S:ta MARIA MAGDALENA KYRKA

Verifierad identitet

S:ta MARIA MAGDALENA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000336429. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Cirka 1588. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1578–1598.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikS:ta Maria Magdalena kyrka började byggas omkring 1588 och stod klar 1625. Kyrkan har genomgått stora förändringar sedan dess. Nicodemus Tessin d.ä. (161581) ritade 1600-talets tillbyggnader. Han har i Stockholm bland mycket annat ritat Gamla Riksbanken, Bondeska- och Wrangelska palatset och Stadsmuseet. Hans son, Nicodemus Tessin d.y. (16541728), ritade västportalen. Efter en brand 1759 renoverades kyrkan efter Carl Johan Cronstedts (170977) ritningar. Cronstedt har även ritat Artillerigården som numera rymmer Armémuseum. Carl Fredrik Sundvall (17541831) ritade den nuvarande tornhuven 1824. På 1920-talet fick interiören sin befintliga prägel efter att ha renoverats av Lars Israel Wahlman (18701952) som hörde till de ledande kyrkoarkitekterna vid denna tid. Han har bl a ritat Engelbrektskyrkan och omgestaltat Oscarskyrkan och Sofia kyrka. Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen Kung Magnus Eriksson grundade omkring 1350 ett begravningskapell för fattiga på platsen för den nuvarande S:ta Maria Magdalena kyrka. Enligt E Lundmark (Sveriges kyrkor), finns delar av det torn som uppfördes omkring 1430 kvar i det nuvarande tornet. I början av 1500-talet byggdes kapellet om och till. Flera bostadshus intill kyrkan var omgivna av en mur och anläggningen kom att… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000336429. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000336429. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.