre korfönster upp och en del av fasaddekorationerna i form av halvkolonner rev… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SPJUTSTORPS KYRKA
HistorikSpjutstorps nuvarande kyrka började byggas 1868 och invigdes 1869. Kyrkan byggdes efter ritningar av Edvard von Rothstein som också ritade den snarlika kyrkan i Tryde uppförd några år tidigare. De nya kyrkorna i Tryde och Spjutstorp bekostades av Johan Peter Hintze på Kåseholms säteri som innehade patronatsrätten över båda kyrkor. Spjutstorps kyrka byggdes av tegel och kalksten och tornet av gråsten och tegel. Taken täcktes till en början av svart, tjärstruken papp lagd på trekantsläkt. Tornet utformades till en början med traditionellt sadeltak. Under 1870-talet började man diskutera möjligheten att bygga på tornet med en hög spira.… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORRBY KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
HistorikBorrbys första stenkyrka tros ha byggts under 1100-talet kanske i samband med att ett prebende inrättades på orten. Kyrkan var helgad åt Sankta Maria som fanns avbildad på kyrkosigillet. De äldsta delarna tros ha bestått av västtorn, långhus och kor, möjligen utan ursprunglig absid. Långhuset hade ett par högt sittande fönster och väggarna var invändigt redan före 1300-talet dekorerade med målningar. Tornet var mycket smalt med rektangulär planform, samma bredd som långhuset och fem våningar högt. Dess bottenvåning täcktes av ett tunnvalv och öppnade sig mot långhuset genom två valvbågar. I tornets sydöstra hörn fanns en spindeltrapp… Tidsprofil: 1838–1841. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALLBY KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)
ExteriörbeskrivningSamtliga delar av kyrkan har spritputsade och kalkvittade fasader. Den medeltida, romanska, kyrkan representeras av långhusets västra del. Dess västra gavelsida kan vara bevarad upp till murkrönet av långsidorna medan gaveln däröver är samtida med det nuvarande tornet. Långhusets östra tredjedel utgör 1500-talets östförlängning. Murverket till den romanska delen består av fint tuktade kalkstensblock, synligt från långhusvinden. Nedtill på murarna skall enligt äldre beskrivningar ha funnits en skråkantad sockel. Denna är inte synlig längre, kanske dold under nuvarande marknivå, men en skråkantssockel syns inifrån gravkoret… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄRRESTADS KYRKA (SANKT JOHANNES KYRKA)
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Smalare, Absid - Öster, Torn - Västtorn, Trappgavel, Absid - Öster, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖRUMS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Från huvudentrén i väster kommer man in i en förhall/vapenhus i tornets bottenvåning. Golvet är lagt med stora kvadratiska kalkstensplattor med grovhuggen yta. Väggarna är putsade och vitkalkade och innertaket består av gråmålade brädor med synliga bjälkar. Längs norra väggen finns en vitmålad, murad inbyggnad med tre dörrar med profilerad paneltäckning. Den västra dörren leder till en trappuppgång till andra våningen. I andra våningsplan finns ingång till orgelläktaren och trappuppgång till de övre våningsplanen. De två andra dörrarna i hallen leder till ett WC och elcentralen. På trappinbyggnadens vägg, ovanför… Tidsprofil: 1539–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VITABY KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset är traditionellt utformad invändigt med putsade och vitkalkade väggar och golv av kvadratiska, gula tegelplattor. Utmed väggarna finns murade sittbänkar vilka är putsade och kalkmålade med sittbrädor av mörk ek. I ena hörnet av vapenhuset är bänken betydligt djupare. Denna del har fungerat som kalkbänk där man blandade kalk och lera för kyrkans behov. Ovanför vapenhuset finns ett loft med ingång via en brädlucka i innertaket av vitmålade brädor. På väggarna hänger två tavlor. Den ena är redogör för präster som tjänstgjort i kyrkan under den katolska tiden och den andra är en series pastorum som listar k… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOLSHÖGS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans äldsta delar, numera bestående av långhuset är uppbyggd av skalmurar av kalksten med inblandning av annat stenmaterial. På kyrkans romanska långhus finns en skråkantad sockel av huggen kalksten. Övriga delar saknar markerad sockel. Kyrkans ursprungliga öppningar har varit murade med kvaderformad kalksten vilket syns i de framtagna bevarade delarna till nord- och sydportalerna. En fönsteröppning med kalkstensomfattning har också dokumenterats i södra långhusfasaden något öster om västra fönsteröppningens valvbåge. Tornet är uppfört av stora gråstenar till synes obearbetade eller möjligen kluvna och kyrkans 1800-tals… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAMMENHÖGS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Tornets bottenvåning utgör kyrkans vapenhus eller entréhall med ingång från väster. Denna del av kyrkan är den enda kvarvarande byggnadsdelen av den gamla kyrkan och möjligen medeltida. Tornets bottenvåning täcks av ett tunnvalv av tegel med vederlag i södra och norra väggen. Valvets ovansida är synligt från andra våningsplan medan insidan är putsad och vitmålad likt övriga väggar i vapenhuset. Golvet består sedan en renovering 2004 av kalksten men har tidigare varit lagt med viktoriaplattor. En rundbågig dörröppning leder in till kyrkorummet i öster. Kyrkorummet är indelat i tre valvtravéer ribbvalv med koret i d… Tidsprofil: 1868–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RAVLUNDA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans olika delar består av långhuset med kor och absid i öster, ett torn i väster med kvadratisk planform, vapenhus i söder och kapell vid långhusets norra sida. Samtliga delar av kyrkan är utvändigt spritputsade och vitkalkade. Med undantag av absiden är kyrkans olika delar murade utan sockel och listverk. På absiden finns en något utskjutande och 40 cm hög ojämn sockel. Tre fönsteröppningar, en på långhusets södra sida och två på korets norra och södra sidor, består av rundbågiga ljusöppningar med stickbågig omfattning. Fönsterbågarna är av trä och spröjsade med en övre halvmåneformad fönsterbåge. Absiden saknar fönst… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA TOMMARPS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Portalen i tornets södra sida leder in till ett vapenhus eller en förhall i tornets bottenvåning. Väggarna är putsade och vitmålade med en gråmålad bröstning nederst. Golvet är lagt med mycket stora kalkstensblock som ristats i mindre kvadrater. Rummet har en mycket hög takhöjd och innertaket är putsat och vitmålat. Längs norra sidan leder en hög trappa upp till tornet och under trappan finns ett litet toalettutrymme. Torntrappan har ett gråmålat räcke av brädor med sågad dekor i form av droppar, stjärnor och romber. Toaletten har en typisk funkiskaraktär. I vapenhusets sydöstra hörn står kyrkans gamla dopfunt frå… Tidsprofil: 1894–1898. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Huvudingång till kyrkan är numera från tornets västra sida som leder in till en förhall i tornets bottenvåning. Här finns också trappa till orgelläktaren med vidare uppgång till tornets övre våningar och vindarna. Vapenhuset har en enkel kapprumsinredning och tre stora gravhällar står kramlade mot ytterväggarna. Golven är lagda med kalksten i diagonallagda plattor av röd och grå kalksten. Samma golv ligger i långhuset och koret. Väggarna är putsade och vitmålade och innertaket av brädor är indelat i kassetter. Under trappan i vapenhuset leder en dörr i renässansstil in till en elcentral. Ingång till kyrkorummet be… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLOFS KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Torn - Söder, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Söder, Kor - Smalare, Kor - Öster, Trappgavel, Sakristia - Öster, Torn - Söder Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA NÖBBELÖVS KYRKA
ByggnadsdelSakristia - Öster, Korsarm, Trappgavel, Torn - Väster, Kor - Öster, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rundat korutsprång, Korsarm, Absid - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR 340, Östra Hoby kyrka
HäradIngelstads härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR 341, Östra Hoby kyrka
HäradIngelstads härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR 343, Östra Herrestads kyrka
FöremålsbeskrivningRunsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR EM85;438N, Sankt Olofs kyrka
FöremålsbeskrivningPutsinskrift Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR EM85;549A, Östra Vemmerlövs kyrka
Ursprunglig platsJa Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR EM85;549B, Östra Vemmerlövs kyrka
Ursprunglig platsJa Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR EM85;549C, Östra Vemmerlövs kyrka
MaterialbeskrivningKalkputs Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HANNAS KYRKA
Antal våningarVind och vindsvåning, 02 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STIBY KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA MELLBY KYRKA
Antal våningar04, Vind och vindsvåning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA HERRESTADS KYRKA
Antal våningar03, Vind och vindsvåning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.