SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “predikstolen”
Predikstolen
Predikstolen är nature_reserve i Gagnef, Ludvika i Dalarnas län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2018. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
yTTERHOGDALS KYRKA
InteriörbeskrivningInvändigt har kyrkan förändrats på olika sätt. När kyrkan stod färdig 1809 användes predikstolen samt altaruppställningen från den gamla kyrkan. Den nuvarande predikstolen och läktaren tillkom 1833. Det är inte klarlagt om trappan från sakristian till predikstolen togs upp då eller om den var där från början. Altaruppsatsen var färdig 1839. Det nuvarande tunnvalvstaket av trä ersatte 1833 ett tidigare stenvalv. Att behålla stenvalvet ansågs för riskabelt då en spricka påminde om markförhållandena. Dagens tunnvalv är belagt med en spånfyllning och över denna en extra brädpanel klädd med en isoleringsmatta. År 1847-1848 ersa… Tidsprofil: 1847–1848. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÅGLUMS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes av gråsten under 1130-talet, till vilken tid ett bevarat remstycke i västpartiet dendrokronologiskt daterats. Kyrkan hade typisk sydportal och smalare rakt kor. Vid inventeringen 1583 var kyrkan i ett bedrövligt skick emedan taket blåst av. Vid mitten av 1600-talet tillkom predikstolen med sitt ljudtak. Sannolikt 1712 reparerades muren och taket spåntäcktes. År 1732 byggdes ett fullbrett kor med tidstypisk tresidig avslutning. Säve berättar i en inventering 1863 att predikstolen var placerad över altaret. Altaruppsats skänktes till kyrkan 1761 av ryttmästare Samuel Åkerhjelm och dennes fru Ulrica Eleonora Hierta på T… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kungsängens kyrka
InteriörbeskrivningKyrkans golv är utom bänkkvarterens trägolv utförda av tegel. Väggar och kryssvalv med rätvinkliga halvstensribbor är vitkalkade. Till kyrkans äldsta inventarier hör två medeltida dopfuntar samt ett triumfkrucifix. Den äldsta dopfunten härrör från tidigt 1200-tal och har cuppa av kalksten och fot av sandsten. Den som idag används är en s k musselfunt från sent 1200-tal av gotländsk kalksten. Triumfkrucifixets kors är sannolikt från tidigt 1200-tal medan figuren härrör från 1500-talet. Predikstolen är ett barockarbete från år 1635 av Mikael Reckner, domkyrkosnidare i Strängnäs. Predikstolen kompletterades med ett underrede… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYRESTADS KYRKA
HistorikLYRESTADS KYRKA - Lyrestads kyrka byggdes 1674. Den föregicks av en medeltida stenkyrka på samma plats och delvis på samma grund. En avbildning 1672 i Peringskiölds Monumenta visar en kyrka med rektangulärt långhus, rakt, fullbrett kor i öster och vapenhus i söder. Från denna har troligen bevarats murar i västra delen av nordväggen, en medeltida madonna, ett triumfkrucifix, en skulptur av den hängde Judas, en dopfunt och en liljesten. Predikstolen i renässans är möjligen från 1500-talets slut, men målad 1652. Predikstolen kompletterades 1674 med barockskulpturer av apostlarna, men dessa är nu placerade på nordväggen. Samma år skänkte… Tidsprofil: 1935–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVENARUMS KYRKA
HistorikEn första kyrka uppfördes på samma plats som den nuvarande kyrkobyggnaden redan på 1100-talet. Av den medeltida kyrkan hittades spår i samband med en restaurering 1949. Från den medeltida tiden återfinns kyrkans lillklocka samt den stenfigur som numera är placerad i sakristian. Av kyrkans tidiga historia finns inte många källor men den nuvarande kyrkan uppfördes i etapper under slutet av 1700-talet. 1787 antas kyrkan stått klar i sin korsform, ännu var inte tornet uppfört. 1792 förfärdigades predikstolen av en lokal byggmästare vid namn Wennerholm, predikstolen var en gåva från familjen Stedt. Under 1797-98 installerades orgeln och e… Tidsprofil: 1797–1798. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
säters kyrka
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2002: Säters kyrka uppfördes sannolikt under tidig medeltid, dvs 1100-1249. Enligt avbildning i Monumenta från 1671 bestod den tornlösa kyrkan vid denna tid av ett rektangulärt långhus, ett smalare, rakt kor, halvrund absid och vapenhus i söder. Kyrkan har relativt tidigt tillbyggts i väster. På 1700-talet tillbyggdes koret och fick en tresidig avslutning. Predikstolen tillkom ca 1750-1800 och altaruppsatsen av Johan Ullberg 1774. Dopfunten från 1100-talet tjänstgjorde ca 1900-1958 som fot till predikstolen. Trätornet med lanternin och spira är byggt på 1800-talet, troligen på 1830-talet. 189… Tidsprofil: 1100–1249. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÄLVSÅKERS KYRKA
HistorikÄlvsåkers kyrka är uppförd under medeltiden. Den ombyggdes 1729 och förlängdes i öster 1753. Vapenhuset i öster är uppfört senare. Kyrkan restaurerades invändigt 1928, 1936, 1963 och 1996. Vid restaureringen 1928 framtogs kyrkans takmålningar från 1756 med motiv ur skapelseberättelsen uppförda av Ditloff Ross. Fragment av äldre målningar av okänd konstnär hittades även i västra delen av långhusets tak. Ljudtaket över predikstolen härrör från 1600-talet, men istället för den tillhörande predikstolen, vilken avyttrades i slutet av 1800-talet, finns här en predikstol från 1936. Vid restaureringen 1963 uppfördes sakristia och förråd unde… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ODENSVI KYRKA
Historiknull, Omkring 1200 antas att en enskeppig stenkyrka byggdes i Odensvi. På dess norra sida tillbyggdes i mitten av 1300-talet ett gravkor åt biskop Egislus och hans familj. Från denna tid finns en glasmålning bevarad. Även sakristia torde ha tillbyggts då. Under senare hälften av 1400-talet slogs sex valv över kyrkorummet som därmed blev tvåskeppigt. Senast omkring 1500 torde valven ha blivit bemålade. Vid samma tid tillkom förmodligen även en läktare framme i koret, omnämnd i visitationsprotokoll 1637. Året efter ersattes den dåvarande enkla predikstolen med en mer påkostad som alltjämt är i bruk. Kyrkan skadades svårt vid brand 1659… Tidsprofil: 1844–1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Adolfsbergs kyrka
HistorikTill en början hyrde kyrkan tillfälliga lokaler i olika profana byggnader för sin verksamhet. 1978 invigdes den nybyggda stadsdelskyrkan ritad av Arton arkitekter genom Olof Tengroth. Arton var det ledande arkitektkontoret i Helsingborg från slutet av 50-talet till slutet av 70-talet. Under en period arbetade den välkände arkitekten Jørn Utzon på kontoret. Kyrkoanläggningen innehåller även församlingslokaler och arbetsrum. 1998 sattes en ny orgel in på ny plats, då ändrades också placeringen av predikstolen. Lokalerna har renoverats och byggts om vid olika tillfällen. 2006 togs vikväggen i kyrkorummet bort och samlingssal och kyrksal… Tidsprofil: 1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALE-SKÖVDE KYRKA
HistorikALE-SKÖVDE KYRKA har medeltida ursprung och delar av medeltidskyrkans sydmur ingår med stor sannolikhet i den nuvarande kyrkans södra långhusvägg. Kyrkans nuvarande utseende härrör från en radikal ombyggnad 1754. Kyrkan breddades åt norr och det tresidiga koret tillkom. Ett trätorn vidbyggdes vid långhusets västra gavel. Predikstolen härrör från 1720 och utfördes av bildhuggaren Johan Mentz Scheffer. Altaruppsatsen är ett verk från 1758 av bildhuggaren Jean Samuelsson från Göteborg, verksam vid 1700-talets mitt. Trätunnvalvet i kyrkorummet dekorerades 1769 av målaren Richard Törner från Göteborg. Törner var målargesäll och kyrkomålar… Tidsprofil: Cirka 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALSTERS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Den korsformade kyrkan har ett plant, panelklätt innertak, väggar med slätpanel och ett rakt avslutat, förhöj korparti i öster. Rundbågade kopplade fönster av trä. Västläktare med orgelfasad i nyklassicistisk stil från 1884. I koret finns en rektangulär altarring och altaruppsats i provinsiell barock från 1700-talets början. Predikstolen på korets norrsida härrör från 1600-talets mitt och kom till Alster från Väse kyrka under 1700-talets början. Den öppna bänkinredningen har mittgång och sidogångar i långhuset, medan korsarmarnas bänkar ansluter mot yttervägg. I den södra korsarmen har bänkarna… Tidsprofil: 1672–1740. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Annefors kapell
InteriörbeskrivningKapellbyggnadens interiör består av vapenhus och läktare mot väster, kyrksal samt kor och sakristia mot öster. Kyrkorummet som är brett och luftigt med vitmålade väggar och tunnvalv har ett tydligt nyklassicistiskt formspråk. Rummet accentueras av dess altarpredikstol. Liknande arrangemang hade förbjudits genom en kyrklig förordning redan 1836 men uppfördes ändå i kapellet hela 20 år efter detta. Altaret pryds av ett krucifix under det krön som byggts ut från predikstolen. Ljudtaket, utformat som en dorisk tempelgavel, bärs upp av basförsedda pelare med kannelyrer. Vid renoveringsarbetena 1960-61 utförde konstnären Erik St… Tidsprofil: 1960–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BALTAKS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes 1917 efter ritningar av arkitekten Georg A Nilsson. Byggmästare var J A Gustafsson, Tidaholm och målarmästare K J R Johansson, Skövde. En orgel färdigställdes av Åkerman & Lund, Stockholm. 1928 installerades en kamin i anslutning till korporten. 1950-52 genomfördes en renovering under ledning av arkitekt Adolf Niklasson. En donation möjliggjorde utförandet av en glasmosaik i korfönstret. Konstnär var Simon Sörman. På altaret placerades en relief av bildhuggaren Arvid Bryth. Det tyska krucifix av trämassa som satt på takstolens främre hanbjälke flyttades till ovanför sakristidörren. Predikstolen försågs med ljudtak oc… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARKERYDS KYRKA
HistorikDen gamla kyrkan var en medeltida stenkyrka, tillbyggd med korsarm och torn av trä på 1700-talet. 1837 tog biskop Esaias Tegnér initiativ till beslut om nybyggnad emedan kyrkan var såväl otillräcklig för folkmängden som förfallen. Uppförandet skedde 1845- 46. Byggmästare var Jonas Jonsson från Stockholm, bördig från socknen. Hans ritning modifi erades av arkitekt Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet. Det blev ändock ursprungsritningen som följdes. Den nya predikstolen tillverkades av Spegel-Fabriquer Kleverström i Norrköping. Det enda som överfl yttades från gamla kyrkan var orgelverket, vilket skall ha byggts 1755 av Jonas Wis… Tidsprofil: 1845–1846. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGUMS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är ljust och luftigt. Det första intrycket domineras av det bemålade taket och korets inredning. Kyrkans medeltida ursprung kan främst avläsas i de kraftiga murarna, det smalare och lägre koret samt i byggnadsvolymen. Anslutningen mellan långhus och kor är inte helt symmetrisk, vilket främst syns i de olika bredderna på långhusets östvägg på ömse sidor om koret. Interiören har dock fått sin främsta karaktär av 1700-talets förändringar med de välvda dekormålade trätaken i långhus och kor, de utvidgade fönsteröppningarna, läktaren och annan inredning såsom altaruppsättningen och predikstolen. Mer sentida tillskot… Tidsprofil: 1956–1957. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bjursås kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet täcks av ett putsat, himmelsblått tunnvalv, med trästomme, indelat i fem tunna gördelbågar och valmat mot kortsidorna. En kraftigt profilerad gesims löper i övergången mellan valvet och de stänkputsade, svagt rosafärgade väggarna. Golvet är belagt med oljade bräder. Den slutna bänkinredningens fasader har blå ramverk, röda lister och rektangulära, ljusblå fyllningar. I bänkskärmarna mot koret är fyllningarna större. Predikstolen framme på norra sidan har femsidig korg och tak, gråvit med förgyllningar. Läktaren som upptar kyrkorummets västra ände bärs av fyrkantiga pelare. Läktarbarriären är spegelindelad och l… Tidsprofil: 1959–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRSÄTERS KYRKA
HistorikBJÖRSÄTERS KYRKA - Björsäters kyrka föregicks av en medeltidskyrka på samma plats. Enligt Peringskiölds Monumenta bestod kyrkan på 1670-talet av ett rektangulärt långhus, vapenhus i söder och en takryttare över västra delen. Från medeltiden stammar fem liljestenar och en sandstensdopfunt, tillskriven stenmästaren Harald. Predikstolen är från 1680 och sannolikt snidad av Nils Evertsson Bratt. Johan Aurellers porträtt av familjen Ek, två altartavlor av Aureller, en trädopfunt, ett antemensale och möjligen en målning med korsfästelsescen är från 1600-talet. Nuvarande kyrka började uppföras 1754, sannolikt delvis på äldre grund (enligt A… Tidsprofil: 1996–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORGSTENA KYRKA
InteriörbeskrivningBorgstena kyrka är en liten salkyrka med karakteristisk långsmal form för medeltida kyrkor som byggdes till under 1700-talet, med kor i öster, sakristia i norr och litet vapenhus i väster. Kyrkorummet har en rikt utsmyckad, bemålad interiör, huvudsakligen från 16- och 1700-talen. LÅNGHUS - Predikstolen är placerad vid norrväggen intill sakristians dörr. Utmed västväggen finns en äldre läktare med en äldre trätrappa i det sydvästra hörnet av långhuset. Trappstegen är mattklädda och har recenta, enkla trappräcken i trä utmed väggen. Dopfunten är placerad i sydöst. I nordvästhörnan finns kappupphängning, informationsbord samt… Tidsprofil: 1916–1920. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BREDAREDS KYRKA
InteriörbeskrivningBredareds kyrka är en enskeppig salkyrka med jämnbrett, något förhöjt kor med rak östvägg, orgelläktare och torn med vapenhus i väster och sakristia i nordöst. Interiören präglas av den ursprungliga, nyklassicistiska utformningen av dekorer, fast inredning och färgsättning i vitt och blått. LÅNGHUS - Kyrkan har ett högt, ljust och brett långhus. Under orgelläktaren finns läktarunderbyggnader. I sydvästra hörnet går en sentida trappa upp till läktaren. Predikstolen är fästad vid den norra väggen. Invid västväggens norra del står en äldre offerkista i trä med smidda beslag och vid den södra delen är en ljuskorona i smide pla… Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BREDSÄTERS KYRKA
HistorikBREDSÄTERS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1666 och har enligt uppgift varit en viktig offerkyrka fram till 1880-talet. Kyrkplatsen utvaldes, enligt tradition, genom att två vita tvillingoxar fick gå vart de ville! Den föregicks av en stavkyrka på samma plats. Från denna har bevarats klockstapelns storklocka och 38 bräder med målningar från 1400-talets senare del. 8 av dessa finns i kyrkan och övriga på Västergötlands museum. Enligt Peringskiölds Monumenta saknade timmerväggarna vid denna tid spåntäckning. Smidesgrindar uppsattes 1679. Predikstolen är från 1689 och är snidad av George Baselaque och Anders Siöman, målad av Carl Örn. Altarupp… Tidsprofil: 1903–1904. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRUNSKOGS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: I äldre handlingar framgår att Brunskogs förste kyrkoherde tillträdde 1621 och att det då uppförts en träkyrka. På 1690-talet ansågs denna kyrka alltför liten och bristfällig, varför man 1704-07 uppförde den andra kyrkan på platsen. Denna kyrka var murad av sten, kalkad och på taket låg spån. Predikstolen, som var färdigställd 1722, var enligt uppgift tillverkad av I Schullström?. Ett torn uppfördes 1749, och år 1754 försågs kyrkan med läktare. Ett trävalv slogs 1757. Detta innertak, liksom läktarens bröstning, försågs 1766 med målningar av mäster Eric Jonaeus från Karlstad. Altartavlan komplettera… Tidsprofil: 1704–1707. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÄCKABY KYRKA
HistorikSom härvarande gamla kyrka allt mer förfaller, beslöts att påbörja ny kyrkas byggande fem år härefter står det i ett kyrkostämmoprotokoll från 1892. En ritning utarbetades av arkitekt Carl Möller vid Överintendentsämbetet och godtogs av församlingen. Byggmästarna Joh. Lilienberg, Hörby, och Anders Sjunesson, Tjörnarp, anlitades för byggandet. Kyrkan uppfördes på ny plats 1897-98. Arkitekturen tycks ha influerats av de tunga naturstensbyggnader som väckte uppmärksamhet vid världsutställningen i Chicago 1893. 1913 ommålades kyrkan. Predikstolen fl yttades från sin plats vid triumfbågen till den nuvarande och försågs med en trappa i enl… Tidsprofil: 1897–1898. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÄCKS KYRKA
InteriörbeskrivningBÄCKS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, mörkt långhus, i öster ett tresidigt avslutat men i övrigt fullbrett kor, sakristia i nordöst och vapenhus i tornets bottenvåning. LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång. Över västra delen av kyrkorummet är en djup läktare. Bortsett från en väggbänk vid varje sida saknas bänkinredning under läktaren. Under läktaren finns bland annat en fristående kapphängare och ett bord och vid norra sidan bland annat ett litet bokbord. I långhusets nordöstra hörn är en predikstol med trappa från koret. Två bänkar är avkortade i höjd med predikstolen. GOLV - Mittgången utgörs av ett… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dannemora kyrka
HistorikOm det exakta årtalet inte är känt, så var det i alla fall med största sannolikhet just vid denna tid i slutet av 1400-talet, som Dannemora kyrka kom till. Åtminstone i den skepnad, som byggnadens yttre uppvisar i dag. Valven slogs samtidigt. Däremot kan vapenhuset ha tillfogats ett par decennier senare. Några bevarade äldre föremål vittnar om att det funnits en äldre kyrka än den nuvarande. Foten till en dopfunt från 1200-talet är bevarad och i sakristian finns ett krucifix, som kan vara från samma tid. Ovanpå predikstolstaket återfinns ett litet krucifix, som ursprungligen inte hört till predikstolen. Det är ett processions- eller… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDA KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: När den gamla sockenkyrkan byggdes är okänt. Av arkivmaterialet framgår att tornet byggdes 1666. Tidigare fanns en fristående klockstapel. 1668 gjordes vissa reparationer på stolsindelningen (bänkar). 1682 anskaffades en altartavla och 1696 uppsattes en ny predikstol, båda tillverkade av bildhuggaren Nils Falk. Predikstolen stofferades av målarmästare Lars Werling. 1685 inköptes fönster och kort därefter tjärbråddes kyrkan och en läktare uppfördes. Kyrkan hade ständigt bekymmer med utrymme då befolkningen växte och man måste bereda plats för soldater förlagda till Eda skans. 1724 beskrivs kyrkan so… Tidsprofil: 1763–1764. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Enköpings-Näs Kyrka
InteriörbeskrivningInteriören präglas av de rikt utformade senmedeltida stjärnvalven som finns i långhus och kor. Vapenhuset är välvt med tunnvalv. Sakristian har en långsmal plan och täcks av två kryssribbvalv. I öppningen till långhuset från vapenhuset finns en medeltida bräddörr med rikt utformad smidesdekor. Golvet i kyrkan täcks av kalkstensplattor i mittgång och kor. Bänkkvarteren har brädgolv. Långhuset har slutna bänkkvarter på ömse sidor om mittgången. Bänkarna är från 1700-talet liksom predikstolen och altaret med altaruppsatsen som i hög grad präglar interiören. Träinredningen är lasyrmålad i gröna toner. Även läktare och orgel hä… Tidsprofil: Cirka 1200. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Enångers kyrka
InteriörbeskrivningVid återuppförandet av kyrkan nytillverkades alla fast inredning. Resultatet blev ett kyrkorum vars utförande i stort motsvarar exteriörens formspråk. Under innertaket av trä, femsidigt brutet med kassettformat listverk, löper en bågfris, mellan fönstren neddragen till släta lisener. Bågfriserna och lisenerna återfinns även i den arkitektoniskt uppbyggda korväggen, inramande C G Holmgrens altartavla från 1900. Den välbevarade inredningen i form av de öppna bänkarna, predikstolen, altaret och altarringen, läktaren med kolonner (pelarskog), barriär och orgelfasad, ger kyrkorummet ett mycket enhetligt intryck. Den nuvarande f… Tidsprofil: 1961–1962. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FORS KAPELL (MALUNGSFORS KAPELL)
InteriörbeskrivningKyrkans fasta och lösa inredning är huvudsakligen samtida med kyrkans uppförande på 1930-talet. Några av förändringarna som skett är ett orgelbyte på 1950-talet, en ommålning av bl.a. bänkar och altarring, övertäckning av altarmålningen på 1960-talet samt en förnyelse av samlingssalens inredning 1999. Vid ommålningen av kyrkorummet på 1960-talet ändrades färg-sättningen på bänkar, altarring, läktarbarriär och innerdörrarna till sakristian m.m. Den ursprungliga färgsättningen har liknat predikstolens, vars originalutförande är bevarat. Invändigt utmärker sig kyrkan genom en konventionell planlösning och inredning i kyrkorum… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
friels missionshus
HistorikFörsamlingen bildades 1915 och missionshuset uppfördes 1917. Kostnaden uppgick till 8067 kronor, varav 3727 kronor lånades upp. Byggnaden hade ursprungligen huvudingången via en glasveranda på sydvästra gaveln. Predikstolen stod vid kyrksalens nordöstra kortvägg. Vid senare ombyggnad flyttades ingången till nordvästra långsidan, och en estrad med predikstol i centrum anordnades på kyrksalens sydvästra kortvägg. En påbyggnad innehållande en bostadslägenhet byggdes ovanpå husets nordöstra del. 1975 byggdes estraden om till det nuvarande utseendet med en öppen trappa i mitten och en sidoställd predikstol. Samtidigt sänktes kyrksalens in… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.