RÅDA KYRKA

Verifierad identitet

RÅDA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000404199. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 2002–2005. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 2002–2005.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Härryda · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: RÅDA KYRKA är byggd 1712, strax intill den föregångare av trä som samtidigt revs. Kyrkan byggdes utan torn, eftersom det då fanns en klockstapel på kyrkogården. Från den gamla kyrkan flyttades predikstolen över, kanske även altaruppsatsen. Ett vapenhus byggdes till i väster 1750, och klocktornet byggdes 1796. Kyrkan var rödfärgad åtminstone 1830, men blev senare under 1800-talet målad i gulvit oljefärg. Interiören genomgick en omvandling på 1730-40-talen, alla detaljer är inte kända, men 1734 utförde Christian von Schönfelt takmålningen, kanske även visst annat måleri, och 1739 gjordes en ny altaruppsats av P Weber, som även utförde nummertavlor och domsängeln några år in på 1740-talet. På 1880-talet skedde en större renovering, då bla nytt altare och ny dopfunt anskaffades, predikstolen flyttades från södra till norra sidan, läktaren byggdes om och orgel anskaffades. Sannolikt skedde också andra arbeten, bl a ommålningar, och kyrkorummet bör ha fått en annorlunda och för 1880-talet modern karaktär. Vid nästa större renovering hade synen på kyrkans historia ändrats, och 1918 skedde en renovering eller snarare restaurering under ledning av Sigurd Curman, som hade till syfte att framhäva kyrkans 1700-talskaraktär. Utvän… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000404199. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000404199. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.