Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
FÅGLUMS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes av gråsten under 1130-talet, till vilken tid ett bevarat remstycke i västpartiet dendrokronologiskt daterats. Kyrkan hade typisk sydportal och smalare rakt kor. Vid inventeringen 1583 var kyrkan i ett bedrövligt skick emedan taket blåst av. Vid mitten av 1600-talet tillkom predikstolen med sitt ljudtak. Sannolikt 1712 reparerades muren och taket spåntäcktes. År 1732 byggdes ett fullbrett kor med tidstypisk tresidig avslutning. Säve berättar i en inventering 1863 att predikstolen var placerad över altaret. Altaruppsats skänktes till kyrkan 1761 av ryttmästare Samuel Åkerhjelm och dennes fru Ulrica Eleonora Hierta på T… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 180952.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
FÅGLUMS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443373. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1800-talets andra hälft. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1850–1899.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Essunga · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikKyrkan uppfördes av gråsten under 1130-talet, till vilken tid ett bevarat remstycke i västpartiet dendrokronologiskt daterats. Kyrkan hade typisk sydportal och smalare rakt kor. Vid inventeringen 1583 var kyrkan i ett bedrövligt skick emedan taket blåst av. Vid mitten av 1600-talet tillkom predikstolen med sitt ljudtak. Sannolikt 1712 reparerades muren och taket spåntäcktes. År 1732 byggdes ett fullbrett kor med tidstypisk tresidig avslutning. Säve berättar i en inventering 1863 att predikstolen var placerad över altaret. Altaruppsats skänktes till kyrkan 1761 av ryttmästare Samuel Åkerhjelm och dennes fru Ulrica Eleonora Hierta på Tegalund. Samma år dekorerades kyrkan med takmålningar och draperingar av Johan Wahlin från Skara. 1787 och 1792 reparerades takets spåntäckning. 1826 reparerades fönstren. Fram mot 1800-talets mitt var kyrkan i så dåligt skick att "regn och snö drev in". 1845 målades kyrkan utvändigt och ett nytt fönster bröts upp i den norra långsidan. Sannolikt 1850 ersattes takets spåntäckning med tegel och två år senare skall det fallfärdiga vapenhuset ha ersatts av ett nytt timrat. Sistnämnda år renoverades interiören. Nytt golv av kalksten och brädor anbringades. Bänkarna ombyggdes, liksom altaret, läktaren kortades något för att ej skymma fönstren. Hel… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443373. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443373. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1800-talets andra hälft
Källans tidsuppgift: 1800-talets andra hälft.
Västra Götalands län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Västra Götalands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 96016 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.