SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “s:t maria kyrka”
S:t Maria kyrka
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIAKYRKAN
HistorikMariakyrkan i Skogås är uppförd 198687. Invigningen av kyrkorummet förrättades av biskop Krister Stendahl den 15 november 1987. Mariakyrkan är planerad som ett kyrkcentrum och ritad av arkitekt Fritz Voigt (19112006). Arkitekten har även ritat inredningen och delvis formgivit den konstnärliga utsmyckningen. Fritz Voigt är född i Nürnberg, utbildad vid Tekniska högskolan i München 193133 och från 1937 verksam i Sverige med att rita stadsplaner, bostäder, industribyggnader och kyrkor. Han har bl a ritat Baptistkyrkan och Katolska kyrkan i Södertälje samt katolska Vårfrukyrkan i Täby. Mariakyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets… Tidsprofil: 2001–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORRBY KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
HistorikBorrbys första stenkyrka tros ha byggts under 1100-talet kanske i samband med att ett prebende inrättades på orten. Kyrkan var helgad åt Sankta Maria som fanns avbildad på kyrkosigillet. De äldsta delarna tros ha bestått av västtorn, långhus och kor, möjligen utan ursprunglig absid. Långhuset hade ett par högt sittande fönster och väggarna var invändigt redan före 1300-talet dekorerade med målningar. Tornet var mycket smalt med rektangulär planform, samma bredd som långhuset och fem våningar högt. Dess bottenvåning täcktes av ett tunnvalv och öppnade sig mot långhuset genom två valvbågar. I tornets sydöstra hörn fanns en spindeltrapp… Tidsprofil: 1838–1841. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:ta Maria kyrka
HistorikSANKTA MARIA KYRKA - Efter en tävling gavs åt Bengt S Carlberg och Stig R Hermansson Arkitektkontor AB, Lidköping uppdraget att planera de olika centrumfunktionerna i Margretelunds stadsdelscentrum. Området uppfördes i norra Margretelund 1974-1976. Kyrkan började byggas i oktober 1974 och invigdes 21/3 1976. Entreprenörer var Svenska Industri AB (SIAB), Göteborg. Carl Harry Stålhanes altartavla invigdes 1/9 1976. En orgel från Smedmans Orgelbyggeri, Lidköping, anskaffades 1978. Övriga inventarier är från byggnadstiden. Tidsprofil: 1974–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:ta MARIA MAGDALENA KYRKA
HistorikS:ta Maria Magdalena kyrka började byggas omkring 1588 och stod klar 1625. Kyrkan har genomgått stora förändringar sedan dess. Nicodemus Tessin d.ä. (161581) ritade 1600-talets tillbyggnader. Han har i Stockholm bland mycket annat ritat Gamla Riksbanken, Bondeska- och Wrangelska palatset och Stadsmuseet. Hans son, Nicodemus Tessin d.y. (16541728), ritade västportalen. Efter en brand 1759 renoverades kyrkan efter Carl Johan Cronstedts (170977) ritningar. Cronstedt har även ritat Artillerigården som numera rymmer Armémuseum. Carl Fredrik Sundvall (17541831) ritade den nuvarande tornhuven 1824. På 1920-talet fick interiören sin befintli… Tidsprofil: Cirka 1588. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor, väggarna är slätputsade och vitfärgade, taket är lågt och klätt med vitmålade brädor. Rummet har dagsljus från två högt sittande fönster varav det ena skärs av med taket. I norra delen finns en trappa till tornets övre våningar. Under trappan finns ett teknikutrymme avdelat med en vit brädvägg. Rummet är möblerat med broschyrställ, bord och bänk. På väggen hänger Karl XII:s monogram. En ekådrad pardörr med blyglasad överdel leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Öppna ekådrade bänkar står p… Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKURUPS KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset som utgörs av ett avlångt rum i tornets bottenvåning, vars norra och södra delar har avdelats med skiljeväggar för att skapa utrymme för sakristia, wc, förråd samt trappa till orgelläktaren. Golvet är belagt med plattor av grå kalksten, skiljeväggarnas breda plank är målade i en ljust rödgul kulör och det plana innertaket är klätt med vitmålat skivmaterial med infälld belysning. Vid västentrén är murverket putsat och vitmålat. Entrédörrens insida utgörs av en ramverkskonstruktion med fyra fyllningar i vardera dörrblad, allt i ek. Dörrarna mot utrymmena i norr och sö… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄ KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
ExteriörbeskrivningKyrkans äldsta delar har en tydlig romansk karaktär med fasader av oputsad natursten medan klocktornet och nykyrkan är putsade och vitmålade. Det romanska murverket består av skalmurar uppbyggda av kvaderhuggen hård sandsten med inslag av granit. Kvaderstenen är mycket noggrant tillhuggen med minimala fogar. Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal var stenmurarna kvadermålade med vita fogar. Rest av denna fasadbehandling syns på enstaka platser i fasaderna framför allt där skador i murverket täckts med ytputs. En del putslagning samt överputsning av sentida tegelinslag finns också i naturstensfasaderna. Murverket på långhu… Tidsprofil: 1110–1140. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA (ÅHUS KYRKA)
ByggnadsdelKor - Öster, Torn - Västtorn, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Torn - Väster, Vapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Sidokapell - Söder, Sidokapell - Söder, Vapenhus - Söder, Torn - Väster, Kor - Smalare Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRÖNNESTADS KYRKA (MARIAKYRKAN)
HistorikBrönnestads kyrka uppfördes troligen under senare delen av 1100-talet enligt traditionellt romanskt byggnadsmönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Enligt den lokala traditionen bekostades kyrkbygget av Segud eller Segut, en adelsman som i senmedeltida källor också uppges ha gett donationer till prästgården. Möjligen rör sig detta om ett tidigt patronatsförhållande, vilket i övrigt inte känt även om en starkt koppling åtminstone tidvis funnits till ägarfamiljerna på Hovdala slott som bland annat kom att anlägga gravkammare under kyrkan under 1500-, 1600- och 1700-tal (se nedan). Kyrkan är helgad åt jun… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:ta Maria kyrka
HistorikBåstads kyrka började uppföras under 1450-talet, strax innan staden fick sina stads-privilegier. Kyrkan byggdes som en gotisk stadskyrka av måttligt format, runt samma tid som den idag rivna S:t Johanneskyrkan i Landskrona, den kraftigt omgjorda St: Nikolai i Halmstad och den välbevarade Mariakyrkan i Helsingborg. I den första etappen, som pågick till ca 1460, restes ett treskeppigt långhus. Kyrkan byggdes som pseudobasilika, d v s med förhöjt mittskepp men utan äkta basilikans klerestorium. Murarna gjordes av gråsten med tegel i dekorativa element. Kyrkorummets innertak ersattes under 1470-talet med kryssvalv. De kalkmålades runt 14… Tidsprofil: 1470–1520. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA
Historiknull, Kyrkobyggnaden Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytning ur Västra Skrävlinge församling och Sankt Johannes församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. Byggnaden uppfördes 1928 som Västra Skrävlinge församlingshus. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Församlingshuset innehöll två våningar plus källare och vind. Huset var byggt i 1920-tals klassicism. När Möllevångens församling bildades 1949 blev byggnaden Möllevångens kyrka. August Ewe (1875-1956) och Carl Melin (1877-1960) samarbetade fram till 1920-talet och har ritat ett… Tidsprofil: 1875–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norra Vrams kyrka
HistorikKyrkans äldsta delar bestod ursprungligen av ett långhus med kor och absid och uppfördes troligen kring 1100-talets slut. Ett sigill tillhörande kyrkan ska enligt äldre uppgifter ha föreställt jungfru Maria med Jesusbarnet och kyrkan kan därför ha varit helgad åt jungfru Maria. Tornet byggdes relativt snart efter långhus, kor och absid. Kanske planerades det samtidigt med de äldsta delarna men tillkom i en andra byggnadsetapp. Under senmedeltiden revs koret och absiden och långhuset förlängdes österut med samma längd som det ursprungliga långhuset. Koret inreddes i långhusets östra del. Vid långhusets norra och södra sidor byggdes va… Tidsprofil: 1817–1818. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARA DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
HistorikDen romanska domkyrkan invigdes vid 1100-talets mitt. 1947-48 påträffades rester av dennas krypta med nedgång via två symmetriska trappor. Framför en kammare hittades en gravkista med den s.k. Sunekalken. 1100-talskyrkan var troligen treskeppig med absidförsedda korsarmar, av samma karaktär som klosterkyrkan i Gudhem. Sannolikt hade den även två västtorn. Murarna var uppförda av finhuggen sandstenskvader. Från denna domkyrka har bevarats relieftavlor, sedan 1999 uppsatta i södra sidokoret. Dessa visar genom sin naiva karaktär stark släktskap med relieferna i Forshem och har sannolikt samme upphovsman. Om byggandet av den nuvarande go… Tidsprofil: 1947–1948. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sankta Maria kyrka
TakformSadeltak - Med dubbla fall, Sadeltak - Med dubbla fall, Pulpettak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA
ByggnadsdelTorn - Väster, Torn - Väster, Sakristia - Norr, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Kor - Öster, Kor - Fullbrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Visby Domkyrka (Sankta Maria kyrka)
TakformPulpettak, Sadeltak, Pulpettak, Sadeltak - Valmat, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 349, S:ta Maria kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIA KYRKA
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Maria Magdalena kyrka
ByggnadsdelSkärmtak, Tupp Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mariakyrkan
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd i modernistisk stil, åren 19811982, efter ritningar av arkitekt Bertil Håkansson, Umeå. Kyrka och församlingslokaler utgör en sammanhållen enhet, orienterad i öst-västlig riktning. Kyrkan är centralt placerad och omgiven med rektangulära blockliknande byggnader i sydost, sydväst och väster. Rakt söder om kyrkan finns en mindre öppen gård med perenner, omgärdad av en låg mur, där också klockstapeln är placerad. Kyrkodelen är gestaltad som en hög, femsidig volym med svagt sluttande tak. I det nordöstra hörnet finns en öppen fyrsidig takryttare, som tidigare fungerade som klocktorn. I anslutning till entrén… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
ExteriörbeskrivningSANKTA MARIA FÖRSAMLINGSHEM - Församlingshemmet omger Sankta Maria kyrka i väster, norr och söder. Församlingsdelen skiljer sig från kyrkan genom att den är betydligt lägre. Norr om kyrkorummet finns en samlingssal och ett kök bland annat. Väster om kyrkorummet är en centralt placerad, inbyggd atriumgård, kring vilken övriga lokaler grupperar sig. Vapenhuset sammanlänkas med daghemsdelen genom en korridor väster om gården. Häremellan finns även en innerdörr i kyrkorummets sydvägg. FASAD - Byggnadsstommen är av betong liksom den låga cementsocken. Fasaden består av gult fasadtegel. Väggarna täcks över fönsterpartierna av tr… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNA KYRKA
HistorikRedan under tidig medeltid uppfördes en kyrka i Tuna. Någon närmare datering av denna kyrka finns inte men socknen omnämns för första gången 1337. I kyrkan förvaras några medeltida inventarier i form av en klocka från mitten av 1400-talet, en Mariaskulptur från 1500-talet och en apostel i trä som troligen tillhört ett medeltida altarskåp. Dessa vittnar om kyrkans äldsta tid. Kyrkan ska ha byggts som gårdskapell till Tuna Gård och familjen Hammarskjöld innehade patronatsrätten. Under 1600-talet byggdes den medeltida kyrkan ut och renoverades vid flera tillfällen. År 1737 byggdes ett torn i väster. Ny sakristia byggdes 1764. Under 1800… Tidsprofil: 1934–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gråmanstorps kyrka
HistorikGråmanstorps kyrka uppfördes som Mariakyrka runt 1160, sannolikt genom att den kristna missionerande kyrkan övertog en hednisk kultplats. Fynd man gjort under kyrkan tyder på att platsen använts som begravningsplats i alla fall under ca 3000 år. Troligen restes kyrkan med hjälp av cisterciensermunkarna vid Herrevad, som anses ha medverkat vid många kyrkobyggen i närområdet. Vidare lär kyrkobygget ha stått under påverkan av domkyrkobygget i Lund, vars duktiga stenmästare spreds i trakten efter avslutat värv 1145 för att arbeta vidare med landsbygdskyrkor. Direkt inflytande till Lund kan spåras t.ex. i långhusportalernas reliefförsedda… Tidsprofil: 1970–1971. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVILLE KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Kvilles äldsta kyrka var medeltida. Omnämnd första gången 1391, vigd åt jungfru Maria, men bör ha varit uppförd under 1100-talet eftersom det var en absidkyrka. Den var tillbyggd med torn i väster 1652, en tvärarm i norr 1687 och en 1762. Christian von Schönfeldt målade 1726, bl a i taket. 1853 blev J H Holmqwist kyrkoherde i Kville socken. Hans kraftfulla predikningar, många gånger baserade på Schartaus egna utkast, vann snart rykte och folk började strömma till kyrkan i Kville. Den medeltida kyrkan blev snart för liten och trång. Detta i kombination med den allmänna befolkningsö… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Den gode herdens kyrka
HistorikEn så kallad vandringskyrka restes 1969 till det nybyggda bostadsområdet. 1977 bröts Filborna församling ut ur Maria församling och planeringen av en ny kyrka började. En arkitekttävling genomfördes 1980-81 som vanns av Lars och Kerstin Holmer och deras förslag uppfördes. 1984 invigdes den nya kyrkan. Vandringskyrkan flyttades till Norrland. Underhållsarbete har skett fortlöpande på kyrkan och en ny ljudanläggning har installerats. Lars Holmer (1929-2002) var arkitekt och konstnär med kyrkan som främsta uppdragsgivare. Kerstin Holmer (1937-) är trädgårdsarkitekt och konstnär. Pär Andersson (1926-2015) som dekormålat kyrkan var konstn… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKERYDS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriören präglas främst av de framtagna kalkmålningarna på väggar och i valven. Den medeltida kyrkan valvslogs i början av 1500-talet och från samma tid eller något senare härrör kalkmålningarna. Dessa har tillskrivits Sven målare ifrån Jönköping som verkade i Mäster Amunds skola, generationen efter denne. Målningarna är välbevarade - i korets återges olika figurframställningar av bland annat olika helgon och evangelister. Långhusets målningar berättar längst i väster historien om jungfru Marias föräldrar och i öster återges olika scener ur skapelseberättelsen. Även på väggarna finns måleri men dessa har till största del… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fröslunda kyrka
InteriörbeskrivningI vapenhuset ligger ett gammalt tegelgolv, medan långhuset har kalkstensgolv där även ett par äldre gravhällar är inlagda i mittgång och i kor. Väggarna är putsade och vitkalkade. De har en ojämn yta och man kan se att kyrkan är murad med oregelbundna fältstenar. Långhuset har en putsad taklist. Tunnvalvet är putsat och vitkalkat. En plåtbeklädd bräddörr leder in till sakristian som har brädgolv och putsade väggar. I en nisch mot norr står en medeltida Mariaskulptur. Långhuset har slutna bänkkvarter i hela rummets längd. Bänkgavlarna är marmorerade i grågröna toner. Bänkarna är från 1761. Läktaren i västra delen av långhus… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FURINGSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN: Kyrkan har en komplicerad medeltida byggnadshistoria. Den uppfördes under 1100-talet av gråsten sannolikt med ett rektangulärt långhus, ett smalare kor samt torn i väster. Korets ursprungliga utformning är inte klarlagd. Det är rakslutet med en ovanligt långsmal form. Under 1400-talet valvslogs kyrkorummet och försågs med kalkmålningar, som visar scener ur Marias liv och himmelsfärd. Figurstilen på kalkmålningarna i korvalvet tyder på en tillkomst under 1400-talets första hälft. Över valven finns synliga spår från den romanska kyrkan. Kyrkorummet har ursprungligen haft e… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Idenors kyrka
HistorikNär den första stenkyrkan i Idenor uppfördes är inte känt, men den nuvarande kyrkobyggnadens äldsta delar kan ha tillkommit under 1100- eller 1200-talet. Uppgifter finns dock om att kyrkan invigts 1306 till S:t Marias ära, men detta årtal skulle möjligen kunna datera en återinvigning. Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.