SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “råda kyrka”
RÅDA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: RÅDA KYRKA är byggd 1712, strax intill den föregångare av trä som samtidigt revs. Kyrkan byggdes utan torn, eftersom det då fanns en klockstapel på kyrkogården. Från den gamla kyrkan flyttades predikstolen över, kanske även altaruppsatsen. Ett vapenhus byggdes till i väster 1750, och klocktornet byggdes 1796. Kyrkan var rödfärgad åtminstone 1830, men blev senare under 1800-talet målad i gulvit oljefärg. Interiören genomgick en omvandling på 1730-40-talen, alla detaljer är inte kända, men 1734 utförde Christian von Schönfelt takmålningen, kanske även visst annat måleri, och 1739 gj… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDA KYRKA
InteriörbeskrivningRÅDA -Kyrkan består av ett lågt men långt och brett, kryssvälvt långhus, tunnvälvt vapenhus i söder, smalare, rakt avslutat kryssribbvälvt kor samt tunnvälvd sakristia norr om koret. LÅNGHUS - Långhuset domineras av sina ornamentala tak - och väggmålningar. En smal triumfbåge skiljer koret från långhuset. Tornets underbyggnad ingår i långhuset. Detta skiljs från övriga långhuset genom en arkadbåge. Västligaste delen av tornet är ett vindfång, byggt 1926. Långhuset består av fyra travéer, varav ett i tornet. Kyrkorummet är indelat genom mittgång och genom en tvärgång framför vapenhuset i sydväst. I nordöstra delen av långhu… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄGGESLEDS KYRKA
HistorikHÄGGESLEDS KYRKA - En 1100-talskyrka, riven 1867, föregick den nuvarande Häggesleds kyrka. Från den gamla kyrkan har bevarats en medeltida dopfunt, medeltida träskulpturer, delar av sydportalen samt altaruppsatsen från 1700-talets början. Under 1800-talet inramades kyrkogården genom träbalkar. Nuvarande kyrka byggdes på gamla kyrkplatsen 1867-69 efter ritningar av professor Albert Törnqvist. Byggmästare var G Andersson. Allt material införskaffades av sockenborna. Ett femtiotal sockenbor deltog även som hantlangare. Storklockan inköptes från Råda. Kyrkans orgel byggdes 1874 av Molander och Erikson, Göteborg. Från byggnadstiden har äv… Tidsprofil: 1867–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÖDA KYRKA
ExteriörbeskrivningFörslaget till ombyggnad av Böda kyrka hade diskuterats under en lång tid och redan under 1700-talet fanns ritningsförslag framtagna. Det dröjde dock till slutet av århundradet innan arbetet på allvar påbörjades. Det blev då ett ritningsförslag av arkitekt Gustaf af Sillén vid Överintendentsämbetet (ÖIÄ) som i stort sett genomfördes. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 (då det omvandlades till byggnadsstyrelsen) hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans kyrkobyggnader. Gustaf af Sillén arbetade också med granskningen… Tidsprofil: 1760–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DAGSBERGS KYRKA
Fragment av tidigkristna gravmonument, s k Eskilstunakistor, som påträffats i kyrkan kan indikera att den första kyrkan på platsen var av trä. Den nuvarande stenkyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, vilket framkom vid de byggnadsarkeologiska undersökningar som utfördes 1958 i samband med ombyggnaden av kyrkan. Kyrkan började sannolikt uppföras på 1100-talet med rektangulärt långhus och med smalare rakslutet kor. Strax därefter uppfördes ett torn vid västra gaveln. Omkring mitten av 1300-talet förändrades kyrkan genom att det ursprungliga koret ersattes med ett nytt korparti av samma bredd som långhuset och med en spetsbågig fler… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYNNEREDS KYRKA
HistorikFÖRSAMLINGSBILDNING 1967 Det som nu är Tynnereds församling var tidigare en del av Västra Frölunda församling. Allteftersom bebyggelsen och folkmängden växte fick Tynnered mer och mer självständighet, först som folkbokföringsdistrikt och 1967 som församling och pastorat. Den nya församlingen utgjorde ett snabbväxande ytterstadsområde med stor inflyttning av främst barnfamiljer. KYRKANS FÖREGÅNGARE 1967 placerades en vandringskyrka på den nuvarande kyrkotomten. Den var ritad av Torsten Hansson och Per Persson (H.P.S. Planering AB) i Göteborg, och tillverkades av Oresjö Sektionshus AB i Smålands Anneberg. När den nuvarande kyrkan byggd… Tidsprofil: 1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PERSNÄS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriört kom den nyklassicistiska stilen att dominera kompletterad med äldre drag. I Persnäs kyrka som i så många andra öländska kyrkor som byggdes om under 1800-talet återanvände man en hel del inventarier från den medeltida kyrkan. Det var en följd av församlingarnas ekonomiska situation i samband med ombyggnaderna men tyder också på en uppskattning av de äldre föremålen. På det här sättet kom flera värdefulla föremål från medeltid och århundradena därefter att bevaras. I många fall används de än idag i de öländska kyrkorna. I Persnäs kyrka överfördes läktaren, läktarorgeln med sin fasad, predikstolen, altaruppsatsen, g… Tidsprofil: 1993–1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET S:TA MARIA - S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintkanten, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten. I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger S:ta Maria domkyrka, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET S:TA MARIA - S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintkanten, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten. I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger S:ta Maria domkyrka, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET S:TA MARIA - S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintkanten, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten. I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger S:ta Maria domkyrka, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA RÅDA KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett rektangulärt enskeppigt långhus med tresidgt, förhöjt kor i söder. Rummet täcks av ett flackt brädvalv. Kyrkans interiör är tämligen välbevarad med altaruppsats, predikstol och västläktare i nyklassicistisk stil från byggnadstiden. På väggar och i tak finns dekorativa målningar från 1900-01. Öppna bänkar fördelade i fyra kvarter. En relativt stor läktarunderbyggnad är tillkommen i etapper under 1900-talets andra hälft. KYRKORUMMET har GOLV av lackade brädor. Matta i mittgång vävd av ull i grå toner. VÄGGARNA är putsade i gulvitt och bryts upp av rundbågeformade FÖNSTER av trä. Fönstren är i… Tidsprofil: 1900–1901. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA RÅDA GAMLA KYRKA
ByggnadsdelKor - Rakt, Vapenhus - Väster, Sakristia - Norr, Kor - Smalare Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA RÅDA NYA KYRKA
ByggnadsdelSakristia - Öster, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vg 40, Råda kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vg 42, Råda kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vg 43, Råda kyrka
PlaceringRåda kyrkomuseum Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AMNEHÄRADS KYRKA
HistorikAMNEHÄRAD KYRKA - Kyrkan är medeltida, men fick sin karaktär vid ombyggnader under 1600-1700-talet. Tornet ersatte en fristående klockstapel 1666 och nuvarande kor tillkom 1737. På en avbildning i Peringskiölds Monumenta 1671 har kyrkan rektangulärt långhus - kor, rakt avslutat i öster, vapenhus av sten i söder, och högt spånklätt torn med spira. Långhusmurar, en 1200-talsdopfunt och en klocka med minuskler är medeltida. Från 1600-talet är ett bord i sakristian, två renässansstolar, två apostlabilder (?), altaruppsatsen från 1687, Bengt Snidares predikstol från ca 1650, begravningsvapen över Harald Posse, Ribbingshus, död 1674, och k… Tidsprofil: 1600–1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÅBY KYRKA
Kyrkobyggnaden Det är inte så mycket känt om den medeltida stenkyrka, som revs 1788 i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. Sannolikt uppfördes den under 1100-talet med rektangulärt långhus och eventuellt med en halvrund absid. Grundmurar, som skulle kunna indikera en halvrund absid framkom 1937-1938 i samband med grävningar för ett nytt pannrum under sakristian. Huruvida ett torn uppfördes samtidigt med kyrkan eller senare är oklart. Under 1600-talet finns ett flertal uppgifter på att kyrkan ombyggdes, men det är oklart i vilken omfattning. Kyrkan försågs då även med ny inredning, bl a ett nytt altarskåp och en orgel. I mitt… Tidsprofil: 1937–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET NORRBACKE - Kvarteret Norrbacke är beläget på den norra delen av Klinten och avgränsas av Rackarbacken i norr, Norra Murgatan i öster, Brunnsportsgatan i söder samt Nygatan i väster. Brunnsportsgatan har aldrig varit en gränd i egentlig mening, den planerades som det under 1800-talets andra hälft, men utgör endast en gräns mellan kvarteren Norrbacke och Porten. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 80-81 och 138-143. Norrbacke var ett av de sista kvarteren som planlades på norra Klinten. Bidragande till detta var bland annat det dåliga gatunätet och tillgång… Tidsprofil: 138–143. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA TORSÅS KAPELL
HistorikÅr 1874 revs den kyrka som ursprungligen uppfördes 1730. Tidigare fanns även en medeltida träkyrka på samma plats, byn Torsås omnämns så tidigt som 1290 i skriftliga källor. Då krav hade framförts att den nya kyrkan skulle uppföras i Lönashult, mer centralt i socknen, protesterade naturligtvis Torsåsborna men beslutet realiserades efter mycken kontrovers. Kyrka och klockstapel revs men kyrkogården underhölls. Behovet av ett begravningskapell framstod sedermera som stort varvid arkitekt Paul Boberg gavs i uppdrag att framställa lämpligt ritningsunderlag. Kapellet stod klart 1929 och arkitekten valde att efterlikna de småländska medelt… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARNARPS KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan är sannolikt uppförd under 1200-talet. Arkeologiska undersökningar har dock visat på att en begravningsplats fanns redan innan den romanska stenkyrkan byggdes, eventuellt kring en nu försvunnen stavkyrka. Stenkyrkan hade ursprungligen en romansk planform med smalare kor. Troligen fi ck koret samma bredd som långhuset under senmedeltid och därigenom skapades en salkyrka i tidens anda. En uppgift fi nns om uppförandet av en sakristia 1426, men det är oklart varifrån denna är hämtad. 1655 togs en dörr upp i kyrkans västgavel och försågs med en qvist, samma år inrättades en läktare längs kyrkans norra långsida. Vid d… Tidsprofil: 1926–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KISA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004. Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Vid en omfattande renovering 1959 knackades putsen ner och på södra långhusväggen upptäcktes en igenmurad sydportal av romansk karaktär. Denna skulle kunna datera den första kyrkan till tidig medeltid, d v s före 1200-talets mitt. Vidare kunde man konstatera att det befintliga långhusets västra del med större delen av såväl norra som södra väggen hade medeltida murverk. Kyrkan måste därigenom haft en, för medeltida kyrkor, betydande bredd och storlek. Den medeltida kyrkan är uppförd av sten och har varit försedd med ett smalare r… Tidsprofil: 1772–1774. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÄLINGE KYRKA
HistorikKyrkan torde ha uppförts av gråsten under 1200-talet, från vilken tid dopfunten härrör. Den skall ha ombyggts i början av 1500-talet, vilket det inskurna årtalet 1519 i innertaket tyder på. Ytterligare ett inskuret årtal är 1685, vilket även anges som kyrkans byggnadsår i 1829 års inventering. Detta torde dock syfta på uppförandet av det nuvarande fullbreda korpartiet. Det plana innertaket är från samma tid liksom läktaren. En altarring bär årtalet 1684. En altaruppsats skänktes kyrkan 1691 av skepparen Carl Andersson Giers, Göteborg. Denna var snidad av Anders Svensson Ekeberg, Borås. 1699 uppfördes en sakristia öster om koret. Ursp… Tidsprofil: Cirka 1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTINE KYRKA
ExteriörbeskrivningInnan den nuvarande kyrkan byggdes uppfördes en provisorisk träkyrka på den plats där den nya stadskyrkan planerades uppföras. Kyrkobyggnaden är en östvästligt orienterad treskeppig hallkyrka, en pseudobasilika där mittskeppet är högre än sidoskeppen dock utan klerestorium, alla fasader är slätputsade utom den södra som i sin helhet är beklätt med sandsten. Västtornets entré inramas av en kalkstensportal som uppsattes 1687, några år innan tornet i sin helhet var färdigställt. När kyrkan stod färdig omkring 1690 hade den stilinfluenser från både barock, gotik och holländsk klassicism. Kyrkans arkitekt har aldrig omnämnts me… Tidsprofil: 1918–1920. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikLÅSET 10 - På fastigheten finns ett bostadshus med långsidan mot gatan, uppfört i etapper under 1700-och 1800-talet samt ett uthus uppfört vid 1900-talets mitt. Fastigheten har varit bebyggd sedan mitten av 1700-talet. Från 1751 finns en fastighetsägare noterad och i 1785 års husklassifikation nämns ett trähus med brädtak, vilket sannolikt är den del av bostadshuset som idag ligger längst i öster. I en andra etapp, vid 1800-talets början, tillfördes den del som idag ligger med långsidan mot gatan, detta fick byggnaden att hamna i gatulinjen, istället för som tidigare, en bit in på tomten. Med tanke på den äldre byggnadsdelens placeri… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.