BÄLINGE KYRKA

Verifierad identitet

BÄLINGE KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443631. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Cirka 1700. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1690–1710.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Alingsås · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKyrkan torde ha uppförts av gråsten under 1200-talet, från vilken tid dopfunten härrör. Den skall ha ombyggts i början av 1500-talet, vilket det inskurna årtalet 1519 i innertaket tyder på. Ytterligare ett inskuret årtal är 1685, vilket även anges som kyrkans byggnadsår i 1829 års inventering. Detta torde dock syfta på uppförandet av det nuvarande fullbreda korpartiet. Det plana innertaket är från samma tid liksom läktaren. En altarring bär årtalet 1684. En altaruppsats skänktes kyrkan 1691 av skepparen Carl Andersson Giers, Göteborg. Denna var snidad av Anders Svensson Ekeberg, Borås. 1699 uppfördes en sakristia öster om koret. Ursprungligen hade kyrkan en sydport framför vilken stod ett vapenhus. Vid okänt tillfälle igenmurades porten med tegel på utsidan. Omkring 1700 tillkom ett litet gaveltorn och en västport med vindfång. Sannolikt var det då sydporten igenmurades. Under 1700-talet försågs läktarbröstet med figurmålningar, enligt traditionen av Hörberg. 1845 omnämns i räkenskaperna att en Elias i Börte fått betalt för reparation av kyrkan. Någon specificering av vad det rörde sig om finns inte. Ett faktum är dock att koret omändrades i nyklassicistisk anda någon gång under 1800-talets förra hälft. Altaruppsatsen plockades bort och ersattes av en s.k. altarprediksto… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443631. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443631. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.