SIMRIS KYRKA

Verifierad identitet

SIMRIS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440159. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1450–1475. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1450–1475.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Simrishamn · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSimris kyrkas äldsta delar byggdes under den romanska stilperioden vilken i Lunds stift omfattar 1000-talet till 1200-talets mitt. Utifrån kyrkans stenskulptur och murverk kan en närmare datering till 1100-talets mitt vara sannolik. Skulpterade stendetaljer i kyrkans sydportal samt en sten med biskopsfigur har jämförts med stenhuggeri som attribuerat till Carl Stenmästers verkstad. Carl Stenmäster tros ha varit verksam vid 1100-talets mitt och har också föreslagits som kyrkornas byggmästare. Till hans verk räknas portaler i Östra Herrestad, Ingelstorp Hedeskoga, Sjörup, Västra Nöbbelöv, Hörby kyrkor i Skåne och Österlars rundkyrka på Bornholm. Från Ingelstorps kyrka finns också en stenskulptur vilken tolkats som en biskopsframställning. Ett annat signum för de kyrkor där han verkat är tunn-valv av kalksten vilket också finns bevarat i Simris kyrkotorn. Simris kyrka byggdes med långhus, kor och absid samt ett tvärrektangulärt västtorn som var bredare än långhuset. Västtornet hade en tredelad planlösning i bottenplan med tre tunnvälvda rum, ett större i mitten och två mindre vid kortsidorna. Från mittrummet ledde en öppning, tornbågen, in till kyrkorummet. Tornbågen omfattades av två pilastrar med skråkantade kapitäl mot långhuset. Möjligen fanns en ingång till tornets bot… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440159. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440159. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.